MYNDIGHET: Ställer kontantkrav på regeringen

2022 12 15

Regeringen måste säkerställa att det fortsatt går att betala räkningar med kontanter.

Det anser Riksbanken, som formulerar sin kravställning i ett pressmeddelande på torsdagsförmiddagen.

Stora svårigheter för liten grupp

Digitaliseringen av betalningsmarknaden har gått i rasande takt i Sverige och idag är det få som använder kontanter för att handla i affärer, än mindre som använder dem för att betala räkningar.

Det har för den absoluta majoriteten blivit enklare att betala, men förändringen har inneburit stora svårigheter för en mindre grupp.

– En mindre del av befolkningen har inte tillgång till digitala betalsätt och måste därför använda kontanter. Idag är det svårt för dessa personer att betala sina räkningar och lösa in utbetalningar av exempelvis pensioner. Situationen för dessa har förvärrats sedan företaget ClearOn lade sin tjänst Kassagirot tidigare i år, framhåller Riksbanken på sin hemsida.

Krav på regeringen

Myndigheten tillägger:

– Riksbanken anser att regering och riksdag måste säkerställa att alla kan betala räkningar och att utbetalningar från myndigheter kan användas av mottagaren.

Måste vara bättre förberedda

Dessutom pekar Riksbanken på att betalningsmarknaden måste ha en beredskap för att hantera störningar.

Sådan beredskap ska bland annat handla om att skapa möjligheter att betala med kort eller ta ut kontanter även om det förekommer avbrott i elförsörjningen eller datakommunikationen.

Någonting som svenska banker borde förbereda sig bättre på, anser KTH-professorn Niklas Arvidsson.

– Skulle elen slås ut är vi extremt sårbara, förklarade han för SVT i somras.

Uppmanat att ta ut kontanter

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har tidigare i år uppmanat svenska folket om att ta ut kontanter och ha pengarna redo om krisen slår till.

Summan som man bör ha till förfogande i kontanter är 2 000 kronor, enligt myndigheten.

– Vi brukar säga att det är ett bra riktmärke, men sen handlar det ju också om hur mycket förmåga och vilka marginaler man har. Men tänk att man ska ha för att kunna gå till affären och kanske tanka bilen. Då brukar man klara sig i ett par dygn, sade Elin Bohman, presstalesperson på MSB, till Sveriges Radio.

Älskade och hatade

Att kontanterna lär bli kvar i Sverige under överskådlig framtid konstateras av Anna Kinberg Batra, Moderaternas tidigare partiledare tillika utredare i den statliga Betalningsutredningen.

– Svenska folket både älskar och hatar kontanter. Vi vet att en stor majoritet inte kan tänka sig att leva utan kontanter. Så det här är en kontantparadox, säger hon till Svenska Dagbladet.

LÄS MER: Myndigheten uppmanar – ha kontanter redo för kris

LÄS MER: Dålig beredskap för att hantera kontantuttag

LÄS MER: Ny prognos om kontanternas framtid

Foto: Riksbanken resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

SWEDBANK: Gräns dras vid 50 000 kronor för privatpersoner

2026 01 27

Relationen mellan pengar och lycka är sedan länge ett omdebatterat ämne.

Studier har visat ett visst samband mellan ökad inkomst och nivå av lycka.

Nu presenterar Swedbank, i samarbete med Sparbankerna och Handelshögskolan i Stockholm, en färsk rapport på ämnet.

– Pengar är inte lycka, men ekonomi påverkar hur vi mår, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank, i ett uttalande.

– En trygg ekonomisk bas minskar stress och oro, och ökar möjligheterna att bygga en trygg och självständig tillvaro. Hur vi använder de pengar vi har spelar också roll.

Gränsen dras vid 50 000 kronor

Det finns flera olika faktorer som påverkar upplevelsen av lycka, men ålder och inkomst är en av dem.

– Lyckan ökar med ålder och inkomst, men högre lön än 50 000 kronor verkar inte göra människor så mycket lyckligare, uppger Swedbank, med hänvisning till rapporten.

– Andelen som är olycklig är däremot betydligt högre bland de med lägst inkomst.

Två av tre väljer lycka

Rapporten innehåller också en studie hur människor värderar pengar i jämförelse med lycka.

Två av tre skulle hellre höja sin känsla av lycka än att höja sin inkomst.

– Det kan tolkas som att människor helst vill ha mer lycka, men att de medvetet eller omedvetet tänker att pengarna är vägen dit, eller att för lite pengar kan stå i vägen för lycka, säger Micael Dahlen, professor i Lycka vid Handelshögskolan i Stockholm.

LÄS OCKSÅ: Ica slår tillbaka om kontanter

Fler slutsatser

Rapporten bekräftar också att de som kan lägga undan pengar i sparande upplever större lycka, och de som spenderar pengar på upplevelser, istället för att köpa grejer, generellt är lyckligare.

– Man kan påverka sin lycka genom att hantera sin ekonomi klokt, säger Madelén Falkenhäll.

– Med ett sparande får man större möjligheter att påverka sitt liv, det ger trygghet och framtidstro. Att göra en budget och att lägga sina pengar på upplevelser och fritidsintressen snarare än shopping skapar också förutsättningar för lycka.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna på tusentals varor

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen

Forskare varnar för undergången – domedagsklockan ställs om idag

2026 01 27

Den omtalade “domedagsklockan” kommer att ställas om på tisdagen.

“Domedagsklockan” är en symbolisk klocka vars syfte är att visa hur nära jorden är en mänskligt orsakad undergång. Den skapades ursprungligen för att bedöma risken för ett kärnvapenkrig mellan USA och Ryssland under kalla kriget.

Ju närmare visaren är midnatt – desto närmare är katastrofen, enligt forskarna.

Sedan förra året står klockan på 89 sekunder i midnatt.

Närmare tolvslaget än någonsin.

Och enligt forskare är det "oundvikligt" att klockan inte flyttas fram när den ska uppdateras i eftermiddag, rapporterar Daily Mail.

– Enligt min mening borde klockan kunna flyttas fram med minst en sekund. Vår största oro är det existentiella hot som de mer än 12 000 kärnvapnen i världen idag utgör, säger Alicia Sanders-Zakre, nobelpristagare och policychef på Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, till tidningen.

"Mer orolig än någonsin"

Det är inte bara kärnvapenrisken som utgör underlag när forskarna ska fatta beslut om klockan. Även snabba framsteg inom AI och ett överhängande hot från klimatförändringar kan påverka om visaren ska framåt, bakåt eller stå still.

– Personligen är jag inte längre så orolig för att kärnvapen ska användas i ett proxykrig som Ukraina, men jag är mer orolig än jag någonsin har varit för en direkt kärnvapenkonflikt mellan världens supermakter, säger SJ Beard, forskare vid Centre Centre for the Study of Existential Risk vid University of Cambridge, till Daily Mail.

– Den multilaterala världsordningen har nu helt kollapsat, och vi befinner oss redan i en multipolär verklighet, där alla länder måste välja sida mellan auktoritära starka män.

LÄS MER: “Kreml i chocktillstånd” – krävs på 225 miljarder dollar

"För första gången saknas avtal"

Hamza Chaudury, chef för AI och nationell säkerhet vid Future of Life Institute, menar att klockan borde flyttas fram fem till tio sekunder på grund av att det så kallade START-fördraget, som begränsar nationers strategiska vapenarsenaler, löper ut om några veckor.

– För första gången sedan kalla krigets början kommer det inte att finnas något bilateralt vapenkontrollavtal som begränsar de strategiska arsenalerna mellan USA och Ryssland, säger han.

Beskedet om “domedagsklockan” kommer på tisdagseftermiddagen. Förra året ställde forskarna fram klockan en sekund.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna på tusentals varor

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp J. Miranda

Text: Redaktionen