SVERIGE: Solceller kan slå ut elnätet

2023 10 03

Det finns en risk att solpaneler slår ut elnätet i Sverige.

Varningen får nu uppmärksamhet på svensk mark efter att initialt ha lyfts fram i Nederländerna.

Det handlar om stora säkerhetsrisker som i värsta fall skulle kunna få omfattande konsekvenser för elförsörjningen på breda nivåer, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

"Då har vi ett stort problem"

I Nederländerna är myndigheterna bekymrade över stora säkerhetsbrister i solpaneler.

Risken för att växelriktare, enheten som omvandlar likström som kommer från solceller till växelström, ska hackas är påtaglig.

– Skulle många system attackeras samtidigt har vi ett stort problem, säger en chef på den nederländska myndigheten RDI, som jobbar med digital infrastruktur, till SR.

Svensk oro bekräftad: "Allvarligt"

En granskning har visat att nio av de vanligaste växelriktarna inte levde upp till standarden för cybersäkerhet – som vid en attack alltså skulle kunna slå ut hela elnätet.

Risken är högst närvarande även i Sverige.

Det bekräftar Anna Werner, vd för Svensk Solenergi.

– Vi har hört om den oron tidigare och vi ser allvarligt på det, säger hon till radiokanalen.

Andelen solceller ökar

Risken ökar ju större andel av energimixen som består av solenergi.

I Nederländerna kommer hela 14 procent från solen – mest i hela Europa – och i Sverige är motsvarande siffra i dagsläget knappt en procent.

Den andelen kommer dock sannolikt att öka kraftigt i framtiden. Bara från 2021 till 2022 ökade solcellsanläggningarna i Sverige med 60 procent, enligt Svensk solkraft.

– Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp, lyder det energimål som satts i politiken.

– Målet år 2040 är 100 procent förnybar produktion, framhåller Energimyndigheten på sin hemsida.

Hur stor andel som ska utgöras av solenergi finns inte specificerat.

Uppemot 10 procent 2040

På regeringens uppdrag har Energimyndigheten tagit fram ett strategiskt förslag på hur användningen av solel ska kunna öka i Sverige.

Scenariot som föreslås gäller utvecklingen fram till 2040.

– Energimyndigheten menar att cirka 5-10 procent av Sveriges totala elanvändning skulle kunna komma från solenergi år 2040, förutsatt att ett antal främjande åtgärder genomförs, informerar myndigheten.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen