NY STUDIE: Sötningsmedel kopplas till autism

2023 10 03

Aspartam, det vanligaste sötningsmedlet i världen, är återigen uppe för diskussion.

Aspartam är ett artificiellt sötningsmedel som har använts flitigt i olika mat- och dryckesprodukter sedan 1980-talet.

Det populära sötningsmedlet finns bland annat i sockerfria tuggummin och lightläsk.

”Möjligt cancerframkallande”

I juli gav världshälsoorganisationen WHO besked om att aspartam ska klassas som möjligt cancerframkallande.

– Med hänvisning till ”begränsade bevis” klassificerar IARC (WHO:s internationella byrå för cancerforskning, reds anm.) aspartam som möjligen cancerframkallande, framhöll WHO i ett pressmeddelande.

Det rekommenderade dagsintaget ändrades dock inte.

WHO bedömer fortfarande att intaget på 40 milligram per kilo kroppsvikt och dag inte innebär någon hälsorisk.

Det innebär att en person som väger 70 kilo kan konsumera mer än fyra liter aspartamsötad läsk per dag utan någon risk för hälsan.

Nya rön – kopplas till funktionsnedsättning

Nu kommer nya uppgifter om effekterna av att konsumera aspartam.

Enligt amerikanska forskare vid UT Health San Antonio ökar risken för autism hos pojkar om deras mamma konsumerar aspartam under graviditeten.

Det rapporterar tidskriften Illusterad Vetenskap som tagit del av studien.

– Våra resultat väcker farhågor om potentiella skador hos barn som dagligen exponeras för lightdrycker och aspartam under mammans graviditet, säger Raymond F. Palmer, professor i samhällsmedicin vid UT Health San Antonio och huvudförfattare till studien.

”Bör vara försiktiga”

Enligt studien är risken för autism tre gånger så stor hos pojkar om den gravida mamman har ett dagligt intag av motsvarande mängd aspartam som finns i en lightläsk.

Nu går forskarna ut med en varning.

– Resultaten tyder på att kvinnor bör vara försiktiga när de överväger att konsumera dessa produkter under graviditeten, betonar Raymond F. Palmer.

Livsmedelsverket kommenterar

Livsmedelsverket vill inte kommentera resultatet som framkommer i den amerikanska studien.

– Över tiden kommer nya studier om ingredienser eller ämnen som finns i livsmedel. Livsmedelsverkets roll är att ta ett övergripande grepp om den samlade vetenskapen för att formulera råd eller rekommendationer. Därför avstår Livsmedelsverket från att kommentera enskilda studier, framhåller myndigheten i en skriftlig kommentar till TV4 Nyheterna.

Fakta autism

- Autism är en så kallad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det förkortas NPF. Det är något du föds med och som du har hela ditt liv. Exakt varför man får autism är inte klart, men det är delvis ärftligt. Det innebär att föräldrar och släktingar ofta har liknande svårigheter.

- Autism påverkar bland annat hur din hjärna hämtar in, bearbetar och hanterar information. Det påverkar till exempel hur du lär dig nya saker och kommunicerar med andra människor och hur du fungerar socialt.

- Det kan också påverka hur du uppfattar sinnesintryck som till exempel syn, hörsel eller känsel. Ibland påverkas även din motorik, det vill säga hur du styr och kontrollerar dina rörelser.

Källa: Vårdguiden 1177

Foto: Mikael Stenberg resp Sverre

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen