MYNDIGHET: Ställer kontantkrav på regeringen

2022 12 15

Det anser Riksbanken, som formulerar sin kravställning i ett pressmeddelande på torsdagsförmiddagen.

Stora svårigheter för liten grupp

Digitaliseringen av betalningsmarknaden har gått i rasande takt i Sverige och idag är det få som använder kontanter för att handla i affärer, än mindre som använder dem för att betala räkningar.

Det har för den absoluta majoriteten blivit enklare att betala, men förändringen har inneburit stora svårigheter för en mindre grupp.

– En mindre del av befolkningen har inte tillgång till digitala betalsätt och måste därför använda kontanter. Idag är det svårt för dessa personer att betala sina räkningar och lösa in utbetalningar av exempelvis pensioner. Situationen för dessa har förvärrats sedan företaget ClearOn lade sin tjänst Kassagirot tidigare i år, framhåller Riksbanken på sin hemsida.

Krav på regeringen

Myndigheten tillägger:

– Riksbanken anser att regering och riksdag måste säkerställa att alla kan betala räkningar och att utbetalningar från myndigheter kan användas av mottagaren.

Måste vara bättre förberedda

Dessutom pekar Riksbanken på att betalningsmarknaden måste ha en beredskap för att hantera störningar. 

Sådan beredskap ska bland annat handla om att skapa möjligheter att betala med kort eller ta ut kontanter även om det förekommer avbrott i elförsörjningen eller datakommunikationen. 

Någonting som svenska banker borde förbereda sig bättre på, anser KTH-professorn Niklas Arvidsson.

– Skulle elen slås ut är vi extremt sårbara, förklarade han för SVT i somras.

Uppmanat att ta ut kontanter

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har tidigare i år uppmanat svenska folket om att ta ut kontanter och ha pengarna redo om krisen slår till.

Summan som man bör ha till förfogande i kontanter är 2 000 kronor, enligt myndigheten.

– Vi brukar säga att det är ett bra riktmärke, men sen handlar det ju också om hur mycket förmåga och vilka marginaler man har. Men tänk att man ska ha för att kunna gå till affären och kanske tanka bilen. Då brukar man klara sig i ett par dygn, sade Elin Bohman, presstalesperson på MSB, till Sveriges Radio.

Älskade och hatade

Att kontanterna lär bli kvar i Sverige under överskådlig framtid konstateras av Anna Kinberg Batra, Moderaternas tidigare partiledare tillika utredare i den statliga Betalningsutredningen.

– Svenska folket både älskar och hatar kontanter. Vi vet att en stor majoritet inte kan tänka sig att leva utan kontanter. Så det här är en kontantparadox, säger hon till Svenska Dagbladet.

LÄS MER: Myndigheten uppmanar – ha kontanter redo för kris

LÄS MER: Dålig beredskap för att hantera kontantuttag

LÄS MER: Ny prognos om kontanternas framtid

Foto: Riksbanken resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

M tänker slopa ny skatt – taket 15 000 kronor per person

2026 06 15

Bland annat avskaffades den omtalade plastpåseskatten. Dessutom har skatten sänkts på exempelvis drivmedel samt arbete i form av förstärkt jobbskatteavdrag.

Nu går Moderaterna fram med ett löfte om att slopa en ny skatt, rapporterar Di.

Det gäller en nationell skattelättnad på månadskortet för pendlare. Den som får månadskort av sin arbetsgivare ska slippa skatten och arbetsgivaren slipper arbetsgivaravgiften.

Fackförbundet Vision har beskrivit pendelkort i kollektivtrafiken som en av de mest efterfrågade anställningsförmånerna. Enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M) handlar löftet både om klimatet och om rättvisa.

– Vi har gjort väldigt mycket i den här regeringen för att sänka drivmedelskostnaderna. Det är väldigt många människor som pendlar på andra sätt, och det vill vi uppmuntra, säger Svantesson till Di.

Halverade priset

Det nya löftet kommer bara några veckor efter att regeringen och Sverigedemokraterna meddelade att priset på månadskort i kollektivtrafiken ska halveras resten av året. Bakgrunden var det stängda Hormuzsundet som drivit upp energipriserna.

– Kriget i Mellanöstern ska inte drabba hårt arbetande svenskar som tar sig till jobbet – oavsett om de är beroende av att åka bil eller har möjlighet att åka kollektivt. För många barnfamiljer och studenter innebär det mer pengar kvar i plånboken, sade statsminister Ulf Kristersson (M) i slutet av maj.

Andra läser: Nytt mobilmärke i Sverige – utmanar Samsung och Iphone

Upp till 15 000 kronor per person

Moderaternas föreslagna reform väntas kosta fem miljarder årligen att genomföra. Taket ska ligga på 15 000 kronor per person och år, vilket enligt Di täcker mer eller mindre all kollektivtrafik i landet. 

Effektiviseringar i offentlig sektor ska finansiera reformen. Branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik har länge efterfrågat den här typen av skattelättnad.

– Det här gynnar pendlarna, som är ett av de viktigaste resenärsslagen vi har”, säger organisationens vd Johan Wadman till Di. 

Kritiken: "Valfläsk"

När Tidöpartierna lanserade kollektivtrafiksatsningen i maj kallades beskedet för valfläsk av både opposition och experter.

Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, menade att väljare inte byter sida för ett par hundralappar extra.

– Mer än andra länder är vi väldigt mycket mer åsiktsröstande, mer efter ideologiska övertygelser. Antagligen beror det här, som mycket annat, på att man tror att svenska väljare är som amerikanska, sade han till DN då.

Andra läser: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen