Statsministern orolig för att Sveriges demokrati är i fara

2021 03 18

Statsministern gör sin kraftigaste markering hittills mot M-KD-SD och uttrycker stark oro för vad som kan ske med Sverige om Ulf Kristersson (M) får makten och är beroende av SD.

– Ulf Kristersson har ju låtit sig dras med under åren här nu. Först var det tal om att man skulle inte samarbeta, samtala, samverka med SD. Det var ett heligt löfte inför valet 2018. Sen gick valet 2018, så var det helt plötsligt ”jo man kan nog samtala”. Nu säger man att man kan nog samverka. Det senaste var, ”ja vi ska nog ha SD-tjänstemän i Regeringskansliet”.  Så med den här takten så har snart Kristersson utlovat en ministerpost till SD, säger Löfven (S) i SVT 30 minuter ikväll.

Angående SD får Löfven frågan om Ulf Kristersson skulle gå med på reformer i odemokratisk riktning som skett i Ungern.

– Vad är ni oroliga för, frågar SVT:s Anders Holmberg.

– Precis det. Jag är orolig för det. Därför att får du ett högerkonservativt block – det skulle vara det mest högerkonservativa blocket som Sverige någonsin har sett. Och är man då beroende av SD med sin politik. Då måste man vara varse den risken. Det är den vi inte ska ha. Sverige är inte det landet. Sverige är demokrati, Sverige är samarbete, Sverige är sammanhållning, svarar statsministern.

– Om man sätter sig i det där sällskapet, då tar man en rejäl risk. Kristersson ska inte tro att SD bara lägger sig och säger "gör du som du vill". Det kommer SD inte att göra. Och då är det fara å färde för vårt land, säger Stefan Löfven (S).

ANALYS

Det är en engagerad och viljestark statsminister som framträder i SVT-intervjun i kväll. Han gör den starkaste markeringen hittills mot Sverigedemokraterna och han betonar att Sveriges demokrati är i fara om M-KD-SD vinner valet .

Det råder ingen tvekan om att statsministerns budskap lär skapa oro hos väljare som står och väger mellan de båda regeringsalternativen och som mycket väl kan avgöra valet 2022.

Moderaterna lär svara på kritiken inom timmar och även SD lär respondera. Temperaturen skruvas nu upp rejält i svensk politik.

[forminator_poll id="1902"]
03 aug 26

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

04 aug 26

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen