NY STUDIE: Sötningsmedel kopplas till autism

2023 10 03

Aspartam, det vanligaste sötningsmedlet i världen, är återigen uppe för diskussion.

Aspartam är ett artificiellt  sötningsmedel som har använts flitigt i olika mat- och dryckesprodukter sedan 1980-talet.

Det populära sötningsmedlet finns bland annat i sockerfria tuggummin och lightläsk.

”Möjligt cancerframkallande”

I juli gav världshälsoorganisationen WHO besked om att aspartam ska klassas som möjligt cancerframkallande.

– Med hänvisning till ”begränsade bevis” klassificerar IARC (WHO:s internationella byrå för cancerforskning, reds anm.) aspartam som möjligen cancerframkallande, framhöll WHO i ett pressmeddelande.

Det rekommenderade dagsintaget ändrades dock inte.

WHO bedömer fortfarande att intaget på 40 milligram per kilo kroppsvikt och dag inte innebär någon hälsorisk.

Det innebär att en person som väger 70 kilo kan konsumera mer än fyra liter aspartamsötad läsk per dag utan någon risk för hälsan.

Nya rön – kopplas till funktionsnedsättning

Nu kommer nya uppgifter om effekterna av att konsumera aspartam.

Enligt amerikanska forskare vid UT Health San Antonio ökar risken för autism hos pojkar om deras mamma konsumerar aspartam under graviditeten.

Det rapporterar tidskriften Illusterad Vetenskap som tagit del av studien.

– Våra resultat väcker farhågor om potentiella skador hos barn som dagligen exponeras för lightdrycker och aspartam under mammans graviditet, säger Raymond F. Palmer, professor i samhällsmedicin vid UT Health San Antonio och huvudförfattare till studien.

”Bör vara försiktiga”

Enligt studien är risken för autism tre gånger så stor hos pojkar om den gravida mamman har ett dagligt intag av motsvarande mängd aspartam som finns i en lightläsk. 

Nu går forskarna ut med en varning.

– Resultaten tyder på att kvinnor bör vara försiktiga när de överväger att konsumera dessa produkter under graviditeten, betonar Raymond F. Palmer.

Livsmedelsverket kommenterar

Livsmedelsverket vill inte kommentera resultatet som framkommer i den amerikanska studien.

– Över tiden kommer nya studier om ingredienser eller ämnen som finns i livsmedel. Livsmedelsverkets roll är att ta ett övergripande grepp om den samlade vetenskapen för att formulera råd eller rekommendationer. Därför avstår Livsmedelsverket från att kommentera enskilda studier, framhåller myndigheten i en skriftlig kommentar till TV4 Nyheterna.

Fakta autism

- Autism är en så kallad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det förkortas NPF. Det är något du föds med och som du har hela ditt liv. Exakt varför man får autism är inte klart, men det är delvis ärftligt. Det innebär att föräldrar och släktingar ofta har liknande svårigheter.

- Autism påverkar bland annat hur din hjärna hämtar in, bearbetar och hanterar information. Det påverkar till exempel hur du lär dig nya saker och kommunicerar med andra människor och hur du fungerar socialt.

- Det kan också påverka hur du uppfattar sinnesintryck som till exempel syn, hörsel eller känsel. Ibland påverkas även din motorik, det vill säga hur du styr och kontrollerar dina rörelser.

Källa: Vårdguiden 1177

Foto: Mikael Stenberg resp Sverre

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen