VAL 2022: Statsministern sätter ned foten mot skolkande elever

2022 09 07

Det var Socialdemokraternas budskap när de på onsdagseftermiddagen presenterade förslag på insatser för att ungdomar inte ska lockas in i kriminalitet, rapporterar SVT.

Partiet pratar exempelvis om en “nolltolerans” mot skolk – det vill säga ogiltig skolfrånvaro.

Nationellt frånvaroregister

Bland annat vill nu S att det upprättas ett nationellt frånvaroregister.

– Utan en nationell definition av vad som är ogiltig frånvaro och utan ett samlat register saknas en heltäckande bild av det här problemet, säger Magdalena Andersson (S) på partiets pressträff.

“Uttalad nolltolerans”

Målet med registret är att politiker och huvudmän enklare ska kunna följa upp hur skolorna egentligen jobbar med närvaron på skolorna.

– Med en uttalad nolltolerans markerar vi än tydligare samhällets förväntan på barn och unga.

4 timmars ogiltig frånvaro

Idag är det skolorna som bedömer vad som räknas som ogiltig frånvaro, förklarar Centrala studiestödsnämnden på sin hemsida.

Om en elev är ogiltigt frånvarande minst fyra timmar under en månad kan skolorna rapportera frånvaron till CSN som kan ta beslut om att dra in studiemedlet för eleven till dess att närvaron förbättrats.

Riskerar påverka hela familjen

För den elev som blir av med sitt studiemedel kan hela familjens ekonomi påverkas.

– När studiebidraget stoppas kan även bidrag från andra myndigheter stoppas, till exempel familjens bostadsbidrag och flerbarnstillägg från Försäkringskassan, framhåller CSN.

Vill ha socionomer i skolan

Utöver ett frånvaroregister vill även S sätta in socionomer i skolorna där behovet finns, skriver SVT.

Man vill även på flera sätt förändra arbetssättet hos Socialtjänsten, som att öka tillgängligheten till föräldraskapsstöd.

Ett annat förslag är att Socialtjänsten lättare ska kunna införa vistelseförbud för unga, vilket skulle innebära att en person begränsas i var den får lov att röra sig under en viss period.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 23

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen