JUST NU: Staten bör införa hyresavdrag

2022 06 02

Hyresgästföreningen föreslår att staten ska införa hyresavdrag.

I ett nytt förslag framhäver föreningen att staten bör ger hyresgäster kostnadslättnader på samma sätt som ägare av sin bostad får genom skatteavdrag, rapporterar SVT Nyheter.

”Skattesystemet gynnar ägda boendet”

Hyresgästföreningens förbundschef Erik Elmgren presenterar förslaget.

Han föreslår att en del av hyran ska betraktas som en avdragsgill räntekostnad i deklarationen.

Hyresgästerna ska tillåtas göra avdrag för en del av hyran på samma sätt som avdrag kan göras för räntekostnader.

– Skattesystemen gynnar det ägda boendet. Det finns rotavdrag och ränteavdrag, men det finns inget liknande för hyresgästen. Vi tycker att det är rimligt att man också tittar på ett riktat stöd till dem i väntan på en skattereform. Det är det som behövs – en skattereform som går ut på att man får en neutral beskattning, säger Erik Elmgren till SVT.

Förväntad höjning

På grund av höjda räntor och ökade kostnader i samhället beräknas hyrorna höjas för tre miljoner hyresgäster, enligt Hyresgästföreningen.

Erik Elmgren anser att det nya förslaget skulle skapa mer rättvisa villkor för en grupp som enligt honom ”redan har svårt att få ihop hushållsbudgeten och boendekostnaderna”.

Viktig valfråga

Nu hoppas Erik Elmgren på respons från politiskt håll.

– Jag hoppas på positiv respons. Vi vill få igång ett samtal om den här bo-orättvisan som finns och här har vi också ett konkret förslag. Jag hoppas att den politiska diskussionen kring vårt förslag om hyresavdrag ska leva genom valrörelsen. Vi kommer att ställa frågan till alla partier: Hur ställer ni er till förslaget om ett hyresavdrag och en mer rättvis beskattning?

Fakta boende i Sverige

Sveriges har drygt 4,8 miljoner hushåll.
2,4 miljoner bor i en lägenhet eller i flerbostadshus.
1,4 miljoner är hyresrätter och 1,0 miljoner är bostadsrätter.
2,1 miljoner bor i hushåll eller i småhus.
Av dessa bor 1,9 miljoner i privatägt småhus, och resten i ett småhus med hyresrätt eller bostadsrätt.
Källa: SCB

Foto: Sigmund

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen