Stefan Löfven ger besked om vad han vill göra i framtiden

2021 10 23

Stefan Löfven slutar som statsminister om några veckor och nu berättar han för första gången vad han siktar på framöver – och det är inte att bli pensionär. I stället tänker han skaffa nytt jobb.

Statsministern går nu ut med vad han hoppas på att byta till för jobb efter att han lämnar sin nuvarande tjänst i samband med att finansminister Magdalena Anderson (S) tar över som Sveriges regeringschef.

Fördelar med utlandet

Han siktar in sig på en internationell karriär utanför Sveriges gränser avslöjar han nu för Göteborgs-Posten.

– Jag tror att det är bäst att inte vara verksam i landet, säger han till GP.

Statsministern menar att det finns fördelar att vara verksam på ett internationellt plan.

Vill jobba för samhället

– Jag har inte bråttom, men jag kommer inte kunna sätta mig ner och inte göra någonting. Så kan jag hitta något där jag kan göra en insats för ett samhälle, då vill jag gärna göra det. Men jag tror att det är bäst att inte vara verksam i landet, utan kanske hitta något annat, säger Stefan Löfven till GP.

Handla mjölk utan stort pådrag

Ett annat plus med att verka utomlands är att man som superkändis i Sverige får mer utrymme att vara ifred.

– Att alltid, oavsett om jag bara ska köpa en liter mjölk, behöva förvarna säkerhetsvakterna. De är fantastiska allihopa, men att kunna gå ut och köpa mjölk utan att behöva skyddsvakter är något man längtar efter, säger Stefan Löfven till GP.

Stockholm och Ö-vik

Han har varit Socialdemokraternas partiledare i närmare 10 år och lämnar sin post vid S-kongressen i Göteborg 3-7 november vilket även innebär att han slutar som statsminister.

Stefan och Ulla ska bo kvar i Stockholm men lär även spendera tid i sommarstugan i Örnsköldsvik där de stortrivs med aktiviteter i naturen.

ANALYS

Stefan Löfven har en lång och bred erfarenhet av internationellt arbete både under sin tid som internationell sekreterare i IF Metall men även som regeringschef i EU naturligtvis. Med en internationell post kan han dels dra nytta av all sin tidigare internationella erfarenhet, dels få stor nytta av sitt omfattande och unika internationella nätverk.

Dessutom måste det givetvis vara skönt att slippa ha en enorm uppmärksamhet runt omkring sig hela tiden och i utlandet kan han och Ulla slappna av mycket mer och behöver inte ge selfies eller få lika stora uppmärksamhet hela tiden som de skulle få  hemma i Sverige där nyfikna flanörer ständigt gör stora ögon, vill fotografera och skutta runt kring statsministerparet.

Foto: Stefan Löfven, FB

[yop_poll id="801"]

21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


22 nov 2026

Ny mätning: Plötslig ökning bland väljarna

2026 11 22

En ny mätning visar att svenskarna har ändrat uppfattning.

Det har nu gått 70 dagar utan att en ny regering har kommit på plats.

En mätning från i oktober visade att 39 procent av svenskarna då var för ett extraval, och 40 procent var emot. Resten var osäkra kring hur de kände.

Nu visar en ny mätning att det har skett en plötslig ökning kring hur många svenskar som ställer sig positivt till ett extraval, rapporterar TV4.

Plötslig ökning

Nu är 44 procent positiva till ett extraval, medan 36 procent är negativa.

Kalmarbon Annika är en av de som vill se extraval.

– Jag tror vi är nära och jag hoppas på att det blir ett omval. Jag tycker det har varit jättejobbigt. De har dagisnivå, de kan aldrig bestämma sig och de skyller på varandra, säger hon. 

Är mer positiva

Inställningen till extraval skiljer sig beroende på partisympatier.

Bland Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas väljare är 73 procent positiva, medan bara sju procent av Socialdemokraternas, Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Centerpartiets väljare är det.

– Förutsättningarna kommer ändras med ett nyval dels för att tyvärr tror jag att Socialdemokraterna kommer lida av det här i och med att man har hittat en lösning på det, säger göteborgaren Glenn.

Läs mer: 61 procent för Magdalena Andersson

Senaste nytt

Medieuppgifter gör gällande att Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har förhandlat fram ett nytt bud som har lämnats över till Vänsterpartiet, rapporterar SVT.

V-toppen Ida Gabrielsson meddelar dock att hon inte har tagit del av det.

“Inte sett skymten av det”

Gabrielsson framhåller att “ska man bygga förtroendefulla samarbeten och genomföra konstruktiva förhandlingar är det nog bättre att ta sådana diskussioner direkt med varandra”.

– Går och lägger mig, utan att ha sett skymten av detta totalpaket till V. Men Expressen verkar ha fått besked om det, till skillnad från V, vars mandat C, S och MP ju efterfrågar, skriver hon på X.

Läs mer: 60-plussare kan gå före i bostadskön

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp  F Uusitalo | valtioneuvoston kansliahttps://www.flickr.com/photos/finnishgovernment/51919260031/ resp Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen