MYNDIGHET: Ställer kontantkrav på regeringen

2022 12 15

Det anser Riksbanken, som formulerar sin kravställning i ett pressmeddelande på torsdagsförmiddagen.

Stora svårigheter för liten grupp

Digitaliseringen av betalningsmarknaden har gått i rasande takt i Sverige och idag är det få som använder kontanter för att handla i affärer, än mindre som använder dem för att betala räkningar.

Det har för den absoluta majoriteten blivit enklare att betala, men förändringen har inneburit stora svårigheter för en mindre grupp.

– En mindre del av befolkningen har inte tillgång till digitala betalsätt och måste därför använda kontanter. Idag är det svårt för dessa personer att betala sina räkningar och lösa in utbetalningar av exempelvis pensioner. Situationen för dessa har förvärrats sedan företaget ClearOn lade sin tjänst Kassagirot tidigare i år, framhåller Riksbanken på sin hemsida.

Krav på regeringen

Myndigheten tillägger:

– Riksbanken anser att regering och riksdag måste säkerställa att alla kan betala räkningar och att utbetalningar från myndigheter kan användas av mottagaren.

Måste vara bättre förberedda

Dessutom pekar Riksbanken på att betalningsmarknaden måste ha en beredskap för att hantera störningar. 

Sådan beredskap ska bland annat handla om att skapa möjligheter att betala med kort eller ta ut kontanter även om det förekommer avbrott i elförsörjningen eller datakommunikationen. 

Någonting som svenska banker borde förbereda sig bättre på, anser KTH-professorn Niklas Arvidsson.

– Skulle elen slås ut är vi extremt sårbara, förklarade han för SVT i somras.

Uppmanat att ta ut kontanter

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har tidigare i år uppmanat svenska folket om att ta ut kontanter och ha pengarna redo om krisen slår till.

Summan som man bör ha till förfogande i kontanter är 2 000 kronor, enligt myndigheten.

– Vi brukar säga att det är ett bra riktmärke, men sen handlar det ju också om hur mycket förmåga och vilka marginaler man har. Men tänk att man ska ha för att kunna gå till affären och kanske tanka bilen. Då brukar man klara sig i ett par dygn, sade Elin Bohman, presstalesperson på MSB, till Sveriges Radio.

Älskade och hatade

Att kontanterna lär bli kvar i Sverige under överskådlig framtid konstateras av Anna Kinberg Batra, Moderaternas tidigare partiledare tillika utredare i den statliga Betalningsutredningen.

– Svenska folket både älskar och hatar kontanter. Vi vet att en stor majoritet inte kan tänka sig att leva utan kontanter. Så det här är en kontantparadox, säger hon till Svenska Dagbladet.

LÄS MER: Myndigheten uppmanar – ha kontanter redo för kris

LÄS MER: Dålig beredskap för att hantera kontantuttag

LÄS MER: Ny prognos om kontanternas framtid

Foto: Riksbanken resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Chefer ska börja rapportera anställda – gäller hela landet

2026 04 15

Arbetsgivare ska framöver kunna rapportera sina arbetstagares frånvaro direkt till Försäkringskassan.

Det framhåller myndigheten i en hemställan till regeringen.

Syftet är att förhindra felaktiga utbetalningar som uppstår till följd av att folk begär ersättning för vab, vård av barn, samtidigt som man får lön från arbetsgivaren.

– Omläggningen ska ses som ett första steg mot att förvalta socialförsäkringen på ett sätt som gör att våra utbetalningar blir korrekta från början istället för att som idag försöka upptäcka felaktigheter när pengarna redan betalats ut, säger Nils Öberg, generaldirektör, Försäkringskassan, i ett uttalande.

En gång i månaden

Redan för knappt två år sedan påtalade regeringen att bidragsfusket måste upphöra. Därför gick man fram med förslaget om att chefen en gång i månaden skulle lämna in uppgifter till Skatteverket om vem som varit borta från jobbet på grund av vab eller föräldraledighet.

Nu ska uppgifterna istället gå direkt till Försäkringskassan, enligt myndighetens hemställan. En förändring som skulle kunna förhindra att minst 900 miljoner kronor betalas ut felaktigt varje år.

– Vi behöver gå från miljoner till miljarder när det gäller att förhindra bidragsbrott och felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen. Att som idag göra omfattande efterhandskontroller och ställa återkrav när pengarna redan betalats ut felaktigt är både ineffektivt och dyrt, säger Nils Öberg.

– Med denna förändring kommer kostnaderna för föräldraförsäkringen att minska väsentligt och vi kommer att kunna lägga mer kraft på vår försäkringsverksamhet. Dessutom kommer färre föräldrar att fastna i skulder när de blir återbetalningsskyldiga, vare sig det beror på medvetna fel, misstag eller rent slarv.

LÄS MER: ”Gör det senast 4 maj” – uppmaning från Skatteverket

Försäkringskassan kan få stort ansvar

För föräldrar kommer den föreslagna förändringen att innebära att ersättningen betalas ut i anslutning till att arbetsgivaren gör avdrag på lönen för frånvaro. Idag kan ersättningen komma långt innan lönen.

Försäkringskassans hemställan kommer en dryg månad efter att en utredning som tillsatts av regeringen föreslog att myndigheten ska få stärkta befogenheter i att bekämpa bidragsbrott.

Mellan 15 och 20 miljarder kronor uppskattas betalas ut felaktigt från statens välfärdssystem varje år. I vissa fall hamnar pengarna hos kriminella.

– Där det finns pengar finns kriminalitet. Vår gemensamma välfärd ska gå till personer som har rätt till den, inte till kriminella. Det är välkommet att regeringen nu fått fler konkreta förslag på hur Försäkringskassan skulle kunna utreda, förebygga, förhindra och upptäcka bidragsbrott, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

LÄS MER: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Foto: Magnet Me

Text: Redaktionen