Stefan Löfven ger besked om vad han vill göra i framtiden

2021 10 23

Stefan Löfven slutar som statsminister om några veckor och nu berättar han för första gången vad han siktar på framöver – och det är inte att bli pensionär. I stället tänker han skaffa nytt jobb.

Statsministern går nu ut med vad han hoppas på att byta till för jobb efter att han lämnar sin nuvarande tjänst i samband med att finansminister Magdalena Anderson (S) tar över som Sveriges regeringschef.

Fördelar med utlandet

Han siktar in sig på en internationell karriär utanför Sveriges gränser avslöjar han nu för Göteborgs-Posten.

– Jag tror att det är bäst att inte vara verksam i landet, säger han till GP.

Statsministern menar att det finns fördelar att vara verksam på ett internationellt plan.

Vill jobba för samhället

– Jag har inte bråttom, men jag kommer inte kunna sätta mig ner och inte göra någonting. Så kan jag hitta något där jag kan göra en insats för ett samhälle, då vill jag gärna göra det. Men jag tror att det är bäst att inte vara verksam i landet, utan kanske hitta något annat, säger Stefan Löfven till GP.

Handla mjölk utan stort pådrag

Ett annat plus med att verka utomlands är att man som superkändis i Sverige får mer utrymme att vara ifred.

– Att alltid, oavsett om jag bara ska köpa en liter mjölk, behöva förvarna säkerhetsvakterna. De är fantastiska allihopa, men att kunna gå ut och köpa mjölk utan att behöva skyddsvakter är något man längtar efter, säger Stefan Löfven till GP.

Stockholm och Ö-vik

Han har varit Socialdemokraternas partiledare i närmare 10 år och lämnar sin post vid S-kongressen i Göteborg 3-7 november vilket även innebär att han slutar som statsminister.

Stefan och Ulla ska bo kvar i Stockholm men lär även spendera tid i sommarstugan i Örnsköldsvik där de stortrivs med aktiviteter i naturen.

ANALYS

Stefan Löfven har en lång och bred erfarenhet av internationellt arbete både under sin tid som internationell sekreterare i IF Metall men även som regeringschef i EU naturligtvis. Med en internationell post kan han dels dra nytta av all sin tidigare internationella erfarenhet, dels få stor nytta av sitt omfattande och unika internationella nätverk.

Dessutom måste det givetvis vara skönt att slippa ha en enorm uppmärksamhet runt omkring sig hela tiden och i utlandet kan han och Ulla slappna av mycket mer och behöver inte ge selfies eller få lika stora uppmärksamhet hela tiden som de skulle få hemma i Sverige där nyfikna flanörer ständigt gör stora ögon, vill fotografera och skutta runt kring statsministerparet.

Foto: Stefan Löfven, FB

[yop_poll id="801"]

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen