SVERIGE: Solceller kan slå ut elnätet

2023 10 03

Det finns en risk att solpaneler slår ut elnätet i Sverige.

Varningen får nu uppmärksamhet på svensk mark efter att initialt ha lyfts fram i Nederländerna.

Det handlar om stora säkerhetsrisker som i värsta fall skulle kunna få omfattande konsekvenser för elförsörjningen på breda nivåer, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

"Då har vi ett stort problem"

I Nederländerna är myndigheterna bekymrade över stora säkerhetsbrister i solpaneler.

Risken för att växelriktare, enheten som omvandlar likström som kommer från solceller till växelström, ska hackas är påtaglig.

– Skulle många system attackeras samtidigt har vi ett stort problem, säger en chef på den nederländska myndigheten RDI, som jobbar med digital infrastruktur, till SR.

Svensk oro bekräftad: "Allvarligt"

En granskning har visat att nio av de vanligaste växelriktarna inte levde upp till standarden för cybersäkerhet – som vid en attack alltså skulle kunna slå ut hela elnätet.

Risken är högst närvarande även i Sverige.

Det bekräftar Anna Werner, vd för Svensk Solenergi.

– Vi har hört om den oron tidigare och vi ser allvarligt på det, säger hon till radiokanalen.

Andelen solceller ökar

Risken ökar ju större andel av energimixen som består av solenergi.

I Nederländerna kommer hela 14 procent från solen – mest i hela Europa – och i Sverige är motsvarande siffra i dagsläget knappt en procent.

Den andelen kommer dock sannolikt att öka kraftigt i framtiden. Bara från 2021 till 2022 ökade solcellsanläggningarna i Sverige med 60 procent, enligt Svensk solkraft.

– Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp, lyder det energimål som satts i politiken.

– Målet år 2040 är 100 procent förnybar produktion, framhåller Energimyndigheten på sin hemsida.

Hur stor andel som ska utgöras av solenergi finns inte specificerat.

Uppemot 10 procent 2040

På regeringens uppdrag har Energimyndigheten tagit fram ett strategiskt förslag på hur användningen av solel ska kunna öka i Sverige.

Scenariot som föreslås gäller utvecklingen fram till 2040.

– Energimyndigheten menar att cirka 5-10 procent av Sveriges totala elanvändning skulle kunna komma från solenergi år 2040, förutsatt att ett antal främjande åtgärder genomförs, informerar myndigheten.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

Swedbank uppmanar: Dubbelkolla när du swishar

2026 10 25

Många svenskar tror att banken kan komma till undsättning och automatiskt få tillbaka pengarna om man har swishat fel.

Men så är inte fallet, konstaterar Swedbank.

När man för över pengar via swish sker det oftast till redan fördefinierade konton.

Ska man skriva in kontonumret själv för första gången är det lätt hänt att skriva in fel siffra och därmed skicka pengar till fel person.

– Innan du godkänner en Swish-betalning visas mottagarens namn. Ta därför alltid en extra titt på både namn och belopp innan du signerar betalningen, framhåller Swedbank.

Går inte att ångra sig

Många tänker att om något skulle gå fel så finns banken där till hjälp.

Men någon sådan juridisk rättighet har inte banken, varken för banköverföringar eller Swish.

Det innebär att det inte går att ”ångra sig” när man väl signerat en överföring.

Kan bara kontakta

Bankerna har tagit fram en rutin där de via brev kontaktar mottagaren och uppmanar till en återbetalning.

Men om mottagaren inte vill skicka tillbaka pengarna så blir det svårare.

– Om inte mottagaren betalar tillbaka pengarna kan dock inte banken driva fallet vidare, utan det måste du själv göra, förklarar Swedbank.

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Viktigt att meddela

Det är viktigt att man meddelar mottagaren om misstaget så fort som möjligt om man har skickat fel. Annars kan det enligt storbanken vara svårare att få pengarna tillbaka.

– Om personen inte återför pengarna direkt, är det bra att skicka ett skriftligt krav på återbetalning, menas det.

– Ange då noga belopp, valuta och sista datum för återbetalning och spara en kopia. Får du inte betalt innan datumet du angivit i kravet kan du vända dig till Kronofogden för att få hjälp med att driva in skulden.

Kontakta då Kronofogden

Om mottagaren är övertygad om att pengarna hamnat rätt och redan har hunnit använda dem, kan det i vissa undantagsfall bli svårare att få tillbaka pengarna.

Det gäller alltså att dubbelkolla swishöverföringarna för att undvika en potentiellt lång process med en mottagare som inte vill ge tillbaka pengarna.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Swish resp Swedbank

Text: Redaktionen

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata

Text: Redaktionen