NY STUDIE: Sötningsmedel kopplas till autism

2023 10 03

Aspartam, det vanligaste sötningsmedlet i världen, är återigen uppe för diskussion.

Aspartam är ett artificiellt  sötningsmedel som har använts flitigt i olika mat- och dryckesprodukter sedan 1980-talet.

Det populära sötningsmedlet finns bland annat i sockerfria tuggummin och lightläsk.

”Möjligt cancerframkallande”

I juli gav världshälsoorganisationen WHO besked om att aspartam ska klassas som möjligt cancerframkallande.

– Med hänvisning till ”begränsade bevis” klassificerar IARC (WHO:s internationella byrå för cancerforskning, reds anm.) aspartam som möjligen cancerframkallande, framhöll WHO i ett pressmeddelande.

Det rekommenderade dagsintaget ändrades dock inte.

WHO bedömer fortfarande att intaget på 40 milligram per kilo kroppsvikt och dag inte innebär någon hälsorisk.

Det innebär att en person som väger 70 kilo kan konsumera mer än fyra liter aspartamsötad läsk per dag utan någon risk för hälsan.

Nya rön – kopplas till funktionsnedsättning

Nu kommer nya uppgifter om effekterna av att konsumera aspartam.

Enligt amerikanska forskare vid UT Health San Antonio ökar risken för autism hos pojkar om deras mamma konsumerar aspartam under graviditeten.

Det rapporterar tidskriften Illusterad Vetenskap som tagit del av studien.

– Våra resultat väcker farhågor om potentiella skador hos barn som dagligen exponeras för lightdrycker och aspartam under mammans graviditet, säger Raymond F. Palmer, professor i samhällsmedicin vid UT Health San Antonio och huvudförfattare till studien.

”Bör vara försiktiga”

Enligt studien är risken för autism tre gånger så stor hos pojkar om den gravida mamman har ett dagligt intag av motsvarande mängd aspartam som finns i en lightläsk. 

Nu går forskarna ut med en varning.

– Resultaten tyder på att kvinnor bör vara försiktiga när de överväger att konsumera dessa produkter under graviditeten, betonar Raymond F. Palmer.

Livsmedelsverket kommenterar

Livsmedelsverket vill inte kommentera resultatet som framkommer i den amerikanska studien.

– Över tiden kommer nya studier om ingredienser eller ämnen som finns i livsmedel. Livsmedelsverkets roll är att ta ett övergripande grepp om den samlade vetenskapen för att formulera råd eller rekommendationer. Därför avstår Livsmedelsverket från att kommentera enskilda studier, framhåller myndigheten i en skriftlig kommentar till TV4 Nyheterna.

Fakta autism

- Autism är en så kallad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det förkortas NPF. Det är något du föds med och som du har hela ditt liv. Exakt varför man får autism är inte klart, men det är delvis ärftligt. Det innebär att föräldrar och släktingar ofta har liknande svårigheter.

- Autism påverkar bland annat hur din hjärna hämtar in, bearbetar och hanterar information. Det påverkar till exempel hur du lär dig nya saker och kommunicerar med andra människor och hur du fungerar socialt.

- Det kan också påverka hur du uppfattar sinnesintryck som till exempel syn, hörsel eller känsel. Ibland påverkas även din motorik, det vill säga hur du styr och kontrollerar dina rörelser.

Källa: Vårdguiden 1177

Foto: Mikael Stenberg resp Sverre

Text: Redaktionen


22 juni 2026

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


09mars26

Skatteverket: 700 000 svenskar måste betala

2026 06 22

2,6 miljoner svenskar får dela på 35,7 miljarder kronor i återbäring, men 700 000 personer måste istället betala.

Den 9-12 juni betalades skatteåterbäringen ut till dem som ändrade eller lade till uppgifter i sin deklaration och till dem som deklarerade senast den 4 maj digitalt eller på papper och inte fick utbetalning i april. 

Drygt 54 000 personer som ska få skatteåterbäring i juni får dock ingen automatisk utbetalning eftersom de inte har registrerat konto för utbetalning. 

Samtidigt har så många som 700 000 svenskar istället fått besked om kvarskatt.

700 000 måste betala

Drygt 700 000 personer har fått besked om kvarskatt om sammanlagt 16,3 miljarder kronor. 

Skatteverket meddelar att det gäller att hålla koll på datumen i det slutgiltiga beskedet.

– Du som får besked om kvarskatt ska betala inom cirka 90 dagar. Sista betalningsdag hittar du i ditt besked om slutlig skatt, framhåller myndigheten.

Dessa datum gäller

Så här lyder senaste betalningsdatum utifrån när slutskattebeskedet kom:

- Den som fick besked i april: Måste betala senast 13 juli

- Den som fick besked i juni: Måste betala senast 14 september

- Den som får besked i augusti: Måste betala senast 12 november

- Den som får besked i december: Måste betala senast 12 mars 2027

Läs mer: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Håll koll på räntan

Det gäller att betala in kvarskatten innan det slutdatumet, annars kan man behöva betala kostnadsränta på beloppet.

Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor kvarskatten är. 

– Du som inte gör en extra inbetalning till skattekontot betalar låg kostnadsränta fram till datumet då kvarskatten senast ska vara betald (förfallodagen), framhåller Skatteverket.

– Kostnadsräntan beräknas dag för dag. Det innebär att om du betalar innan förfallodagen beräknas kostnadsränta fram till att din betalning är bokförd på skattekontot. 

Det är kvarskatt

Kvarskatt kallas också för underskott av slutlig skatt. 

Det är alltså den skatt som man behöver betala i efterhand om det visar sig att man har betalat in för lite skatt under året. 

Läs mer: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen