JUST NU: Socialdemokraterna uppges ändra sig om Nato

2022 04 05

Internt i Socialdemokraterna har politikerna uppmärksammat en förändring i inställningen till militäralliansen.

Det uppger Göteborgs-Posten, som har talat med flera källor från det socialdemokratiska partiet.

“Tydlig rörelse”

– [Det finns] en tydlig rörelse ifråga om att närma sig Nato, säger en icke namngiven källa till tidningen.

Säkerhetspolitiska utvecklingen

Efter att under lång tid ha stått bakom en svensk alliansfrihet kan Socialdemokraterna nu vara på väg att skifta i Natofrågan och till och med överväga ett svenskt medlemskap i militäralliansen.

Anledningen till det tvära kastet är Rysslands invasion av Ukraina och den säkerhetspolitiska utvecklingen i Europa – och intern press i partiet.

“Ompröva ställningstaganden”

Även riksdagsledamoten Mattias Jonsson (S) upplever att partiet nu håller på att svänga gällande principen om militär alliansfrihet.

– Man måste kunna ompröva ställningstaganden när omvärlden förändras, säger Mattias Jonsson.

Statsministern utesluter inte Nato

Till och med partiledaren och statsminister Magdalena Andersson har uttalat sig om att frågan är uppe på bordet

– Jag utesluter inte Natomedlemskap på något sätt, sade hon till SVT i förra veckan.

Officiellt fortfarande emot

På Socialdemokraternas hemsida hävdar man dock fortsatt att partiet är emot medlemskap i Nato, även om man vill att Sverige ska ha ett nära samarbete med organisationen.

– Partnerskapet med Nato är en viktig del av den svenska säkerhets- och försvarspolitiken. Svenskt deltagande i Natos övningsverksamhet ska fortsätta, framhäver Socialdemokraterna.

Opinionen förändras

Samtidigt som mycket tyder på att opinionen inom partiet är i förändring varnar Mattias Jonsson för att dra förhastade slutsatser.

– Det är inte ett likhetstecken med att partiet landar i ett Natomedlemskap, utan ett öppet förhållningssätt jämfört med före invasionen av Ukraina, säger han till GP.

Analyserar säkerhetsläget

För närvarande bedriver regeringen, i samarbete med oppositionen, en säkerhetspolitisk analys som ska ge ytterligare underlag till hur Socialdemokraterna ska ställa sig i frågan.

Den analysen planeras att vara färdig i maj.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen