Statsministern anklagar SD för att skada Natoprocessen

2023 02 03

Statsminister Ulf Kristersson (M) går hårt åt SD-ledaren Jimmie Åkesson och justitieutskottets ordförande Richard Jomshof (SD)

Kristersson anser att SD-profilernas uttalanden om Turkiet, president Erdogan och koranbränningar har försvårat Sveriges möjligheter att komma överens med Ankara.

Det framhåller han i en intervju i Expressen.

Två dåliga uttalanden

Jimmie Åkesson har kallat Turkiets president Erdogan för en ”islamistisk diktator” och Richard Jomshof uppmanade till fler koranbränningar efter Rasmus Paludans protest utanför den turkiska ambassaden i Stockholm.  

– Jag tycker inte att man ska göra det, men man får göra det och blir de upprörda, så elda hundra till då, sa han i en intervju med Dagens Industri.

Statsministern anser att SD-utspelen har skadat den svenska Natoprocessen.

– Jag tycker att båda var dåliga uttalanden. Framförallt det om koranbränningen tycker jag var ett väldigt dåligt uttalande som på allvar skadar Sveriges möjligheter att kunna enas med Turkiet, säger Kristersson till Expressen.

Kritiserat statsministern

Både Jimmie Åkesson och Richard Jomshof har även kritiserat statsministern efter att han tog avstånd från koranbränningen på sitt Twitterkonto.

– Jag tycker inte han ska be om ursäkt. Där tycker jag att han går för långt, framhöll Richard Jomshof.

– Jag menar, Turkiet och Erdogan åsido, att det är en oerhört farlig väg att gå att börja "förstå" och "tycka synd om" de krafter i Sverige som, med hänvisning till religiösa dogmer, vill avskaffa vår yttrandefrihet, konstaterade Jimmie Åkesson,

Utvärderade inte 

Ulf Kristersson är noga med att kritisera uttalandena från SD.

Samtidigt vill han inte kalla partiet för en ”belastning” för regeringen. 

På frågan om regeringen utvärderat hur ett SD-samarbete skulle kunnat påverka Natoprocessen, svarar Kristersson:

– Absolut inte. Vi utvärderade inget parti. Vi visste att det var fyra partier som länge hade varit för, och fyra som länge hade varit emot. Jag var helt övertygad om att när Finland bestämde sig för att gå med i Nato, då måste Sverige också gå med i Nato. Ganska snabbt därefter så ändrade sig både Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna och då valde jag utan förbehåll att välkomna båda.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Tidigare Trumpallierad varnar: En sista invasion förbereds

2025 12 02

John Bolton, nationell säkerhetsrådgivare i Vita huset under Donald Trumps första mandatperiod, varnar för en ny rysk invasion.

Enligt Bolton kommer ett eventuellt fredsavtal mellan Ukraina och Ryssland att följas av en ”tredje och sista” rysk invasion av Ukraina.

– Putin har i 20 år sagt att han försöker återskapa det ryska imperiet, vilket kräver kontroll av Ukraina. Alla avtal som Ryssland skriver under skulle bana väg för en tredje, och sista, invasion av Ukraina, skriver Bolton på X.

I samma inlägg delar Bolton ett klipp från sin medverkan i den amerikanska nyhetskanalen News Nation.  I intervjun konstaterar han att det enda avtal som Rysslands diktator Vladimir Putin kommer acceptera är ett ryskvänligt avtal som lägger grunden för en ny offensiv mot Ukraina. 

Två invasioner hittills

Ryssland invaderade östra Ukraina och Krymhalvön 2014. I februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av grannlandet. Drygt fyra år senare kontrollerar Ryssland ungefär 20 procent av Ukrainas landyta.

LÄS MER: Specialstyrkor har slagit till mot ockuperade Krym

Samtal i Moskva

John Boltons varning utfärdas samtidigt som USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff befinner sig i Moskva för samtal med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Vad mötet kommer leda till är ännu oklart. 

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uppger att han inväntar information från den amerikanska delegationen.

– Den amerikanska delegationen avser att informera oss direkt efter mötet. Nästa steg kommer att bero på vilka signaler vi får, framhåller Zelenskyj i ett inlägg på X.

Enligt presidenten kan den ukrainska sidan träffa Witkoff i närtid om framsteg har gjorts i förhandlingarna.

LÄS OCKSÅ: “Vi har bara börjat” – USA utfärdar militärt hot

Foto:

Text: Redaktionen

SD-toppar nekas av Hemvärnet

2025 12 02

Pontus Persson, riksdagskandidat för Sverigedemokraterna, och SD-ledamoten Richard Jomshof har nekats antagning till Hemvärnet.

Nu hävdar SD-topparna att det handlar om politisk diskriminering.

– Jag vill inte att det blir en politisk fråga, jag vill bara försvara mitt land. Men jag har inte fått någon förklaring, så då är det enda skäl jag kan tänka på – mina politiska åsikter. Och är det så att Hemvärnet inte tycker att man kan sympatisera med Sveriges näst största parti, och det är över 20 procent av befolkningen, då har vi ett problem, säger Pontus Persson till Kvartal.

SD-toppen Richard Jomshof berättar att han också nekats antagning till Hemvärnet. Även Jomshof bedömer att han sannolikt nekats på grund av sitt partimedlemskap.

– Har gjort värnplikt (grad furir). Sökte till Hemvärnet när Ukraina attackerades och kände att jag ville delta i närförsvaret vid ett eventuellt skarpt läge. Fick ett mejl för ett år sedan att min ansökan var avbruten. Förbannat märkligt om du frågar mig, men troligtvis rör det sig om politisk diskriminering i båda fallen, skriver han på X i ett svar till Pontus Persson.

Hemvärnet svarar

Hemvärnets kommunikationschef Jessica Dahlin har kommenterat uppgifterna. Hon uppger att Persson inte godkändes i säkerhetsprövningen.

SD-politikern har framhållit att han först blev godkänd i säkerhetsprövningen, men att beslutet drogs tillbaka efter en vecka.

Hemvärnet uppger att det skett ett misstag.

– Vad gäller det specifika fall som refereras till, gällande information om en godkänd säkerhetsprövning, så har det skett av misstag. Det var felaktig information som gick ut, något vi såklart beklagar, säger Jessica Dahlin till Kvartal.

”De är säkerhetsrisker”

Svenska Dagbladets ledarskribent Peter Wennblad kritiserar politikernas frispråkighet. Han anser att agerandet bör klassa både Jomshof och Person som ”säkerhetsrisker”.

– Undrar om Jomshof och Persson förstår att de nu i handling visar att de är säkerhetsrisker. Att offentligt sprida spekulativ kritik mot Försvarsmakten torde i sig diskvalificera dem i en säkerhetsprövning, eftersom man i den bland annat bedömer lojaliteten mot försvarets intressen, skriver han på X.

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa

FAKTA: Hemvärnets säkerhetsprövning

- Säkerhetsprövningen inleds med en intervju som tar cirka 2–3 timmar att genomföra.

- Som en del av säkerhetsprövningen kan Försvarsmakten även göra en bostadskontroll om det skulle vara aktuellt med hemförvaring av vapen.

- Efter säkerhetsprövningsintervjun gör Försvarsmakten även en registerkontroll, samt efterfrågar ett yttrande från den sökandes hemkommun.

Källa: Försvarsmakten

LÄS OCKSÅ: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen