Statsministern orolig för att Sveriges demokrati är i fara

2021 03 18

Statsministern gör sin kraftigaste markering hittills mot M-KD-SD och uttrycker stark oro för vad som kan ske med Sverige om Ulf Kristersson (M) får makten och är beroende av SD.

– Ulf Kristersson har ju låtit sig dras med under åren här nu. Först var det tal om att man skulle inte samarbeta, samtala, samverka med SD. Det var ett heligt löfte inför valet 2018. Sen gick valet 2018, så var det helt plötsligt ”jo man kan nog samtala”. Nu säger man att man kan nog samverka. Det senaste var, ”ja vi ska nog ha SD-tjänstemän i Regeringskansliet”.  Så med den här takten så har snart Kristersson utlovat en ministerpost till SD, säger Löfven (S) i SVT 30 minuter ikväll.

Angående SD får Löfven frågan om Ulf Kristersson skulle gå med på reformer i odemokratisk riktning som skett i Ungern.

– Vad är ni oroliga för, frågar SVT:s Anders Holmberg.

– Precis det. Jag är orolig för det. Därför att får du ett högerkonservativt block – det skulle vara det mest högerkonservativa blocket som Sverige någonsin har sett. Och är man då beroende av SD med sin politik. Då måste man vara varse den risken. Det är den vi inte ska ha. Sverige är inte det landet. Sverige är demokrati, Sverige är samarbete, Sverige är sammanhållning, svarar statsministern.

– Om man sätter sig i det där sällskapet, då tar man en rejäl risk. Kristersson ska inte tro att SD bara lägger sig och säger "gör du som du vill". Det kommer SD inte att göra. Och då är det fara å färde för vårt land, säger Stefan Löfven (S).

ANALYS

Det är en engagerad och viljestark statsminister som framträder i SVT-intervjun i kväll. Han gör den starkaste markeringen hittills mot Sverigedemokraterna och han betonar att Sveriges demokrati är i fara om M-KD-SD vinner valet .

Det råder ingen tvekan om att statsministerns budskap lär skapa oro hos väljare som står och väger mellan de båda regeringsalternativen och som mycket väl kan avgöra valet 2022.

Moderaterna lär svara på kritiken inom timmar och även SD lär respondera. Temperaturen skruvas nu upp rejält i svensk politik.

[forminator_poll id="1902"]

19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen