MYNDIGHET: Ställer kontantkrav på regeringen

2022 12 15

Regeringen måste säkerställa att det fortsatt går att betala räkningar med kontanter.

Det anser Riksbanken, som formulerar sin kravställning i ett pressmeddelande på torsdagsförmiddagen.

Stora svårigheter för liten grupp

Digitaliseringen av betalningsmarknaden har gått i rasande takt i Sverige och idag är det få som använder kontanter för att handla i affärer, än mindre som använder dem för att betala räkningar.

Det har för den absoluta majoriteten blivit enklare att betala, men förändringen har inneburit stora svårigheter för en mindre grupp.

– En mindre del av befolkningen har inte tillgång till digitala betalsätt och måste därför använda kontanter. Idag är det svårt för dessa personer att betala sina räkningar och lösa in utbetalningar av exempelvis pensioner. Situationen för dessa har förvärrats sedan företaget ClearOn lade sin tjänst Kassagirot tidigare i år, framhåller Riksbanken på sin hemsida.

Krav på regeringen

Myndigheten tillägger:

– Riksbanken anser att regering och riksdag måste säkerställa att alla kan betala räkningar och att utbetalningar från myndigheter kan användas av mottagaren.

Måste vara bättre förberedda

Dessutom pekar Riksbanken på att betalningsmarknaden måste ha en beredskap för att hantera störningar.

Sådan beredskap ska bland annat handla om att skapa möjligheter att betala med kort eller ta ut kontanter även om det förekommer avbrott i elförsörjningen eller datakommunikationen.

Någonting som svenska banker borde förbereda sig bättre på, anser KTH-professorn Niklas Arvidsson.

– Skulle elen slås ut är vi extremt sårbara, förklarade han för SVT i somras.

Uppmanat att ta ut kontanter

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har tidigare i år uppmanat svenska folket om att ta ut kontanter och ha pengarna redo om krisen slår till.

Summan som man bör ha till förfogande i kontanter är 2 000 kronor, enligt myndigheten.

– Vi brukar säga att det är ett bra riktmärke, men sen handlar det ju också om hur mycket förmåga och vilka marginaler man har. Men tänk att man ska ha för att kunna gå till affären och kanske tanka bilen. Då brukar man klara sig i ett par dygn, sade Elin Bohman, presstalesperson på MSB, till Sveriges Radio.

Älskade och hatade

Att kontanterna lär bli kvar i Sverige under överskådlig framtid konstateras av Anna Kinberg Batra, Moderaternas tidigare partiledare tillika utredare i den statliga Betalningsutredningen.

– Svenska folket både älskar och hatar kontanter. Vi vet att en stor majoritet inte kan tänka sig att leva utan kontanter. Så det här är en kontantparadox, säger hon till Svenska Dagbladet.

LÄS MER: Myndigheten uppmanar – ha kontanter redo för kris

LÄS MER: Dålig beredskap för att hantera kontantuttag

LÄS MER: Ny prognos om kontanternas framtid

Foto: Riksbanken resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Kalldusch för många hushåll – avdrag halveras

2026 03 05

Våren är på ingång och deklarationstiden står för dörren.

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen