JUST NU: Statsministerns besked – Sanktioner får vänta

2022 03 25

Det blev inget beslut om ett femte sanktionspaket mot Ryssland.

Ledarna kunde inte komma överens om sanktionernas utformning på EU-toppmötets första dag. Det bekräftar statsminister Magdalena Andersson (S).

Inga framsteg

– Nej, vi har inte kommit närmare, det kan jag inte säga, säger Magdalena Andersson, till SVT.

Inför mötet har det diskuterats flitigt om ytterligare sanktioner mot Ryssland. Framförallt handlar det om ett tillvägagångsätt för att strypa den stora europeiska importen av rysk gas och olja.

Höjde rösten

Lettlands premiärminister Artur Krisjanis Karins var en av flera ledare som framhävde att sådana sanktioner från EU är nödvändiga.

– Energisanktioner är ett omedelbart sätt att stoppa pengar från att flöda in i Putins kassa. Varje dag som vi skjuter upp sanktioner mot Rysslands ekonomi bibehåller Ryssland sin förmåga att finansiera sin militära maskin, konstaterade den lettiske premiärministern, enligt The Guardian.

Varnar för ett omedelbart förbud

Tyskland, som får drygt 55 procent av sin gasimport från Ryssland, har varnat för att ett omedelbart förbud skulle slå hårt mot Europa och Tyskland.

– Att sluta använda rysk energi från den ena dagen till den andra skulle innebära att vårt land och hela Europa hamnar i en lågkonjunktur, sade Tysklands förbundskansler Olaf Scholz på onsdagen, enligt The Guardian.

Instämmer med förbundskanslern

Scholz får stöd av Belgiens premiärminister Alexander De Croo, som konstaterade att ett oljeembargo skulle få förödande konsekvenser för Europa.

– Det skulle ha en förödande effekt på den europeiska ekonomin och jag tror inte att det är nödvändigt, framhävde den belgiske premiärministern.

Pratade med Biden

Sveriges statsminister Magdalena Andersson var en av åtta EU-ledare som fick chansen att göra inlägg under mötet med USA:s president Joe Biden, som ägde rum efter Nato och G7-gruppens toppmöten.

– Jag underströk vikten av att vi klarar av att vara eniga över tid, vi kommer att gå in i en tid när våra befolkningar kommer att påverkas av kriget och Putin-priser på el, bensin och diesel och mat och därtill har vi stora flyktingströmmar, säger Andersson till SVT.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen