JUST NU: Socialdemokraterna uppges ändra sig om Nato

2022 04 05

Internt i Socialdemokraterna har politikerna uppmärksammat en förändring i inställningen till militäralliansen.

Det uppger Göteborgs-Posten, som har talat med flera källor från det socialdemokratiska partiet.

“Tydlig rörelse”

– [Det finns] en tydlig rörelse ifråga om att närma sig Nato, säger en icke namngiven källa till tidningen.

Säkerhetspolitiska utvecklingen

Efter att under lång tid ha stått bakom en svensk alliansfrihet kan Socialdemokraterna nu vara på väg att skifta i Natofrågan och till och med överväga ett svenskt medlemskap i militäralliansen.

Anledningen till det tvära kastet är Rysslands invasion av Ukraina och den säkerhetspolitiska utvecklingen i Europa – och intern press i partiet.

“Ompröva ställningstaganden”

Även riksdagsledamoten Mattias Jonsson (S) upplever att partiet nu håller på att svänga gällande principen om militär alliansfrihet.

– Man måste kunna ompröva ställningstaganden när omvärlden förändras, säger Mattias Jonsson.

Statsministern utesluter inte Nato

Till och med partiledaren och statsminister Magdalena Andersson har uttalat sig om att frågan är uppe på bordet

– Jag utesluter inte Natomedlemskap på något sätt, sade hon till SVT i förra veckan.

Officiellt fortfarande emot

På Socialdemokraternas hemsida hävdar man dock fortsatt att partiet är emot medlemskap i Nato, även om man vill att Sverige ska ha ett nära samarbete med organisationen.

– Partnerskapet med Nato är en viktig del av den svenska säkerhets- och försvarspolitiken. Svenskt deltagande i Natos övningsverksamhet ska fortsätta, framhäver Socialdemokraterna.

Opinionen förändras

Samtidigt som mycket tyder på att opinionen inom partiet är i förändring varnar Mattias Jonsson för att dra förhastade slutsatser.

– Det är inte ett likhetstecken med att partiet landar i ett Natomedlemskap, utan ett öppet förhållningssätt jämfört med före invasionen av Ukraina, säger han till GP.

Analyserar säkerhetsläget

För närvarande bedriver regeringen, i samarbete med oppositionen, en säkerhetspolitisk analys som ska ge ytterligare underlag till hur Socialdemokraterna ska ställa sig i frågan.

Den analysen planeras att vara färdig i maj.

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen