JUST NU: Statsministerns ilska efter omröstningen

2022 06 07

– Man har valt att skapa osäkerhet i en tid när Sverige behöver ledarskap, gemenskap och sammanhållning.

Statsminister Magdalena Andersson (S) riktar hård kritik mot oppositionen och Moderaterna i synnerhet på en pressträff efter tisdagens misstroendeomröstning mot Morgan Johansson (S).

Justitieministern klarade omröstningen med en ynka röst och kommer att sitta kvar i regeringen.

– Sverige och svenska folket behöver inte mer politiskt spel som sätter käppar i hjulet för vår Natoansökan. Dessutom är det 100 dagar kvar till valet. Då prövas svenska folkets förtroende för hela regeringens politik, fastslog Magdalena Andersson inför en samlad presskår.

Kritiserar M och KD

Hon fortsatte att kritisera M och KD för att, enligt henne, allt för ”lättvindigt” påverkats av SD:s beslut att väcka misstroende mot Morgan Johansson.

– SD tog initiativet till en misstroendeförklaring, och sen valde M att följa efter inom några minuter. Det är uppenbart att beslutet inte grundades på en noggrann analys av vilka effekter detta hade kunnat få. M och KD:s lättvindiga beslut hade kunnat få allvarliga konsekvenser, eftersom vi befinner oss i ett säkerhetspolitiskt känsligt läge.

Turkiet och Nato

Tidigare på tisdagen varnade statsvetaren Marja Lemne för att Socialdemokraternas uppgörelse med politiska vilden Amineh Kakabaveh kommer att sätta käppar i hjulet för en svensk Natoansökan.

– Det kommer inte att komma någon offentlig förklaring eller bekräftelse och det skulle ha varit väldigt olyckligt med tanke på Natoförhandlingarna som ju kärvar tillräckligt ändå. Om det stämmer att hon har fått bland andra partisekreteraren Tobias Baudin (S) löfte om att hon kommer ha fortsatt stöd för sina krav i kurdfrågorna kan vi definitivt hälsa hem i Natoförhandlingarna, sa Marja Lemne till DN.

Statsminister Magdalena Andersson är inte oroad över hur relationen med Turkiet har påverkats under de senaste dagarnas turbulens i svensk politik.

”Inga eftergifter”

– Det är väldigt tydligt för Turkiet och alla andra att vi inte gjort några eftergifter till Amineh Kakabaveh, säger statsministern på pressträffen.

Tidigare i dag avslöjade Expressen att S har bett ”viktiga kurder” att ringa och försöka påverka vågmästarinnan Amineh Kakabaveh inför omröstningen.

– Det har funnits väldigt mycket källor under hela den här processen. Jag har inte kommenterat dem, för det har spretat åt olika håll. Socialdemokratiska partiet har inte tagit några sådana initiativ. Något sådant har inte varit sanktionerat från mig, kommenterar Magdalena Andersson.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen