Statsministern fortsatt sjuk – TV-debatt flyttas

2022 01 24

Statsministern har fortfarande inte tillfrisknat från coronasmittan.

Det var för 8 dagar sedan, fredagen den 14 januari, som beskedet kom om att Magdalena Andersson smittats av det fruktade coronaviruset.

Har inte tillfrisknat

Regeringskansliet meddelade då att hon med tanke på omständigheterna mådde bra men nu står det klart att Magdalena Andersson fortfarande inte har tillfrisknat.

TV-debatt flyttas

Statsministerns fortsatta sjukdom leder nu till att den stora TV-debatten med partiledarna i TV4 på måndags kväll flyttas fram.

– Vi hoppas att situationen är lite stabilare längre fram, säger Viveka Hansson som är programdirektör vid TV4.

Väntas locka stor TV-publik

TV-kanalen siktar nu på att partiledardebatten ska äga rum om två veckor istället. Med andra ord blir det partiledardebatt i TV4 måndagen den 7 februari.

Debatten väntas locka stor TV-publik då det är den första TV-debatten med Magdalena Andersson som ny statsminister och partiledare för Socialdemokraterna.

Jobbar hemifrån

Statsministerns stab klargör att statsministern är i tillräckligt god form för att kunna jobba hemifrån vilket hon gör i likhet med en stor andel av svenska folket som antingen har smittats eller försöker begränsa smittspridningen genom att jobba hemifrån.

Extrem smittspridning just nu

Smittspridningen i Sverige har nu nått en extrem omfattning. Det senaste registrerade dygnet noterades ett nytt dystert rekord på 42 000 smittade personer. Därutöver tillkommer alla som smittats tidigare under veckan samt ett mörkertal som kan vara mycket stort.

122 000 smittade

Bara de tre senaste dygnen har 122 000 personer bekräftats smittade i Sverige. Sammanlagt har 1,8 miljoner svenskar smittats och det är bara det antal som har bekräftats. Då landets testorganisation inte klarar av det stora trycket just nu är det med stor sannolikhet många som är sjuka men som inte är registrerat sjuka.

35 dödsoffer

104 personer vårdas nu på intensiven. 35 personer har förlorat livet med covid-19 de tre senaste registrerade dygnen enligt Folkhälsomyndighetens statistik vilket gör att det totala antalet dödsoffer stiger till 15 674 personer.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet


29 november 2025

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen


29nov2025

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen