Statsministern fortsatt sjuk – TV-debatt flyttas

2022 01 24

Statsministern har fortfarande inte tillfrisknat från coronasmittan.

Det var för 8 dagar sedan, fredagen den 14 januari, som beskedet kom om att Magdalena Andersson smittats av det fruktade coronaviruset.

Har inte tillfrisknat

Regeringskansliet meddelade då att hon med tanke på omständigheterna mådde bra men nu står det klart att Magdalena Andersson fortfarande inte har tillfrisknat.

TV-debatt flyttas

Statsministerns fortsatta sjukdom leder nu till att den stora TV-debatten med partiledarna i TV4 på måndags kväll flyttas fram.

– Vi hoppas att situationen är lite stabilare längre fram, säger Viveka Hansson som är programdirektör vid TV4.

Väntas locka stor TV-publik

TV-kanalen siktar nu på att partiledardebatten ska äga rum om två veckor istället. Med andra ord blir det partiledardebatt i TV4 måndagen den 7 februari.

Debatten väntas locka stor TV-publik då det är den första TV-debatten med Magdalena Andersson som ny statsminister och partiledare för Socialdemokraterna.

Jobbar hemifrån

Statsministerns stab klargör att statsministern är i tillräckligt god form för att kunna jobba hemifrån vilket hon gör i likhet med en stor andel av svenska folket som antingen har smittats eller försöker begränsa smittspridningen genom att jobba hemifrån.

Extrem smittspridning just nu

Smittspridningen i Sverige har nu nått en extrem omfattning. Det senaste registrerade dygnet noterades ett nytt dystert rekord på 42 000 smittade personer. Därutöver tillkommer alla som smittats tidigare under veckan samt ett mörkertal som kan vara mycket stort.

122 000 smittade

Bara de tre senaste dygnen har 122 000 personer bekräftats smittade i Sverige. Sammanlagt har 1,8 miljoner svenskar smittats och det är bara det antal som har bekräftats. Då landets testorganisation inte klarar av det stora trycket just nu är det med stor sannolikhet många som är sjuka men som inte är registrerat sjuka.

35 dödsoffer

104 personer vårdas nu på intensiven. 35 personer har förlorat livet med covid-19 de tre senaste registrerade dygnen enligt Folkhälsomyndighetens statistik vilket gör att det totala antalet dödsoffer stiger till 15 674 personer.

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen