Statsministern anklagar SD för att skada Natoprocessen

2023 02 03

Statsminister Ulf Kristersson (M) går hårt åt SD-ledaren Jimmie Åkesson och justitieutskottets ordförande Richard Jomshof (SD)

Kristersson anser att SD-profilernas uttalanden om Turkiet, president Erdogan och koranbränningar har försvårat Sveriges möjligheter att komma överens med Ankara.

Det framhåller han i en intervju i Expressen.

Två dåliga uttalanden

Jimmie Åkesson har kallat Turkiets president Erdogan för en ”islamistisk diktator” och Richard Jomshof uppmanade till fler koranbränningar efter Rasmus Paludans protest utanför den turkiska ambassaden i Stockholm.

– Jag tycker inte att man ska göra det, men man får göra det och blir de upprörda, så elda hundra till då, sa han i en intervju med Dagens Industri.

Statsministern anser att SD-utspelen har skadat den svenska Natoprocessen.

– Jag tycker att båda var dåliga uttalanden. Framförallt det om koranbränningen tycker jag var ett väldigt dåligt uttalande som på allvar skadar Sveriges möjligheter att kunna enas med Turkiet, säger Kristersson till Expressen.

Kritiserat statsministern

Både Jimmie Åkesson och Richard Jomshof har även kritiserat statsministern efter att han tog avstånd från koranbränningen på sitt Twitterkonto.

– Jag tycker inte han ska be om ursäkt. Där tycker jag att han går för långt, framhöll Richard Jomshof.

– Jag menar, Turkiet och Erdogan åsido, att det är en oerhört farlig väg att gå att börja "förstå" och "tycka synd om" de krafter i Sverige som, med hänvisning till religiösa dogmer, vill avskaffa vår yttrandefrihet, konstaterade Jimmie Åkesson,

Utvärderade inte

Ulf Kristersson är noga med att kritisera uttalandena från SD.

Samtidigt vill han inte kalla partiet för en ”belastning” för regeringen.

På frågan om regeringen utvärderat hur ett SD-samarbete skulle kunnat påverka Natoprocessen, svarar Kristersson:

– Absolut inte. Vi utvärderade inget parti. Vi visste att det var fyra partier som länge hade varit för, och fyra som länge hade varit emot. Jag var helt övertygad om att när Finland bestämde sig för att gå med i Nato, då måste Sverige också gå med i Nato. Ganska snabbt därefter så ändrade sig både Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna och då valde jag utan förbehåll att välkomna båda.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen