JUST NU: Statsministerns besked – Sanktioner får vänta

2022 03 25

Det blev inget beslut om ett femte sanktionspaket mot Ryssland.

Ledarna kunde inte komma överens om sanktionernas utformning på EU-toppmötets första dag. Det bekräftar statsminister Magdalena Andersson (S).

Inga framsteg

– Nej, vi har inte kommit närmare, det kan jag inte säga, säger Magdalena Andersson, till SVT.

Inför mötet har det diskuterats flitigt om ytterligare sanktioner mot Ryssland. Framförallt handlar det om ett tillvägagångsätt för att strypa den stora europeiska importen av rysk gas och olja.

Höjde rösten

Lettlands premiärminister Artur Krisjanis Karins var en av flera ledare som framhävde att sådana sanktioner från EU är nödvändiga.

– Energisanktioner är ett omedelbart sätt att stoppa pengar från att flöda in i Putins kassa. Varje dag som vi skjuter upp sanktioner mot Rysslands ekonomi bibehåller Ryssland sin förmåga att finansiera sin militära maskin, konstaterade den lettiske premiärministern, enligt The Guardian.

Varnar för ett omedelbart förbud

Tyskland, som får drygt 55 procent av sin gasimport från Ryssland, har varnat för att ett omedelbart förbud skulle slå hårt mot Europa och Tyskland.

– Att sluta använda rysk energi från den ena dagen till den andra skulle innebära att vårt land och hela Europa hamnar i en lågkonjunktur, sade Tysklands förbundskansler Olaf Scholz på onsdagen, enligt The Guardian.

Instämmer med förbundskanslern

Scholz får stöd av Belgiens premiärminister Alexander De Croo, som konstaterade att ett oljeembargo skulle få förödande konsekvenser för Europa.

– Det skulle ha en förödande effekt på den europeiska ekonomin och jag tror inte att det är nödvändigt, framhävde den belgiske premiärministern.

Pratade med Biden

Sveriges statsminister Magdalena Andersson var en av åtta EU-ledare som fick chansen att göra inlägg under mötet med USA:s president Joe Biden, som ägde rum efter Nato och G7-gruppens toppmöten.

– Jag underströk vikten av att vi klarar av att vara eniga över tid, vi kommer att gå in i en tid när våra befolkningar kommer att påverkas av kriget och Putin-priser på el, bensin och diesel och mat och därtill har vi stora flyktingströmmar, säger Andersson till SVT.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen