Stefan Löfven ger besked om vad han vill göra i framtiden

2021 10 23

Stefan Löfven slutar som statsminister om några veckor och nu berättar han för första gången vad han siktar på framöver – och det är inte att bli pensionär. I stället tänker han skaffa nytt jobb.

Statsministern går nu ut med vad han hoppas på att byta till för jobb efter att han lämnar sin nuvarande tjänst i samband med att finansminister Magdalena Anderson (S) tar över som Sveriges regeringschef.

Fördelar med utlandet

Han siktar in sig på en internationell karriär utanför Sveriges gränser avslöjar han nu för Göteborgs-Posten.

– Jag tror att det är bäst att inte vara verksam i landet, säger han till GP.

Statsministern menar att det finns fördelar att vara verksam på ett internationellt plan.

Vill jobba för samhället

– Jag har inte bråttom, men jag kommer inte kunna sätta mig ner och inte göra någonting. Så kan jag hitta något där jag kan göra en insats för ett samhälle, då vill jag gärna göra det. Men jag tror att det är bäst att inte vara verksam i landet, utan kanske hitta något annat, säger Stefan Löfven till GP.

Handla mjölk utan stort pådrag

Ett annat plus med att verka utomlands är att man som superkändis i Sverige får mer utrymme att vara ifred.

– Att alltid, oavsett om jag bara ska köpa en liter mjölk, behöva förvarna säkerhetsvakterna. De är fantastiska allihopa, men att kunna gå ut och köpa mjölk utan att behöva skyddsvakter är något man längtar efter, säger Stefan Löfven till GP.

Stockholm och Ö-vik

Han har varit Socialdemokraternas partiledare i närmare 10 år och lämnar sin post vid S-kongressen i Göteborg 3-7 november vilket även innebär att han slutar som statsminister.

Stefan och Ulla ska bo kvar i Stockholm men lär även spendera tid i sommarstugan i Örnsköldsvik där de stortrivs med aktiviteter i naturen.

ANALYS

Stefan Löfven har en lång och bred erfarenhet av internationellt arbete både under sin tid som internationell sekreterare i IF Metall men även som regeringschef i EU naturligtvis. Med en internationell post kan han dels dra nytta av all sin tidigare internationella erfarenhet, dels få stor nytta av sitt omfattande och unika internationella nätverk.

Dessutom måste det givetvis vara skönt att slippa ha en enorm uppmärksamhet runt omkring sig hela tiden och i utlandet kan han och Ulla slappna av mycket mer och behöver inte ge selfies eller få lika stora uppmärksamhet hela tiden som de skulle få  hemma i Sverige där nyfikna flanörer ständigt gör stora ögon, vill fotografera och skutta runt kring statsministerparet.

Foto: Stefan Löfven, FB

[yop_poll id="801"]

26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen