SVERIGE: Solceller kan slå ut elnätet

2023 10 03

Det finns en risk att solpaneler slår ut elnätet i Sverige.

Varningen får nu uppmärksamhet på svensk mark efter att initialt ha lyfts fram i Nederländerna.

Det handlar om stora säkerhetsrisker som i värsta fall skulle kunna få omfattande konsekvenser för elförsörjningen på breda nivåer, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

"Då har vi ett stort problem"

I Nederländerna är myndigheterna bekymrade över stora säkerhetsbrister i solpaneler.

Risken för att växelriktare, enheten som omvandlar likström som kommer från solceller till växelström, ska hackas är påtaglig.

– Skulle många system attackeras samtidigt har vi ett stort problem, säger en chef på den nederländska myndigheten RDI, som jobbar med digital infrastruktur, till SR.

Svensk oro bekräftad: "Allvarligt"

En granskning har visat att nio av de vanligaste växelriktarna inte levde upp till standarden för cybersäkerhet – som vid en attack alltså skulle kunna slå ut hela elnätet.

Risken är högst närvarande även i Sverige.

Det bekräftar Anna Werner, vd för Svensk Solenergi.

– Vi har hört om den oron tidigare och vi ser allvarligt på det, säger hon till radiokanalen.

Andelen solceller ökar

Risken ökar ju större andel av energimixen som består av solenergi.

I Nederländerna kommer hela 14 procent från solen – mest i hela Europa – och i Sverige är motsvarande siffra i dagsläget knappt en procent.

Den andelen kommer dock sannolikt att öka kraftigt i framtiden. Bara från 2021 till 2022 ökade solcellsanläggningarna i Sverige med 60 procent, enligt Svensk solkraft.

– Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp, lyder det energimål som satts i politiken.

– Målet år 2040 är 100 procent förnybar produktion, framhåller Energimyndigheten på sin hemsida.

Hur stor andel som ska utgöras av solenergi finns inte specificerat.

Uppemot 10 procent 2040

På regeringens uppdrag har Energimyndigheten tagit fram ett strategiskt förslag på hur användningen av solel ska kunna öka i Sverige.

Scenariot som föreslås gäller utvecklingen fram till 2040.

– Energimyndigheten menar att cirka 5-10 procent av Sveriges totala elanvändning skulle kunna komma från solenergi år 2040, förutsatt att ett antal främjande åtgärder genomförs, informerar myndigheten.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen