SVERIGE: Solceller kan slå ut elnätet

2023 10 03

Det finns en risk att solpaneler slår ut elnätet i Sverige.

Varningen får nu uppmärksamhet på svensk mark efter att initialt ha lyfts fram i Nederländerna.

Det handlar om stora säkerhetsrisker som i värsta fall skulle kunna få omfattande konsekvenser för elförsörjningen på breda nivåer, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

"Då har vi ett stort problem"

I Nederländerna är myndigheterna bekymrade över stora säkerhetsbrister i solpaneler.

Risken för att växelriktare, enheten som omvandlar likström som kommer från solceller till växelström, ska hackas är påtaglig.

– Skulle många system attackeras samtidigt har vi ett stort problem, säger en chef på den nederländska myndigheten RDI, som jobbar med digital infrastruktur, till SR.

Svensk oro bekräftad: "Allvarligt"

En granskning har visat att nio av de vanligaste växelriktarna inte levde upp till standarden för cybersäkerhet – som vid en attack alltså skulle kunna slå ut hela elnätet.

Risken är högst närvarande även i Sverige.

Det bekräftar Anna Werner, vd för Svensk Solenergi.

– Vi har hört om den oron tidigare och vi ser allvarligt på det, säger hon till radiokanalen.

Andelen solceller ökar

Risken ökar ju större andel av energimixen som består av solenergi.

I Nederländerna kommer hela 14 procent från solen – mest i hela Europa – och i Sverige är motsvarande siffra i dagsläget knappt en procent.

Den andelen kommer dock sannolikt att öka kraftigt i framtiden. Bara från 2021 till 2022 ökade solcellsanläggningarna i Sverige med 60 procent, enligt Svensk solkraft.

– Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp, lyder det energimål som satts i politiken.

– Målet år 2040 är 100 procent förnybar produktion, framhåller Energimyndigheten på sin hemsida.

Hur stor andel som ska utgöras av solenergi finns inte specificerat.

Uppemot 10 procent 2040

På regeringens uppdrag har Energimyndigheten tagit fram ett strategiskt förslag på hur användningen av solel ska kunna öka i Sverige.

Scenariot som föreslås gäller utvecklingen fram till 2040.

– Energimyndigheten menar att cirka 5-10 procent av Sveriges totala elanvändning skulle kunna komma från solenergi år 2040, förutsatt att ett antal främjande åtgärder genomförs, informerar myndigheten.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

Kontroversiellt besked från Turkiet – Natoland rasande

2025 06 18

Turkiet gör anspråk på områden som tillhör grannlandet.

Det framgår av en ny karta som Turkiet skickade till Unesco, FN:s organisation för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation, tidigare i veckan.

I den nya kartan har Egeiska havet, den del av Medelhavet som ligger mellan Turkiet och Grekland, delats upp i två delar. Enligt Turkiet faller halva havet inom deras marina inflytande.

Dessutom gör Turkiet anspråk på havsområden där ett flertal grekiska öar ingår.

Grekland rasar: "Kommer agera"

Beskedet har fått Natomedlemmen och grannlandet Grekland att gå i taket, rapporterar Politico.

– Ankaras karta är inte baserad på någon bestämmelse i internationell rätt och har ingen rättslig verkan, säger den grekiska biträdande utrikesministern Tasos Chatzivasileiou enligt tidningen.

– Den återspeglar de långvariga turkiska ståndpunkterna men har ingen rättslig kraft. Grekland kommer att agera [för att svara] på alla nivåer.

Territoriell konflikt kan eskalera

Den nya kartan kommer efter att Grekland veckan dessförinnan meddelat att landet planerar att skapa “marina parker” i vatten som Turkiet anser sig ha rätt till.

Nu riskerar en territoriell konflikt mellan de två länderna att eskalera, skriver Politico.

– Även om den fysiska planen inte definierar landets exklusiva ekonomiska zon, återspeglar kartan som utarbetats av Ankaras universitet flera av Turkiets långvariga territoriella anspråk, av vilka många strider mot grannlandet Greklands, förklarar den amerikanska tidningen.

"Han är död för mig"

Det var förra veckan som Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis gav besked om de marina parkerna. Syftet är att avsätta områden för ekologisk hållbarhet.

Nyheten väckte starka reaktioner i Turkiet som ifrågasätter suveräniteten över en del av det berörda havsområdet.

Relationen mellan Grekland och Turkiet har varit ansträngda under flera decennier. Frågan om gränsdragningen i Egeiska havet är en av anledningarna till sprickan mellan de två Natomedlemmarna.

För tre år sedan uttryckte Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att den grekiska premiärministern “är död för mig” och att inga bilaterala samtal förs med Grekland.

De två ledarna har dock träffats flera gånger sedan dess, bland annat under ett FN-möte i New York i höstas, vilket tolkats som ett tecken på en något mer upptinad relation.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

SVERIGE: Dessa nio badplatser rödlistas hela sommaren

2025 06 18

Vid nio svenska badplatser är vattenkvaliteten för dålig.

Den överväldigande majoriteten av svenska badplatser har mycket bra vattenkvalitet.

Hela 94 procent av de 471 svenska EU-baden har utmärkt, bra eller tillfredsställande badvattenkvalitet.

Det framgår av en ny rapport från Havs-och vattenmyndigheten.

Finns badplatser att undvika

Trots att det är säkert att bada vid de flesta svenska badplatser finns det några stycken som bör undvikas.

Totalt rör det sig om nio badplatser som får underkänt.

– Nio EU-bad har klassificerats med dålig badvattenkvalitet, säger Ema Glad, utredare vid Havs- och vattenmyndigheten, enligt TV4.

– För de här baden behöver kommunen utreda kring källor till föroreningar och möjliga åtgärder, samt avråda från bad hela badsäsongen.

Dessa nio badplatser

Här är de nio badplatser som Havs-och vattenmyndigheten avråder från att bada i:

Bredsand - Enköping

Ängbybadet Ö, Mälaren - Stockholm

Böda Riviera/ Kyrketorps familjecamping - Borgholm

Hallarum - Karlskrona

Hälleviks strand - Sölvesborg

Hamnhusen, T-bryggan - Lomma

Örby Ängar - Helsingborg

Saltholmens Kallbadhus - Göteborg

Tumlehed - Göteborg

Färre än förra året

Glädjande är att det är färre badplatser med undermålig vattenkvalitet än förra året.

Antalet EU-bad med klassificeringen dålig badvattenkvalitet har halverats inför badsäsongen 2025 jämfört med 2024, vilket myndigheten beskriver som positivt.

Detta beror mestadels på att kommuner utfört åtgärder vid dålig badvattenkvalitet som lett till mätbara förbättringar.

Har åtgärdat

Ema Glad kommenterar utvecklingen.

– Flera av de EU-bad som hade dålig badvattenkvalitet inför förra badsäsongen ligger i Mälaren, och Stockholms stad har lyckats åtgärda föroreningskällor och därmed fått klassificera om sex stycken av sina EU-bad inför årets badsäsong, säger Glad.

– Även Täby kommun har gjort ett liknande arbete och till följd därav fått klassificera om två EU-bad.

Läs mer: Flera flygbolag pekas ut – har de högsta ”dolda” avgifterna

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen