JUST NU: Statsministerns besked – Sanktioner får vänta

2022 03 25

Det blev inget beslut om ett femte sanktionspaket mot Ryssland.

Ledarna kunde inte komma överens om sanktionernas utformning på EU-toppmötets första dag. Det bekräftar statsminister Magdalena Andersson (S).

Inga framsteg

– Nej, vi har inte kommit närmare, det kan jag inte säga, säger Magdalena Andersson, till SVT.

Inför mötet har det diskuterats flitigt om ytterligare sanktioner mot Ryssland. Framförallt handlar det om ett tillvägagångsätt för att strypa den stora europeiska importen av rysk gas och olja.

Höjde rösten

Lettlands premiärminister Artur Krisjanis Karins var en av flera ledare som framhävde att sådana sanktioner från EU är nödvändiga.

– Energisanktioner är ett omedelbart sätt att stoppa pengar från att flöda in i Putins kassa. Varje dag som vi skjuter upp sanktioner mot Rysslands ekonomi bibehåller Ryssland sin förmåga att finansiera sin militära maskin, konstaterade den lettiske premiärministern, enligt The Guardian.

Varnar för ett omedelbart förbud

Tyskland, som får drygt 55 procent av sin gasimport från Ryssland, har varnat för att ett omedelbart förbud skulle slå hårt mot Europa och Tyskland.

– Att sluta använda rysk energi från den ena dagen till den andra skulle innebära att vårt land och hela Europa hamnar i en lågkonjunktur, sade Tysklands förbundskansler Olaf Scholz på onsdagen, enligt The Guardian.

Instämmer med förbundskanslern

Scholz får stöd av Belgiens premiärminister Alexander De Croo, som konstaterade att ett oljeembargo skulle få förödande konsekvenser för Europa.

– Det skulle ha en förödande effekt på den europeiska ekonomin och jag tror inte att det är nödvändigt, framhävde den belgiske premiärministern.

Pratade med Biden

Sveriges statsminister Magdalena Andersson var en av åtta EU-ledare som fick chansen att göra inlägg under mötet med USA:s president Joe Biden, som ägde rum efter Nato och G7-gruppens toppmöten.

– Jag underströk vikten av att vi klarar av att vara eniga över tid, vi kommer att gå in i en tid när våra befolkningar kommer att påverkas av kriget och Putin-priser på el, bensin och diesel och mat och därtill har vi stora flyktingströmmar, säger Andersson till SVT.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Ska sänka skatten på pension: Här är beloppet

2026 06 23

Moderaterna lovar att sänka skatten för pensionärer efter en eventuell valseger i höst.

Partiet lovar att pension som tjänats in genom arbete ska beskattas lägre genom ett nytt skatteavdrag.

Utöver det föreslås personer som fortsätter arbeta efter pensionsåldern att få en extra skattesänkning.

Månadsbeloppet

Nu kommenterar SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson förslagen.

Hon välkomnar beskedet, men framhåller att förslagen inte är tillräckligt omfattande.

Enligt Eriksson kommer skattesänkningarna sannolikt ge någon hundralapp mer i plånboken för flertalet pensionärer, rapporterar Senioren.

– Men förslaget höjer inga pensioner och löser inte bristerna i pensionssystemet. Med andra ord är det tyvärr en fortsättning på lappa-laga-lösningar när det gäller pensionerna, vilket har varit ett problem under en längre tid och under olika regeringar, säger pensionsexperten till tidningen.

– Det är förvisso positivt att problemet med att det inte lönar sig att ha arbetat uppmärksammas, men M-förslaget gör det inte tillräckligt lönsamt att ha arbetat jämfört med den som arbetat lite eller inte alls, konstaterar Eriksson.

Kräver total renovering

Anna Eriksson företräder SPF Seniorerna – en av Sveriges största intresseorganisationer för pensionärer.

SPF vill reformera hela pensionssystemet – bland annat genom en höjd pensionsavgift för att stärka den allmänna pensionen.

– Det behövs en höjd pensionsavgift som kommer både dagens och framtidens pensionärer till del, och som finansieras genom en omfördelning inom den befintliga arbetsgivaravgiften. Pensionssystemet bör löpande ses över i sin helhet, i stället för att hanteras genom kortsiktiga lappa och laga-lösningar, framhåller organisationen.

Här är SPF:s huvudsakliga reformförslag:

- Höj pensionsavgiften så att den allmänna pensionen stärks.

- Hela pensionssystemet måste ses över

- Genomför reformer som stärker seniorers ställning på arbetsmarknaden.

LÄS OCKSÅ:

Positivt besked till alla som äger begagnade bilar

2 200 drönare har skickats upp – Zelenskyj avslöjar

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen