Starka reaktioner efter Systembolaget nya beslut

2023 08 31

Den klassiska ”systemetkassen” kommer att försvinna.

Det uppger Systembolaget via sina sociala medie-kanaler.

Efter 56 år kommer det statliga bolaget sluta att sälja plastpåsen.

– Hej då plastpåsen. För att minska vårt miljö- och klimatavtryck tar vi snart farväl av plastpåsen. Ta gärna med en egen påse när du handlar hos oss, framhåller Systembolaget.

Gör det för klimatet

Beslutet fattades redan under hösten 2022. 

Drygt elva månader senare går det statliga bolaget ut med informationen. 

– Den 1 oktober 2022 tog försäljningsledningen beslut om att sluta sälja plastpåsar till kunderna. Syftet med beslutet är att vi ser en möjlighet att minska vår miljö- och klimatpåverkan ännu mer, säger Sofia Akhter, presskommunikatör på Systembolaget, till Expressen.

Starka reaktioner

I kommentarsfälten på sociala medier möts beslutet av blandade reaktioner.

Många är positivt inställda till avskaffandet.

– Det nyktraste ni gjort under 56 år. BRAVO, skriver en användare på Facebook.

– Bra! Folk köper så sjukt mycket påsar i onödan, skriver en annan.

En tredje hoppas att andra butiker kommer att inspireras av Systembolaget.

– Hoppas andra butiker kan ta efter detta och sluta sälja plastpåsar. Bara allmänt dumt att höja priser på plastpåsarna, sluta sälj dom helt och hållet.

Reagerar med ilska

Men alla kunder är inte lika glada.

– Vilken utomordentligt korkad idé. Jag lämnar ALLA plastpåsar i återvinningen och jag har ingen lust att springa om kring med påsar när jag ska handla, framhåller en användare på Facebook.

För kunder som inte tar med sig egna påsar till butiken kvarstår dock andra alternativ.

– Om du inte vill ha med påsar till ditt besök, så brukar det finnas kartonger utanför kassalinjen som är gratis att ta, framhåller Systembolaget.

Funnits i över 50 år

Den klassiska ”systemetkassen” såg världens ljus för första gången 1967.

Den kommer nu att fasas ut ur Systembolagets sortiment.

Vilket datum som försäljningen av plastpåsen kommer att upphöra är inte fastställt. 

Foto: Systembolaget 

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen