MYNDIGHET: Ställer kontantkrav på regeringen

2022 12 15

Det anser Riksbanken, som formulerar sin kravställning i ett pressmeddelande på torsdagsförmiddagen.

Stora svårigheter för liten grupp

Digitaliseringen av betalningsmarknaden har gått i rasande takt i Sverige och idag är det få som använder kontanter för att handla i affärer, än mindre som använder dem för att betala räkningar.

Det har för den absoluta majoriteten blivit enklare att betala, men förändringen har inneburit stora svårigheter för en mindre grupp.

– En mindre del av befolkningen har inte tillgång till digitala betalsätt och måste därför använda kontanter. Idag är det svårt för dessa personer att betala sina räkningar och lösa in utbetalningar av exempelvis pensioner. Situationen för dessa har förvärrats sedan företaget ClearOn lade sin tjänst Kassagirot tidigare i år, framhåller Riksbanken på sin hemsida.

Krav på regeringen

Myndigheten tillägger:

– Riksbanken anser att regering och riksdag måste säkerställa att alla kan betala räkningar och att utbetalningar från myndigheter kan användas av mottagaren.

Måste vara bättre förberedda

Dessutom pekar Riksbanken på att betalningsmarknaden måste ha en beredskap för att hantera störningar. 

Sådan beredskap ska bland annat handla om att skapa möjligheter att betala med kort eller ta ut kontanter även om det förekommer avbrott i elförsörjningen eller datakommunikationen. 

Någonting som svenska banker borde förbereda sig bättre på, anser KTH-professorn Niklas Arvidsson.

– Skulle elen slås ut är vi extremt sårbara, förklarade han för SVT i somras.

Uppmanat att ta ut kontanter

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har tidigare i år uppmanat svenska folket om att ta ut kontanter och ha pengarna redo om krisen slår till.

Summan som man bör ha till förfogande i kontanter är 2 000 kronor, enligt myndigheten.

– Vi brukar säga att det är ett bra riktmärke, men sen handlar det ju också om hur mycket förmåga och vilka marginaler man har. Men tänk att man ska ha för att kunna gå till affären och kanske tanka bilen. Då brukar man klara sig i ett par dygn, sade Elin Bohman, presstalesperson på MSB, till Sveriges Radio.

Älskade och hatade

Att kontanterna lär bli kvar i Sverige under överskådlig framtid konstateras av Anna Kinberg Batra, Moderaternas tidigare partiledare tillika utredare i den statliga Betalningsutredningen.

– Svenska folket både älskar och hatar kontanter. Vi vet att en stor majoritet inte kan tänka sig att leva utan kontanter. Så det här är en kontantparadox, säger hon till Svenska Dagbladet.

LÄS MER: Myndigheten uppmanar – ha kontanter redo för kris

LÄS MER: Dålig beredskap för att hantera kontantuttag

LÄS MER: Ny prognos om kontanternas framtid

Foto: Riksbanken resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Swedbank: Så mycket pengar bör alla ha på sparkontot

2026 05 13

Många vill ge sig in i olika former av investeringar och se sina pengar växa över tid.

Men den kanske viktigaste saken man kan göra för sin egen ekonomi är att skaffa en buffert.

Den finns till för att täcka oväntade utgifter, såsom när bilen går sönder eller när diskmaskinen ger upp.

Så mycket behövs

Att se till att man har pengar tillgängliga för oväntade utgifter är det första steget till en hälsosam privatekonomi.

Det smidigaste är att öppna ett e-sparkonto som omfattas av insättningsgarantin.

– Ett bra riktmärke är att spara ihop till en buffert på ungefär två månadslöner efter skatt. Så att du slipper låna pengar eller köpa på avbetalning när diskmaskinen ger upp, meddelar Swedbank.

“För över 10 procent”

Oavsett inkomst är det alltså en bra idé att ha ungefär två månadslöner på e-sparkontot.

– När lönen kommer, för direkt över 10 procent till ett sparkonto. Gör så varje månad tills du har sparat ihop ungefär 2 månadslöner efter skatt, säger Swedbanks privatekonom Arturo Arques.

Läs mer: Turistresort i Moskva står i lågor

Nästa steg

Den som har etablerat en buffert på två månadslöner kan sedan ta nästa steg i den privatekonomiska resan; att börja månadsspara.

Det mest populära alternativet är att månadsspara i fonder.

– Möjligheten till avkastning är starkt kopplat till vilken risk du tar. Varje fond har en riskklass som sträcker sig från 1-7, där 1 är låg risk och 7 är mycket hög risk, förklarar Swedbank.

– Förenklat kan man säga att räntefonder oftast har lägre risk och aktiefonder oftast har högre risk. 

Beror på hur länge

Någonting man bör ta i beaktning när man börjar månadsspara är vilken tidshorisont som gäller.

Den som sparar på längre sikt har enligt Swedbank möjlighet att ta något högre risk.

Den som sparar på kortare sikt kan behöva se över riskerna om pengarna behövs inom kort.

Läs mer: Turistresort i Moskva står i lågor

Foto: S. Bughdaryan

Text: Redaktionen