Statsministern orolig för att Sveriges demokrati är i fara

2021 03 18

Statsministern gör sin kraftigaste markering hittills mot M-KD-SD och uttrycker stark oro för vad som kan ske med Sverige om Ulf Kristersson (M) får makten och är beroende av SD.

– Ulf Kristersson har ju låtit sig dras med under åren här nu. Först var det tal om att man skulle inte samarbeta, samtala, samverka med SD. Det var ett heligt löfte inför valet 2018. Sen gick valet 2018, så var det helt plötsligt ”jo man kan nog samtala”. Nu säger man att man kan nog samverka. Det senaste var, ”ja vi ska nog ha SD-tjänstemän i Regeringskansliet”.  Så med den här takten så har snart Kristersson utlovat en ministerpost till SD, säger Löfven (S) i SVT 30 minuter ikväll.

Angående SD får Löfven frågan om Ulf Kristersson skulle gå med på reformer i odemokratisk riktning som skett i Ungern.

– Vad är ni oroliga för, frågar SVT:s Anders Holmberg.

– Precis det. Jag är orolig för det. Därför att får du ett högerkonservativt block – det skulle vara det mest högerkonservativa blocket som Sverige någonsin har sett. Och är man då beroende av SD med sin politik. Då måste man vara varse den risken. Det är den vi inte ska ha. Sverige är inte det landet. Sverige är demokrati, Sverige är samarbete, Sverige är sammanhållning, svarar statsministern.

– Om man sätter sig i det där sällskapet, då tar man en rejäl risk. Kristersson ska inte tro att SD bara lägger sig och säger "gör du som du vill". Det kommer SD inte att göra. Och då är det fara å färde för vårt land, säger Stefan Löfven (S).

ANALYS

Det är en engagerad och viljestark statsminister som framträder i SVT-intervjun i kväll. Han gör den starkaste markeringen hittills mot Sverigedemokraterna och han betonar att Sveriges demokrati är i fara om M-KD-SD vinner valet .

Det råder ingen tvekan om att statsministerns budskap lär skapa oro hos väljare som står och väger mellan de båda regeringsalternativen och som mycket väl kan avgöra valet 2022.

Moderaterna lär svara på kritiken inom timmar och även SD lär respondera. Temperaturen skruvas nu upp rejält i svensk politik.

[forminator_poll id="1902"]

4 maj 2026

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen


1 jul 26

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi  CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen