JUST NU: Statsministerns besked – Sanktioner får vänta

2022 03 25

Det blev inget beslut om ett femte sanktionspaket mot Ryssland.

Ledarna kunde inte komma överens om sanktionernas utformning på EU-toppmötets första dag. Det bekräftar statsminister Magdalena Andersson (S).

Inga framsteg

– Nej, vi har inte kommit närmare, det kan jag inte säga, säger Magdalena Andersson, till SVT.

Inför mötet har det diskuterats flitigt om ytterligare sanktioner mot Ryssland. Framförallt handlar det om ett tillvägagångsätt för att strypa den stora europeiska importen av rysk gas och olja.

Höjde rösten

Lettlands premiärminister Artur Krisjanis Karins var en av flera ledare som framhävde att sådana sanktioner från EU är nödvändiga.

– Energisanktioner är ett omedelbart sätt att stoppa pengar från att flöda in i Putins kassa. Varje dag som vi skjuter upp sanktioner mot Rysslands ekonomi bibehåller Ryssland sin förmåga att finansiera sin militära maskin, konstaterade den lettiske premiärministern, enligt The Guardian.

Varnar för ett omedelbart förbud

Tyskland, som får drygt 55 procent av sin gasimport från Ryssland, har varnat för att ett omedelbart förbud skulle slå hårt mot Europa och Tyskland.

– Att sluta använda rysk energi från den ena dagen till den andra skulle innebära att vårt land och hela Europa hamnar i en lågkonjunktur, sade Tysklands förbundskansler Olaf Scholz på onsdagen, enligt The Guardian.

Instämmer med förbundskanslern

Scholz får stöd av Belgiens premiärminister Alexander De Croo, som konstaterade att ett oljeembargo skulle få förödande konsekvenser för Europa.

– Det skulle ha en förödande effekt på den europeiska ekonomin och jag tror inte att det är nödvändigt, framhävde den belgiske premiärministern.

Pratade med Biden

Sveriges statsminister Magdalena Andersson var en av åtta EU-ledare som fick chansen att göra inlägg under mötet med USA:s president Joe Biden, som ägde rum efter Nato och G7-gruppens toppmöten.

– Jag underströk vikten av att vi klarar av att vara eniga över tid, vi kommer att gå in i en tid när våra befolkningar kommer att påverkas av kriget och Putin-priser på el, bensin och diesel och mat och därtill har vi stora flyktingströmmar, säger Andersson till SVT.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen