NY STUDIE: Sötningsmedel kopplas till autism

2023 10 03

Aspartam, det vanligaste sötningsmedlet i världen, är återigen uppe för diskussion.

Aspartam är ett artificiellt sötningsmedel som har använts flitigt i olika mat- och dryckesprodukter sedan 1980-talet.

Det populära sötningsmedlet finns bland annat i sockerfria tuggummin och lightläsk.

”Möjligt cancerframkallande”

I juli gav världshälsoorganisationen WHO besked om att aspartam ska klassas som möjligt cancerframkallande.

– Med hänvisning till ”begränsade bevis” klassificerar IARC (WHO:s internationella byrå för cancerforskning, reds anm.) aspartam som möjligen cancerframkallande, framhöll WHO i ett pressmeddelande.

Det rekommenderade dagsintaget ändrades dock inte.

WHO bedömer fortfarande att intaget på 40 milligram per kilo kroppsvikt och dag inte innebär någon hälsorisk.

Det innebär att en person som väger 70 kilo kan konsumera mer än fyra liter aspartamsötad läsk per dag utan någon risk för hälsan.

Nya rön – kopplas till funktionsnedsättning

Nu kommer nya uppgifter om effekterna av att konsumera aspartam.

Enligt amerikanska forskare vid UT Health San Antonio ökar risken för autism hos pojkar om deras mamma konsumerar aspartam under graviditeten.

Det rapporterar tidskriften Illusterad Vetenskap som tagit del av studien.

– Våra resultat väcker farhågor om potentiella skador hos barn som dagligen exponeras för lightdrycker och aspartam under mammans graviditet, säger Raymond F. Palmer, professor i samhällsmedicin vid UT Health San Antonio och huvudförfattare till studien.

”Bör vara försiktiga”

Enligt studien är risken för autism tre gånger så stor hos pojkar om den gravida mamman har ett dagligt intag av motsvarande mängd aspartam som finns i en lightläsk.

Nu går forskarna ut med en varning.

– Resultaten tyder på att kvinnor bör vara försiktiga när de överväger att konsumera dessa produkter under graviditeten, betonar Raymond F. Palmer.

Livsmedelsverket kommenterar

Livsmedelsverket vill inte kommentera resultatet som framkommer i den amerikanska studien.

– Över tiden kommer nya studier om ingredienser eller ämnen som finns i livsmedel. Livsmedelsverkets roll är att ta ett övergripande grepp om den samlade vetenskapen för att formulera råd eller rekommendationer. Därför avstår Livsmedelsverket från att kommentera enskilda studier, framhåller myndigheten i en skriftlig kommentar till TV4 Nyheterna.

Fakta autism

- Autism är en så kallad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det förkortas NPF. Det är något du föds med och som du har hela ditt liv. Exakt varför man får autism är inte klart, men det är delvis ärftligt. Det innebär att föräldrar och släktingar ofta har liknande svårigheter.

- Autism påverkar bland annat hur din hjärna hämtar in, bearbetar och hanterar information. Det påverkar till exempel hur du lär dig nya saker och kommunicerar med andra människor och hur du fungerar socialt.

- Det kan också påverka hur du uppfattar sinnesintryck som till exempel syn, hörsel eller känsel. Ibland påverkas även din motorik, det vill säga hur du styr och kontrollerar dina rörelser.

Källa: Vårdguiden 1177

Foto: Mikael Stenberg resp Sverre

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen