Starka siffror för Trump – Ökar hans chans inför USA-valet 2024

2021 11 22

Nu ökar sannolikheten för att ex-presidenten Donald Trump ställer upp i USA-valet 2024.

Orsaken är att en ny mätning kommit ut avseende delstaten Iowa som är den traditionellt sett första delstaten att hålla primärval.

Stor ledning

Mätningen publiceras i delstatens ledande morgontidning Des Moines Register och mätningen visar hur det skulle gå i Iowa om Trump möter Biden i valet 2024:

51 % för Donald Trump

40 % för Joe Biden

4 % för annan kandidat

Mätningen sammanfaller med att Joe Biden har nått sin lägsta popularitet sedan han valdes till president. Mätningen i Iowa kommer vid en tidpunkt då personer i Trumps närhet uppger att ex-presidenten funderar en hel del på att ställa upp i USA:s presidentval 2024.

ANALYS

För att sätta siffrorna i perspektiv bör man jämföra med hur valet 2020 gick i Iowa. Det gick så här:

53 % Trump

45 % Biden

Trumps seger med 8 %-enheters marginal ligger nu i den nya mätningen i november 2021 alltså på 11 %-enheter. Visserligen har mätningen gjorts när Joe Biden ligger på sin lägsta opinionspunkt sedan han blev president men trots det lär mätningen ge råg i ryggen till Donald Trumps förmodade funderingar kring att ställa upp i valet 2024 för att återigen försöka flytta in i Vita Huset och bli världens mäktigaste man.

En rad amerikanska bedömare är nästintill övertygade om att han kommer att kandidera igen. Själv är jag inte säker på den saken ännu. Det är flera år kvar.

Oberoende väljare avgör

Bland demokrater är Bidens stöd i Iowa 95 % och bland republikaner är Trumps stöd 91 %. Det är bland den viktiga gruppen oberoende som Trump drar längst strået med 45 % mot 37 % för Biden och det fäller avgörandet.

Tre stora minus

Bidens nuvarande problem beror på följande:

Den positiva utvecklingen för pandemin i början av Bidens presidentskap har nu svängt och försämrats. Smittspridningen har skenat.

USA:s uttåg ur Afghanistan blev ett fiasko och talibanerna är åter vid makten.

USA:s ekonomi är inte alls lika bra som Biden hade hoppats på. Ökad inflation och brist på vissa varor på grund av pandemin spelar in.

För att Biden ska vända den negativa utvecklingen behöver han dels minska smittspridningen och knäcka pandemin, dels få fart på USA:s ekonomi.

Foto: Donald Trump, FB

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

- Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner

- Ukraina ska förbli neutralt

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen