Statsministern orolig för att Sveriges demokrati är i fara

2021 03 18

Statsministern gör sin kraftigaste markering hittills mot M-KD-SD och uttrycker stark oro för vad som kan ske med Sverige om Ulf Kristersson (M) får makten och är beroende av SD.

– Ulf Kristersson har ju låtit sig dras med under åren här nu. Först var det tal om att man skulle inte samarbeta, samtala, samverka med SD. Det var ett heligt löfte inför valet 2018. Sen gick valet 2018, så var det helt plötsligt ”jo man kan nog samtala”. Nu säger man att man kan nog samverka. Det senaste var, ”ja vi ska nog ha SD-tjänstemän i Regeringskansliet”. Så med den här takten så har snart Kristersson utlovat en ministerpost till SD, säger Löfven (S) i SVT 30 minuter ikväll.

Angående SD får Löfven frågan om Ulf Kristersson skulle gå med på reformer i odemokratisk riktning som skett i Ungern.

– Vad är ni oroliga för, frågar SVT:s Anders Holmberg.

– Precis det. Jag är orolig för det. Därför att får du ett högerkonservativt block – det skulle vara det mest högerkonservativa blocket som Sverige någonsin har sett. Och är man då beroende av SD med sin politik. Då måste man vara varse den risken. Det är den vi inte ska ha. Sverige är inte det landet. Sverige är demokrati, Sverige är samarbete, Sverige är sammanhållning, svarar statsministern.

– Om man sätter sig i det där sällskapet, då tar man en rejäl risk. Kristersson ska inte tro att SD bara lägger sig och säger "gör du som du vill". Det kommer SD inte att göra. Och då är det fara å färde för vårt land, säger Stefan Löfven (S).

ANALYS

Det är en engagerad och viljestark statsminister som framträder i SVT-intervjun i kväll. Han gör den starkaste markeringen hittills mot Sverigedemokraterna och han betonar att Sveriges demokrati är i fara om M-KD-SD vinner valet .

Det råder ingen tvekan om att statsministerns budskap lär skapa oro hos väljare som står och väger mellan de båda regeringsalternativen och som mycket väl kan avgöra valet 2022.

Moderaterna lär svara på kritiken inom timmar och även SD lär respondera. Temperaturen skruvas nu upp rejält i svensk politik.

[forminator_poll id="1902"]

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter.

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

– Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat.

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)