Starka siffror för Trump – Ökar hans chans inför USA-valet 2024

2021 11 22

Nu ökar sannolikheten för att ex-presidenten Donald Trump ställer upp i USA-valet 2024.

Orsaken är att en ny mätning kommit ut avseende delstaten Iowa som är den traditionellt sett första delstaten att hålla primärval.

Stor ledning

Mätningen publiceras i delstatens ledande morgontidning Des Moines Register och mätningen visar hur det skulle gå i Iowa om Trump möter Biden i valet 2024:

51 % för Donald Trump

40 % för Joe Biden

4 % för annan kandidat

Mätningen sammanfaller med att Joe Biden har nått sin lägsta popularitet sedan han valdes till president. Mätningen i Iowa kommer vid en tidpunkt då personer i Trumps närhet uppger att ex-presidenten funderar en hel del på att ställa upp i USA:s presidentval 2024.

ANALYS

För att sätta siffrorna i perspektiv bör man jämföra med hur valet 2020 gick i Iowa. Det gick så här:

53 % Trump

45 % Biden

Trumps seger med 8 %-enheters marginal ligger nu i den nya mätningen i november 2021 alltså på 11 %-enheter. Visserligen har mätningen gjorts när Joe Biden ligger på sin lägsta opinionspunkt sedan han blev president men trots det lär mätningen ge råg i ryggen till Donald Trumps förmodade funderingar kring att ställa upp i valet 2024 för att återigen försöka flytta in i Vita Huset och bli världens mäktigaste man.

En rad amerikanska bedömare är nästintill övertygade om att han kommer att kandidera igen. Själv är jag inte säker på den saken ännu. Det är flera år kvar.

Oberoende väljare avgör

Bland demokrater är Bidens stöd i Iowa 95 % och bland republikaner är Trumps stöd 91 %. Det är bland den viktiga gruppen oberoende som Trump drar längst strået med 45 % mot 37 % för Biden och det fäller avgörandet.

Tre stora minus

Bidens nuvarande problem beror på följande:

Den positiva utvecklingen för pandemin i början av Bidens presidentskap har nu svängt och försämrats. Smittspridningen har skenat.

USA:s uttåg ur Afghanistan blev ett fiasko och talibanerna är åter vid makten.

USA:s ekonomi är inte alls lika bra som Biden hade hoppats på. Ökad inflation och brist på vissa varor på grund av pandemin spelar in.

För att Biden ska vända den negativa utvecklingen behöver han dels minska smittspridningen och knäcka pandemin, dels få fart på USA:s ekonomi.

Foto: Donald Trump, FB

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen