JUST NU: Socialdemokraterna uppges ändra sig om Nato

2022 04 05

Internt i Socialdemokraterna har politikerna uppmärksammat en förändring i inställningen till militäralliansen.

Det uppger Göteborgs-Posten, som har talat med flera källor från det socialdemokratiska partiet.

“Tydlig rörelse”

– [Det finns] en tydlig rörelse ifråga om att närma sig Nato, säger en icke namngiven källa till tidningen.

Säkerhetspolitiska utvecklingen

Efter att under lång tid ha stått bakom en svensk alliansfrihet kan Socialdemokraterna nu vara på väg att skifta i Natofrågan och till och med överväga ett svenskt medlemskap i militäralliansen.

Anledningen till det tvära kastet är Rysslands invasion av Ukraina och den säkerhetspolitiska utvecklingen i Europa – och intern press i partiet.

“Ompröva ställningstaganden”

Även riksdagsledamoten Mattias Jonsson (S) upplever att partiet nu håller på att svänga gällande principen om militär alliansfrihet.

– Man måste kunna ompröva ställningstaganden när omvärlden förändras, säger Mattias Jonsson.

Statsministern utesluter inte Nato

Till och med partiledaren och statsminister Magdalena Andersson har uttalat sig om att frågan är uppe på bordet

– Jag utesluter inte Natomedlemskap på något sätt, sade hon till SVT i förra veckan.

Officiellt fortfarande emot

På Socialdemokraternas hemsida hävdar man dock fortsatt att partiet är emot medlemskap i Nato, även om man vill att Sverige ska ha ett nära samarbete med organisationen.

– Partnerskapet med Nato är en viktig del av den svenska säkerhets- och försvarspolitiken. Svenskt deltagande i Natos övningsverksamhet ska fortsätta, framhäver Socialdemokraterna.

Opinionen förändras

Samtidigt som mycket tyder på att opinionen inom partiet är i förändring varnar Mattias Jonsson för att dra förhastade slutsatser.

– Det är inte ett likhetstecken med att partiet landar i ett Natomedlemskap, utan ett öppet förhållningssätt jämfört med före invasionen av Ukraina, säger han till GP.

Analyserar säkerhetsläget

För närvarande bedriver regeringen, i samarbete med oppositionen, en säkerhetspolitisk analys som ska ge ytterligare underlag till hur Socialdemokraterna ska ställa sig i frågan.

Den analysen planeras att vara färdig i maj.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 25

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto:

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

– De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”.

Men.

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen