MYNDIGHET: Ställer kontantkrav på regeringen

2022 12 15

Regeringen måste säkerställa att det fortsatt går att betala räkningar med kontanter.

Det anser Riksbanken, som formulerar sin kravställning i ett pressmeddelande på torsdagsförmiddagen.

Stora svårigheter för liten grupp

Digitaliseringen av betalningsmarknaden har gått i rasande takt i Sverige och idag är det få som använder kontanter för att handla i affärer, än mindre som använder dem för att betala räkningar.

Det har för den absoluta majoriteten blivit enklare att betala, men förändringen har inneburit stora svårigheter för en mindre grupp.

– En mindre del av befolkningen har inte tillgång till digitala betalsätt och måste därför använda kontanter. Idag är det svårt för dessa personer att betala sina räkningar och lösa in utbetalningar av exempelvis pensioner. Situationen för dessa har förvärrats sedan företaget ClearOn lade sin tjänst Kassagirot tidigare i år, framhåller Riksbanken på sin hemsida.

Krav på regeringen

Myndigheten tillägger:

– Riksbanken anser att regering och riksdag måste säkerställa att alla kan betala räkningar och att utbetalningar från myndigheter kan användas av mottagaren.

Måste vara bättre förberedda

Dessutom pekar Riksbanken på att betalningsmarknaden måste ha en beredskap för att hantera störningar. 

Sådan beredskap ska bland annat handla om att skapa möjligheter att betala med kort eller ta ut kontanter även om det förekommer avbrott i elförsörjningen eller datakommunikationen. 

Någonting som svenska banker borde förbereda sig bättre på, anser KTH-professorn Niklas Arvidsson.

– Skulle elen slås ut är vi extremt sårbara, förklarade han för SVT i somras.

Uppmanat att ta ut kontanter

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har tidigare i år uppmanat svenska folket om att ta ut kontanter och ha pengarna redo om krisen slår till.

Summan som man bör ha till förfogande i kontanter är 2 000 kronor, enligt myndigheten.

– Vi brukar säga att det är ett bra riktmärke, men sen handlar det ju också om hur mycket förmåga och vilka marginaler man har. Men tänk att man ska ha för att kunna gå till affären och kanske tanka bilen. Då brukar man klara sig i ett par dygn, sade Elin Bohman, presstalesperson på MSB, till Sveriges Radio.

Älskade och hatade

Att kontanterna lär bli kvar i Sverige under överskådlig framtid konstateras av Anna Kinberg Batra, Moderaternas tidigare partiledare tillika utredare i den statliga Betalningsutredningen.

– Svenska folket både älskar och hatar kontanter. Vi vet att en stor majoritet inte kan tänka sig att leva utan kontanter. Så det här är en kontantparadox, säger hon till Svenska Dagbladet.

LÄS MER: Myndigheten uppmanar – ha kontanter redo för kris

LÄS MER: Dålig beredskap för att hantera kontantuttag

LÄS MER: Ny prognos om kontanternas framtid

Foto: Riksbanken resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


”Extremt skadligt för Sverige” – regeringen varnar för otäckt scenario

2025 11 27

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) går ut med en skarp varning mitt under pågående fredssamtal mellan USA, Ryssland och Ukraina.

Ett ofördelaktigt fredsavtal för Ukraina kan få konsekvenser som skulle vara ”extremt skadliga för både Sverige och Europa”, varnar ministern.

Enligt Malmer Stenergard skulle ett sådant avtal ge Ryssland möjlighet att omplacera stora mängder soldater och militär utrustning från Ukraina. 

Ministern befarar att resurserna i stället skulle kunna riktas norrut – på ett sätt som utgör ett direkt hot mot Sverige och andra Natoländer i regionen.  

– Ryssland skulle kunna utgöra ett omedelbart hot om de snabbt kan rusta upp igen, säger hon till SvD.

”Vi ligger långt framme”

Maria Malmer Stenergard varnar för att små och medelstora länder kan hamna i farozonen om Ryssland går vinnande ur fredsförhandlingarna.

Sverige är dock förberett, betonar utrikesministern.

– Vi ligger långt framme när det gäller att rusta upp vårt eget försvar. Vi säger ju att vi ska nå 3,5 procent av BNP redan 2030, säger hon till tidningen.

LÄS MER: Natochefen sätter ned foten – trotsar USA och Ryssland 

Varningarna haglar

Flera västländer har varnat för att ett gynsamt fredsavtal skulle ge den ryska krigsmakten tid att rusta upp och förbereda nya militära offensiver mot länder i Europa.

Ett av flera länder som slagit larm är Sveriges grannland Danmark.

Om Ukrainas rätt till självbestämmande inte accepteras i ett fredsavtal kommer Ryssland sprida sitt anfallskrig bortom Ukrainas gränser, har landets statsminister Mette Frederiksen varnat.

– Då riskerar vi att skapa ett andrum för Ryssland, som de kommer att använda för att mobilisera, beväpna och anfalla igen, sade hon i tisdags.

– Det som händer i Ukraina stannar inte vid landets gränser. Rysslands attack utmanar den grundläggande principen att rättvisa ska stå över makt. När vi står bakom Ukraina stöder vi inte bara ett land under attack, utan även vår egen säkerhet, tillade Frederiksen.

LÄS OCKSÅ: Attack mot Ryssland – flygplats stängs

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen


27 nov 2025

HÖJER OVÄNTAD SKATT: Direkt besked till många svenskar

2025 11 27

Regeringen går fram med en oväntad skattehöjning.

Utåt har Tidöregeringen markerat tydligt mot en höjd skatt på snus.

– Det finns en risk att kommissionens förslag innebär en höjd skatt på snus. Det här kommer vi att ta strid mot, sade EU-minister Jessica Rosencrantz (M) till DN när det blev känt att EU-kommissionen vill införa en ny tobakskatt. 

Men nu kan skatten höjas ändå.

Det framgår av ett förslag från regeringen.

Regeringen kommer inte att stoppa indexeringen av snusskatten, uppger Expressen. Beslutet innebär att skatten på snus höjs med en krona per kilo från och med 2027.  

Höjer skatten på tobak

Dessutom föreslår regeringen en ordentlig höjning av skatten på tobak. Utöver indexeringen föreslås skatten på cigaretter, cigarrer, cigariller, röktobak, tuggtobak och övrig tobak att höjas med 3,5 procent från och med 1 januari 2027, erfar Expressen.

Snusprodukter omfattas inte av den extra skattehöjningen.

"Attack mot svenska sättet att leva"

Både finansminister Elisabeth Svantesson (M) och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) har reagerat kraftfullt mot EU:s förslag om att höja skatten på vitt snus, som skulle innebära en flera kronor dyrare snusdosa.

– Förslaget innebär en kraftig höjning av skatten på vitt snus. Det skulle slå hårt mot många svenskar, och därför är jag så negativ till skatten, har Svantesson framhållit.

Dousa har kallat förslaget för ”fullständigt oacceptabelt”.

– Det är en attack mot det svenska sättet att leva, sade Dousa till Expressen i juli.

Kraftig kritik har även riktats från svenskt håll mot att skatteintäkterna, enligt förslaget, ska gå till EU i stället för Sveriges statskassa.

LÄS MER: Vattenfall höjer avgifterna rejält

FAKTA: Skatten på tobak

Cigaretter

2,06 kronor per styck + 1 procent av detaljhandelspriset.

Skatten per paket räknas: 2,06 kr × antal cigaretter + 1 % × detaljhandelspriset.

Cigarrer/cigariller

1,82 kronor per styck.

Räknas: skattesats × antal = skatt.

Röktobak

Skatten ska beräknas på hela varans vikt vid tidpunkten då skattskyldigheten inträder.

2 506 kronor per kilo.

Räknas: skattesats × antal kilo = skatt.

Snus

Skatten ska beräknas på hela varans vikt vid tidpunkten då skattskyldigheten inträder.

432 kronor per kilo.

Räknas: skattesats × antal kilo = skatt.

Tuggtobak

Skatten ska beräknas på hela varans vikt vid tidpunkten då skattskyldigheten inträder.

594 kronor per kilo.

Räknas: skattesats × antal kilo = skatt.

Övrig tobak

Skatten ska beräknas på hela varans vikt vid tidpunkten då skattskyldigheten inträder.

2 506 kronor per kilo.

Räknas: skattesats × antal kilo = skatt.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Omtyckt restaurangkedja riskerar konkurs 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen