MYNDIGHET: Ställer kontantkrav på regeringen

2022 12 15

Regeringen måste säkerställa att det fortsatt går att betala räkningar med kontanter.

Det anser Riksbanken, som formulerar sin kravställning i ett pressmeddelande på torsdagsförmiddagen.

Stora svårigheter för liten grupp

Digitaliseringen av betalningsmarknaden har gått i rasande takt i Sverige och idag är det få som använder kontanter för att handla i affärer, än mindre som använder dem för att betala räkningar.

Det har för den absoluta majoriteten blivit enklare att betala, men förändringen har inneburit stora svårigheter för en mindre grupp.

– En mindre del av befolkningen har inte tillgång till digitala betalsätt och måste därför använda kontanter. Idag är det svårt för dessa personer att betala sina räkningar och lösa in utbetalningar av exempelvis pensioner. Situationen för dessa har förvärrats sedan företaget ClearOn lade sin tjänst Kassagirot tidigare i år, framhåller Riksbanken på sin hemsida.

Krav på regeringen

Myndigheten tillägger:

– Riksbanken anser att regering och riksdag måste säkerställa att alla kan betala räkningar och att utbetalningar från myndigheter kan användas av mottagaren.

Måste vara bättre förberedda

Dessutom pekar Riksbanken på att betalningsmarknaden måste ha en beredskap för att hantera störningar.

Sådan beredskap ska bland annat handla om att skapa möjligheter att betala med kort eller ta ut kontanter även om det förekommer avbrott i elförsörjningen eller datakommunikationen.

Någonting som svenska banker borde förbereda sig bättre på, anser KTH-professorn Niklas Arvidsson.

– Skulle elen slås ut är vi extremt sårbara, förklarade han för SVT i somras.

Uppmanat att ta ut kontanter

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har tidigare i år uppmanat svenska folket om att ta ut kontanter och ha pengarna redo om krisen slår till.

Summan som man bör ha till förfogande i kontanter är 2 000 kronor, enligt myndigheten.

– Vi brukar säga att det är ett bra riktmärke, men sen handlar det ju också om hur mycket förmåga och vilka marginaler man har. Men tänk att man ska ha för att kunna gå till affären och kanske tanka bilen. Då brukar man klara sig i ett par dygn, sade Elin Bohman, presstalesperson på MSB, till Sveriges Radio.

Älskade och hatade

Att kontanterna lär bli kvar i Sverige under överskådlig framtid konstateras av Anna Kinberg Batra, Moderaternas tidigare partiledare tillika utredare i den statliga Betalningsutredningen.

– Svenska folket både älskar och hatar kontanter. Vi vet att en stor majoritet inte kan tänka sig att leva utan kontanter. Så det här är en kontantparadox, säger hon till Svenska Dagbladet.

LÄS MER: Myndigheten uppmanar – ha kontanter redo för kris

LÄS MER: Dålig beredskap för att hantera kontantuttag

LÄS MER: Ny prognos om kontanternas framtid

Foto: Riksbanken resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

USA drar sig ur – första landet i världen som lämnar

2026 01 08

Tidigare i veckan meddelade Vita huset att USA avser att lämna ett 60-tal internationella organisationer och avtal.

Ett av avtalen som Trumpregeringen vill lämna får nu särskild uppmärksamhet.

Det handlar om FN:s ramkonvention om klimatförändringar, UNFCCC, som amerikanerna anslöt sig till 1992.

Aldrig någonsin har det hänt att ett land lämnat avtalet – vilket skulle göra USA till det första landet i världen att göra så.

– Vi kommer inte att fortsätta att lägga ut resurser, diplomatiskt kapital och den legitimerande vikten av vårt deltagande i institutioner som är irrelevanta för eller i konflikt med våra intressen, säger USA:s utrikesminister Marco Rubio enligt CNN.

Ökar spänningar med Europa

Om USA gör verklighet av att lämna avtalet skulle det kunna öka spänningarna med landets allierade som ser klimatfrågan som en prioriterad sådan, skriver CNN.

Det aktuella avtalet kräver inte att USA ska minska fossila bränslen eller ens förorena mindre, utan utgår från ett mål om att stabilisera mängden klimatpåverkande föroreningar i atmosfären på en nivå som skulle "förhindra farlig antropogen (mänskligt orsakad) påverkan på klimatsystemet", ”förklarar kanalen.

Fördraget, som ligger till grund för internationellt samarbete om klimatförändringar, kräver dock att länderna varje år rapporterar in en inventering över sina föroreningar.

Den senaste gången skippades den inventeringen helt av Trumpregeringen.

– Vi söker samarbete där det tjänar vårt folk och kommer att stå stadigt där det inte gör det, säger Marco Rubio.

LÄS MER: Grönt ljus från Trump – slår till mot Ryssland

"En gåva till Kina"

När Donald Trump tillträdde som president förra året drog han för andra gången USA ur Parisavtalet. Lämnar USA även UNFCCC blir det svårt för en framtida president att få tillbaka landet i Parisavtalet, eftersom det avtalet slöts inom ramen för UNFCCC.

John Kerry, utrikesminister under Barack Obama mellan 2013 och 2017, har kallat Trumps besked för “en gåva till Kina”.

– Det är ett “get out of jail”-frikort för länder och förorenare som vill undvika ansvar, säger han enligt CNN.

LÄS MER: Turkiet redo rycka in – hotat med militär operation

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

Plötslig vändning – Rysslands ”livlina” faller

2026 01 08

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina för snart fyra år sedan har landets ekonomi drabbats hårt.

Samtidigt har den burits upp av den nära handelsrelationen med Kina.

Handeln mellan de båda länderna ökade kraftigt under krigets inledande år.

– Under krigets första år växte handeln mellan Ryssland och Kina med 30 procent och under 2023 fortsatte den öka med samma mängd, rapporterar The Moscow Times.

Plötslig vändning 2025

Efter en kraftig ökning under flera år har trenden nu plötsligt vänt.

– Kina minskade inköpen av nästan alla råvaror från Ryssland under 2025, uppger tidningen.

– Handeln med Kina, som har blivit en livlina för den ryska ekonomin sedan väst införde sanktioner, minskade 2025 för första gången sedan kriget i Ukraina började.

Kraftig minskning

Under förra året minskade Kina sina inköp av rysk olja med 7,6 procent.

– Exporten i monetära termer kollapsade med 20 procent på grund av fallande priser och rabatter, uppger tidningen.

Den ryska kolexporten till Kina minskade med elva procent och timmerleveranserna minskade med tio procent.

När det kommer till järnmetaller är minskningen hela 63 procent.

Exporten av naturgas ökade förvisso med tolv procent, men på grund av fallande priser minskade exportvärdet ändå med 1,8 procent.

Minskar i andra riktningen också

Det är inte bara Kinas import från Ryssland som har rasat.

Detsamma gäller också handeln från Kina till grannen i norr.

– Tillgången på kinesiska varor till Ryssland minskade för första gången sedan krigets början, med 11,8 procent, rapporterar The Moscow Times.

– Importen av bilar från Kina har kollapsat med hälften.

Läs mer: Fartyg attackerat nära Turkiet

Putin vill vända trenden

Den minskade handeln oroar Kreml och Vladimir Putin, som under hösten besökte den kinesiska huvudstaden för att stärka banden länderna emellan.

Men relationen mellan stormakterna är inte jämlik.

– För Ryssland är Kina den största marknaden för råvaror, främst olja och gas. För Kina är Ryssland en liten exportmarknad i nivå med Mexiko, framhåller tidningen.

Läs mer: Turkiet redo rycka in – hotat med militär operation

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen