Socialdemokraterna ställer jättekrav

2023 10 05

Socialdemokraterna går framåt med en kraftfull offensiv.

Partiet lämnar imorgon in en 30 sidor lång motion som hela riksdagsgruppen har skrivit under.

Den innehåller 62 stycken olika yrkanden och består av ett enormt krav som övriga partier kommer behöva ta ställning till.

"Måste bli större"

Temat för motionen är Sveriges säkerhet och kraven består av kraftiga utökningar av den svenska armén, rapporterar Dagens Nyheter.

Bland annat ska jägarregementet återetableras i Kiruna och en ny brigad ska utbildas av ett helt nytt regemente i Östergötland.

– Idag har vi en alltför liten armé. Vi måste ha en större försvarsmakt med en större armé, säger Socialdemokraternas försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist till tidningen.

Fjärde brigad

För närvarande finns det ett riksdagsbeslut på att Sverige ska ha tre brigader – det vill säga arméns anfallsförband som med 4 500 soldater ska stå pall mot fienden.

Dessa finns i Skövde, Boden och utanför Lund.

Men det behövs en fjärde, enligt S-kravet, inte minst för att leva upp till Natos förväntningar.

– Under 2025-2030 bör man starta arbetet på ytterligare en brigad, säger Peter Hultqvist.

Nya beställningar

Idag finns det 66 000 soldater som skulle kunna ingå i en krigsorganisation.

Det måste öka till 100 000, framhåller Socialdemokraterna.

Man lägger även fram förslag på nästa generations stridsflygplan och vill beställa en tredje ubåt av den så kallade Blekingeklassen.

För att finansiera satsningen pekar partiet på beredskapsskatten som skulle kunna riktas mot “kapitalvinster och högre inkomstskikt”.

Värnpliktiga utökas

Det finns sedan tidigare ett beslut på att antalet värnpliktiga ska öka från dagens 5 000 – 6 000 till 8 000 om två år.

– Sedan vill vi att man ska gå upp till 10 000 så snabbt som möjligt, sade Peter Hultqvist redan förra året i ett pressutskick från S.

– Totalförsvaret ska utformas för att kunna möta ett väpnat angrepp mot Sverige, sade dåvarande finansminister Mikael Damberg (S) i samma meddelande.

Regeringen delar uppfattningen om att det behövs fler värnpliktiga.

– Grunden är att Sverige ska ha ett starkare försvar, och då måste vi också kunna personalförsörja det, sade försvarsminister Pål Jonson (M) till SVT förra året.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen