SVERIGE: Solceller kan slå ut elnätet

2023 10 03

Det finns en risk att solpaneler slår ut elnätet i Sverige.

Varningen får nu uppmärksamhet på svensk mark efter att initialt ha lyfts fram i Nederländerna.

Det handlar om stora säkerhetsrisker som i värsta fall skulle kunna få omfattande konsekvenser för elförsörjningen på breda nivåer, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

"Då har vi ett stort problem"

I Nederländerna är myndigheterna bekymrade över stora säkerhetsbrister i solpaneler.

Risken för att växelriktare, enheten som omvandlar likström som kommer från solceller till växelström, ska hackas är påtaglig.

– Skulle många system attackeras samtidigt har vi ett stort problem, säger en chef på den nederländska myndigheten RDI, som jobbar med digital infrastruktur, till SR.

Svensk oro bekräftad: "Allvarligt"

En granskning har visat att nio av de vanligaste växelriktarna inte levde upp till standarden för cybersäkerhet – som vid en attack alltså skulle kunna slå ut hela elnätet.

Risken är högst närvarande även i Sverige.

Det bekräftar Anna Werner, vd för Svensk Solenergi.

– Vi har hört om den oron tidigare och vi ser allvarligt på det, säger hon till radiokanalen.

Andelen solceller ökar

Risken ökar ju större andel av energimixen som består av solenergi.

I Nederländerna kommer hela 14 procent från solen – mest i hela Europa – och i Sverige är motsvarande siffra i dagsläget knappt en procent.

Den andelen kommer dock sannolikt att öka kraftigt i framtiden. Bara från 2021 till 2022 ökade solcellsanläggningarna i Sverige med 60 procent, enligt Svensk solkraft.

– Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp, lyder det energimål som satts i politiken.

– Målet år 2040 är 100 procent förnybar produktion, framhåller Energimyndigheten på sin hemsida.

Hur stor andel som ska utgöras av solenergi finns inte specificerat.

Uppemot 10 procent 2040

På regeringens uppdrag har Energimyndigheten tagit fram ett strategiskt förslag på hur användningen av solel ska kunna öka i Sverige.

Scenariot som föreslås gäller utvecklingen fram till 2040.

– Energimyndigheten menar att cirka 5-10 procent av Sveriges totala elanvändning skulle kunna komma från solenergi år 2040, förutsatt att ett antal främjande åtgärder genomförs, informerar myndigheten.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

FÖRSLAGET: Höj föräldrapenningen till 120 procent av SGI

2025 12 05

Ett forskarteam presenterar flera nya förslag till en ny riktning för den svenska politiken.

Bakom förslagen står visionen om ett mer jämställt Sverige.

– Nu släpps vitboken "Därför blir män rikare än kvinnor" som visar varför vi står och stampar, och vad som krävs för att vända utvecklingen, uppger den ideella organisationen Fredrika Bremer-förbundet, i ett uttalande.

– Vitbokens forskarteam lyfter 20 skarpa åtgärder för att minska den ekonomiska ojämställdheten.

Bakom förslagen står forskarna Anne Boschini, Jesper Roine, Åsa Gunnarsson, Ann-Zofie Duvander och Åsa Lundqvist.

Vill jämna ut klyftorna

De föreslagna åtgärderna syftar till att jämna ut inkomstklyftorna mellan män och kvinnor i Sverige.

– Inkomstgapet mellan kvinnor och män har varit oförändrat i tre decennier. Kvinnor har fortfarande bara cirka 80 procent av mäns disponibla inkomster, uppger organisationen.

Från Fredrik Bremer-förbundet kommer nu krav på åtgärder för att vända utvecklingen.

– Sverige har haft ett uttalat mål om ekonomisk jämställdhet i 20 år, men inkomstgapet ligger kvar på samma nivå. Den här vitboken gör politiken svaret skyldig, säger förbundets ordförande Camilla Wagner, i ett uttalande.

– Om vi vet varför gapet består, då vet vi också vad som krävs för att halvera det till 2030.

”Systemfel”

Enligt forskarna är det fel på dagens system som gör att inkomstgapet mellan kvinnor och män består, bland annat på grund av föräldraledigheter som tas ut i större utsträckning av kvinnor.

– Det här är inte ett familjeproblem. Det är ett systemfel, säger Camilla Wagner.

– När staten använder samma hushåll som exempel i sin budget måste vi också våga visa vad siffrorna innebär i verkligheten. I dag subventionerar vi ojämställdhet.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Några av förslagen

Några av de politiska förslagen från forskarna är:

- Höj ersättningen i föräldraförsäkringen till 120 procent av SGI

- Avskaffa lägstanivådagar

- Riktade insatser för kvinnors företagande

- Stärkt Diskrimineringsombudsman uppdrag med tydliga sanktionsmöjligheter

- Återupprätta könsuppdelad statistik över ägande, tillgångar och kapitalinkomster

- Systematisk jämställdhetsanalys i all skattepolitik

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Ioann-Mark Kuznietsov

Text: Redaktionen

JUST NU: Kraftig storm på väg mot Sverige – kan slå till på måndag

2025 12 05

En kraftig storm rör sig i riktning mot Sverige och kan slå till efter helgen.

Efter en tid med växlande temperaturer och snöfall i stora delar av Sverige kan nu ett stormväder vara på väg.

– Prognoserna indikerar att lågtrycket kommer att vara över de brittiska öarna på söndag. Härifrån rör den sig mot Danmark med kraftigt regn och tilltagande vindar, rapporterar danska TV2, med hänvisning till den europeiska väderprognoser från ECMWF.

Kan nå Sverige på måndag

Efter att ovädret har passerat Danmark väntas det slå mot södra Sverige under måndagen och framåt.

– Söndag kväll och natten mot måndag rör sig nästa lågtryck med regn in västerifrån över Götaland och Svealand. Då blir det även blåsigt vid Västkusten, uppger SMHI.

Prognosen är osäker

Det är ännu osäkert hur kraftigt ovädret blir, då lågtrycket just nu håller på att byggas upp.

– Måndagens väder ser blött och blåsigt ut. De senaste prognoserna har visat detta, säger meteorologen Lone Seir på danska TV2.

– Tidpunkten för regnet och vindens styrka är fortfarande osäkra.

Den danska kanalen går också ut med en varning gällande havet mellan Sverige och Danmark.

– Storm eller inte, måndagens starka vindar kan utgöra utmaningar för färjorna, det kan finnas restriktioner på broarna och lösa föremål kan flyga omkring, uppger kanalen.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Namngivna stormar

De flesta stormar blir inte ihågkomna någon längre tid.

– Men det finns också stormar som drabbat hela landsdelar svårt och som är ihågkomna efter mer än hundra år, uppger SMHI.

Men många stormar som drabbar de nordiska länderna blir ändå namngivna.

– Stormarna har oftast namngetts av SMHI eller våra nordiska granninstitut, men i vissa fall av någon annan europeisk vädertjänst, framhåller väderinstitutet.

– På senare år har även andra typer av oväder börjat namnges som till exempel oväder med extremregn. Det mest kända exemplet för vår del är nog ovädret Hans i augusti 2023.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Torsten Dederichs

Text: Redaktionen