JUST NU: Statsministerns ilska efter omröstningen

2022 06 07

– Man har valt att skapa osäkerhet i en tid när Sverige behöver ledarskap, gemenskap och sammanhållning.

Statsminister Magdalena Andersson (S) riktar hård kritik mot oppositionen och Moderaterna i synnerhet på en pressträff efter tisdagens misstroendeomröstning mot Morgan Johansson (S).

Justitieministern klarade omröstningen med en ynka röst och kommer att sitta kvar i regeringen.

– Sverige och svenska folket behöver inte mer politiskt spel som sätter käppar i hjulet för vår Natoansökan. Dessutom är det 100 dagar kvar till valet. Då prövas svenska folkets förtroende för hela regeringens politik, fastslog Magdalena Andersson inför en samlad presskår.

Kritiserar M och KD

Hon fortsatte att kritisera M och KD för att, enligt henne, allt för ”lättvindigt” påverkats av SD:s beslut att väcka misstroende mot Morgan Johansson.

– SD tog initiativet till en misstroendeförklaring, och sen valde M att följa efter inom några minuter. Det är uppenbart att beslutet inte grundades på en noggrann analys av vilka effekter detta hade kunnat få. M och KD:s lättvindiga beslut hade kunnat få allvarliga konsekvenser, eftersom vi befinner oss i ett säkerhetspolitiskt känsligt läge.

Turkiet och Nato

Tidigare på tisdagen varnade statsvetaren Marja Lemne för att Socialdemokraternas uppgörelse med politiska vilden Amineh Kakabaveh kommer att sätta käppar i hjulet för en svensk Natoansökan.

– Det kommer inte att komma någon offentlig förklaring eller bekräftelse och det skulle ha varit väldigt olyckligt med tanke på Natoförhandlingarna som ju kärvar tillräckligt ändå. Om det stämmer att hon har fått bland andra partisekreteraren Tobias Baudin (S) löfte om att hon kommer ha fortsatt stöd för sina krav i kurdfrågorna kan vi definitivt hälsa hem i Natoförhandlingarna, sa Marja Lemne till DN.

Statsminister Magdalena Andersson är inte oroad över hur relationen med Turkiet har påverkats under de senaste dagarnas turbulens i svensk politik.

”Inga eftergifter”

– Det är väldigt tydligt för Turkiet och alla andra att vi inte gjort några eftergifter till Amineh Kakabaveh, säger statsministern på pressträffen.

Tidigare i dag avslöjade Expressen att S har bett ”viktiga kurder” att ringa och försöka påverka vågmästarinnan Amineh Kakabaveh inför omröstningen.

– Det har funnits väldigt mycket källor under hela den här processen. Jag har inte kommenterat dem, för det har spretat åt olika håll. Socialdemokratiska partiet har inte tagit några sådana initiativ. Något sådant har inte varit sanktionerat från mig, kommenterar Magdalena Andersson.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skatt togs bort 2007 – kan göra comeback

2026 05 19

För knappt 20 år sedan slopades förmögenhetsskatt i Sverige.

Det var den tidigare alliansregeringen under statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och finansminister Anders Borg (M) som då avskaffade skatten.

Nu är den aktuell på nytt, i en ny form.

Detta eftersom Miljöpartiet och Vänsterpartiet, två partier som Socialdemokraterna behöver ha i sitt regeringsunderlag för ett regeringsskifte, båda har lagt fram krav på att miljardärer ska betala en särskild skatt.

– De ligger på i snitt 20 procent i effektiv skatt. För att skattesystemet ska vara rättvisare behöver vi en speciell miljardärsskatt, säger Daniel Helldén, språkrör för Miljöpartiet, till TV4 Nyheterna.

Ekonomer varnar

Huvudargumentet till varför skatten avskaffades 2007 var att den ansågs skada svensk ekonomi mer än den hjälpte staten.

Drygt 19 år senare varnar ekonomer för att införa den föreslagna miljardärskatten, bland annat eftersom det är oklart hur de rikaste ska beskattas.

– En sådan här miljardärsskatt, den tas ut även i lågkonjunkturer, till och med när företagen går med förlust. I det fallet kan ju den skatten förvärra situationen och det kan leda till försämrad tillväxt, kanske jobb som försvinner, säger nationalekonomen Daniel Waldenström, även programchef på Institutet för näringslivsforskning IFN, till tv-kanalen.

MP: 50 miljarder till statskassan

Enligt Daniel Waldenström var det just ovanstående som gjorde att skatten försvann 2007.

Miljöpartiets beräkningar uppger att en miljardärskatt dock skulle kunna bidra med 50 miljarder kronor till statskassan. Partiet menar att gränsen skulle gå vid en förmögenhet på en miljard kronor – de ska beskattas.

– Vi menar att det både är rimligt och nödvändigt att stora förmögenheter beskattas mer rättvist, säger Janine Alm Ericson (MP), ekonomisk-politisk talesperson, enligt DN.

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

S: Inget vi föreslår

Vänsterpartiet har sedan december 2025 drivit frågan om att införa en miljardärskatt.

– De superrika har byggt sin förmögenhet på att pressa vanliga människor att betala höga matpriser, betala höga hyror och höga räntor. Det är orimligt att vi har fått så många människor mitt i världens rikaste länder som knappt har råd att betala både mat och hyra, sade partiledare Nooshi Dadgostar (V) till Aftonbladet i vintras.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU har pressat huvudpartiet att gå fram med en stigande förmögenhetsskatt.

Förslaget har dock fått kalla handen från S.

– Det är ingenting som vi föreslår, sade Magdalena Andersson (S) till SVT tidigare i maj.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Foto: FishInWater/Flickr, Wikimedia, CC BY 2.0

Text: Redaktionen

USA ställer jättekrav på Danmark

2026 05 19

Trumpadministrationen har dragit tillbaka kravet på att Grönland ska bli en del av USA.

Samtidigt fortsätter Vita huset att ställa stenhårda krav på Danmark, som ansvarar för öns utrikespolitik, säkerhet och försvar.

Kraven ska ha framförts i förhandlingar mellan företrädare från USA, Danmark och Grönland, rapporterar New York Times med hänvisning till källor med insyn.

Enligt uppgifterna kräver USA ett betydligt större inflytande över beslutsfattandet på Grönland. Bland annat vill Trumpadministrationen bestämma över öns ekonomi. Vita huset kräver vetorätt över samtliga stora investeringar.

Syftet ska vara att hindra konkurrenter som Ryssland och Kina från att etablera sig på Grönland.

Men motståndet är omfattande.

– Grönländare och danskar motsätter sig starkt detta, rapporterar New York Times.

Militär närvaro för alltid

I samtalen har USA också krävt ett landets militära närvaro på Grönland ska säkras på lång sikt. Trumpadministrationen vill att amerikanska trupper ska kunna stanna kvar på Grönland på obestämd tid, även om ön skulle bli självständig.

– Idén är i grunden en evighetsklausul. Grönlänningarna gillar den inte, rapporterar tidningen.

Den amerikanska sidan ska avslutningsvis ha velat diskutera ett samarbete med Grönland kring naturresurser. USA är intresserat av olja, uran och sällsynta jordartsmetaller som finns begravda under öns istäcke.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump-lögn avslöjad på video

Röda linjer finns kvar

Under måndagen har Grönlands premiärminister Jens-Frederik Nielsen och utrikesminister Múte B. Egede deltagit i samtal med Jeff Landry, USA:s sändebud för Grönland, samt USA:s ambassadör i Danmark, Ken Howery.

Efter mötet säger Múte B. Egede att Grönlands ”röda linjer” ligger fast, rapporterar TV2.

– Vår utgångspunkt har inte förändrats. Amerikanernas utgångspunkt har inte heller förändrats, säger han enligt kanalen.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen