Statsministern anklagar SD för att skada Natoprocessen

2023 02 03

Statsminister Ulf Kristersson (M) går hårt åt SD-ledaren Jimmie Åkesson och justitieutskottets ordförande Richard Jomshof (SD)

Kristersson anser att SD-profilernas uttalanden om Turkiet, president Erdogan och koranbränningar har försvårat Sveriges möjligheter att komma överens med Ankara.

Det framhåller han i en intervju i Expressen.

Två dåliga uttalanden

Jimmie Åkesson har kallat Turkiets president Erdogan för en ”islamistisk diktator” och Richard Jomshof uppmanade till fler koranbränningar efter Rasmus Paludans protest utanför den turkiska ambassaden i Stockholm.

– Jag tycker inte att man ska göra det, men man får göra det och blir de upprörda, så elda hundra till då, sa han i en intervju med Dagens Industri.

Statsministern anser att SD-utspelen har skadat den svenska Natoprocessen.

– Jag tycker att båda var dåliga uttalanden. Framförallt det om koranbränningen tycker jag var ett väldigt dåligt uttalande som på allvar skadar Sveriges möjligheter att kunna enas med Turkiet, säger Kristersson till Expressen.

Kritiserat statsministern

Både Jimmie Åkesson och Richard Jomshof har även kritiserat statsministern efter att han tog avstånd från koranbränningen på sitt Twitterkonto.

– Jag tycker inte han ska be om ursäkt. Där tycker jag att han går för långt, framhöll Richard Jomshof.

– Jag menar, Turkiet och Erdogan åsido, att det är en oerhört farlig väg att gå att börja "förstå" och "tycka synd om" de krafter i Sverige som, med hänvisning till religiösa dogmer, vill avskaffa vår yttrandefrihet, konstaterade Jimmie Åkesson,

Utvärderade inte

Ulf Kristersson är noga med att kritisera uttalandena från SD.

Samtidigt vill han inte kalla partiet för en ”belastning” för regeringen.

På frågan om regeringen utvärderat hur ett SD-samarbete skulle kunnat påverka Natoprocessen, svarar Kristersson:

– Absolut inte. Vi utvärderade inget parti. Vi visste att det var fyra partier som länge hade varit för, och fyra som länge hade varit emot. Jag var helt övertygad om att när Finland bestämde sig för att gå med i Nato, då måste Sverige också gå med i Nato. Ganska snabbt därefter så ändrade sig både Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna och då valde jag utan förbehåll att välkomna båda.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen