Stefan Löfven ger besked om vad han vill göra i framtiden

2021 10 23

Stefan Löfven slutar som statsminister om några veckor och nu berättar han för första gången vad han siktar på framöver – och det är inte att bli pensionär. I stället tänker han skaffa nytt jobb.

Statsministern går nu ut med vad han hoppas på att byta till för jobb efter att han lämnar sin nuvarande tjänst i samband med att finansminister Magdalena Anderson (S) tar över som Sveriges regeringschef.

Fördelar med utlandet

Han siktar in sig på en internationell karriär utanför Sveriges gränser avslöjar han nu för Göteborgs-Posten.

– Jag tror att det är bäst att inte vara verksam i landet, säger han till GP.

Statsministern menar att det finns fördelar att vara verksam på ett internationellt plan.

Vill jobba för samhället

– Jag har inte bråttom, men jag kommer inte kunna sätta mig ner och inte göra någonting. Så kan jag hitta något där jag kan göra en insats för ett samhälle, då vill jag gärna göra det. Men jag tror att det är bäst att inte vara verksam i landet, utan kanske hitta något annat, säger Stefan Löfven till GP.

Handla mjölk utan stort pådrag

Ett annat plus med att verka utomlands är att man som superkändis i Sverige får mer utrymme att vara ifred.

– Att alltid, oavsett om jag bara ska köpa en liter mjölk, behöva förvarna säkerhetsvakterna. De är fantastiska allihopa, men att kunna gå ut och köpa mjölk utan att behöva skyddsvakter är något man längtar efter, säger Stefan Löfven till GP.

Stockholm och Ö-vik

Han har varit Socialdemokraternas partiledare i närmare 10 år och lämnar sin post vid S-kongressen i Göteborg 3-7 november vilket även innebär att han slutar som statsminister.

Stefan och Ulla ska bo kvar i Stockholm men lär även spendera tid i sommarstugan i Örnsköldsvik där de stortrivs med aktiviteter i naturen.

ANALYS

Stefan Löfven har en lång och bred erfarenhet av internationellt arbete både under sin tid som internationell sekreterare i IF Metall men även som regeringschef i EU naturligtvis. Med en internationell post kan han dels dra nytta av all sin tidigare internationella erfarenhet, dels få stor nytta av sitt omfattande och unika internationella nätverk.

Dessutom måste det givetvis vara skönt att slippa ha en enorm uppmärksamhet runt omkring sig hela tiden och i utlandet kan han och Ulla slappna av mycket mer och behöver inte ge selfies eller få lika stora uppmärksamhet hela tiden som de skulle få  hemma i Sverige där nyfikna flanörer ständigt gör stora ögon, vill fotografera och skutta runt kring statsministerparet.

Foto: Stefan Löfven, FB

[yop_poll id="801"]

4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


04 maj 26

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen