Soldater utplaceras i Moskva – något kan hända

2026 03 16

Någonting väldigt uppseendeväckande håller på att hända i Moskva.

Det menar bland andra Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt (M).

Detta efter att soldater placerats ut i Moskva.

”Regimen verkar rädd för något”

Putinregimen verkar panikslagen, och det har tidigare kommit uppgifter om att Putin fruktar ett försök till statskupp.

Flera tecken tyder på att någonting är på väg att hända i Moskva, vilket uppmärksammas av Carl Bildt i två engelskspråkiga inlägg på X.

Bildt ser tecken på stor rädsla i Kreml.

– Fortsatt avstängning av mobilt internet i Moskva. Regimen verkar vara rädd för något, skriver Carl Bildt i det första inlägget.

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister konstaterar också att soldater har placerats ut i den ryska huvudstaden.

– Även soldater med kulsprutor observeras i Moskva. Detta är synnerligen ovanligt, konstaterar Bildt i sitt andra inlägg, där han även har bifogat en bild som visar en soldat med kulspruta i Moskva.

Hot mot ryska ledningen

Nedstängningen av mobilt internet i Moskva har skapat en panikartad situation i huvudstaden, rapporterar Express.

Ryssland använder system som är utformade för att begränsa tillgången till information online, och internet har därför varit nedstängt i flera dagar, vilket påverkar miljontals människor som upplevt kaos i vardagen till följd av nedstängningen.

Invånare vittnar om att det inte bara är mobilt internet som har påverkats. Det har också varit stora problem med att ringa och skicka sms.

Enligt uppgifter till den ryska nyhetskanalen VChK-OGPU sker de omfattande nedstängningarna på grund av ett hot mot den ryska ledningen, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat.

LÄS OCKSÅ: Massivt ryskt misslyckande

Putin uppges frukta statskupp

Diktatorn Vladimir Putin fruktar en statskupp, uppger flera ryska säkerhetskällor med insyn.

Källorna uppger att det finns konkreta planer på att genomföra ett kuppförsök. Dessa planer kopplas till en krets kring Rysslands tidigare försvarsminister Sergej Sjojgu.

– Denna teori kan verka extrem, men låt oss inte glömma att ingen förväntade sig att Prigozhin skulle marschera mot Moskva, skriver VChK-OGPU på X.

Dessa rykten skulle kunna förklara såväl nedstängningarna som utplaceringen av soldater på Moskvas gator.

LÄS OCKSÅ: NÖDLARM UTFÄRDAT: Putin slår till mot Moldavien

Foto: M. Material

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen