Statsministern rasar mot partiledarkollega – ”Var går gränsen?”

2025 04 24

Statsminister Ulf Kristersson (M) rasar mot en av sina partiledarkollegor.

Statsministern reagerar starkt mot avslöjanden om en företrädare för Vänsterpartiet.

V-politikern Lorena Delgado Varas har tidigare anmälts för antisemitism, och anklagas nu även för att ha lajkat hatiska kommentarer mot utrikesministern.

Nu riktar Ulf Kristersson hård kritik mot Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar.

”Var går gränsen för Dadgostar?”

Tidigare i april polisanmäldes Lorena Delgado Varas (V) av Aron Verständig, ordförande för Judiska centralrådet, efter att ha delat en antisemitisk bild på X. V-politikern beskrev det som ett misstag. Åklagaren valde att inte inleda någon förundersökning.

V-politikern har dock även lajkat hatiska kommentarer mot Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), enligt Världen idag.

Nu reagerar statsminister Ulf Kristersson starkt på uppgifterna – och riktar kritik mot både Lorena Delgado Varas och mot V-ledaren Nooshi Dadgostar, rapporterar Expressen.

– Detta är ovärdigt en ledamot av Sveriges riksdag och andra partier skulle ha tagit sådana saker på mycket stort allvar. Men inte Vänsterpartiet, menar Kristersson i en kommentar till tidningen.

Statsministern vänder sig direkt till Nooshi Dadgostar:

– Frågan har ställts flera gånger men måste ställas igen: Var går egentligen gränsen för Nooshi Dadgostar? frågar sig Kristersson.

”Sprider sig som gift”

Lorena Delgado Varas har beskrivit delningen av en antisemitisk bild som ett misstag, och tog även en paus efter att hon polisanmäldes.

Men nu har det alltså kommit nya uppgifter om att hon bland annat ska ha lajkat hatiska kommentarer mot utrikesministern på Instagram.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard har själv kommenterat det hela på X.

– Antisemitism, konspirationsteorier och hat ligger inte långt ifrån varandra. Det sprider sig som gift i samhället, skriver utrikesministern, som också uppmanar Nooshi Dadgostar att ”städa upp i sina led”.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


01 juni 26

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 01

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år. 

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år. 

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.  

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

–  Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer 

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

–  Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


1 juni 2026

Sverige kan tvingas avskaffa skatt – kan vara olaglig

2026 06 01

En omtalad skatt i Sverige har blivit ett EU-ärende.

Den svenska bankskatten har tidigare fått grönt ljus av EU-kommissionen.

Nu kan skatten prövas på nytt.

EU-domstolens generaladvokat vill nämligen att kommissionen ser över möjligheten till att tvinga Sverige att avskaffa skatten, rapporterar EFN.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är inget fan av bankskatten. Men han avfärdar ett scenario där Sverige agerar i förtid och drar tillbaka den innan EU fattat sitt beslut.

– Vi har försökt hantera problemen med bankskatten, dels genom en lättnad som kommer Kommuninvest till dels för att deras verksamhet inte ska slås sönder, och sen genom att vi har en utredning som analyserar den här bankskatten. Den ska rapportera i januari nästa år och den ser vi fram emot att ta del av, säger Niklas Wykman till EFN.

S vill se skatt mot "övervinster"

Enligt finansmarknadsministern är bankskatt “mycket dåligt” och påverkar bland annat hushållens bolånekostnader negativt. 

Socialdemokraterna är av en annan uppfattning och har gått till val på att införa just en särskild skatt för bankerna. Det handlar om en tillfällig skatt mot “övervinster”.

Den tillfälliga skatten skulle gälla ett halvår till att börja med. Sen beror det på utvecklingen om man kan fortsätta med den, har partiets ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg sagt till Aftonbladet.

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

6,7 miljarder årligen

Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, uppger att skatten inbringar drygt 6,7 miljarder kronor varje år. Han uppmanar även regeringen att slopa den.

– Nu befinner man sig i en process där skatten sannolikt förklaras olaglig. Då bör man från regeringens sida överväga att avskaffa skatten så snabbt som möjligt. Det vore ett klokt drag, säger Hans Lindberg till EFN.

LÄS MER: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen