Stefan Löfven ger besked om vad han vill göra i framtiden

2021 10 23

Stefan Löfven slutar som statsminister om några veckor och nu berättar han för första gången vad han siktar på framöver – och det är inte att bli pensionär. I stället tänker han skaffa nytt jobb.

Statsministern går nu ut med vad han hoppas på att byta till för jobb efter att han lämnar sin nuvarande tjänst i samband med att finansminister Magdalena Anderson (S) tar över som Sveriges regeringschef.

Fördelar med utlandet

Han siktar in sig på en internationell karriär utanför Sveriges gränser avslöjar han nu för Göteborgs-Posten.

– Jag tror att det är bäst att inte vara verksam i landet, säger han till GP.

Statsministern menar att det finns fördelar att vara verksam på ett internationellt plan.

Vill jobba för samhället

– Jag har inte bråttom, men jag kommer inte kunna sätta mig ner och inte göra någonting. Så kan jag hitta något där jag kan göra en insats för ett samhälle, då vill jag gärna göra det. Men jag tror att det är bäst att inte vara verksam i landet, utan kanske hitta något annat, säger Stefan Löfven till GP.

Handla mjölk utan stort pådrag

Ett annat plus med att verka utomlands är att man som superkändis i Sverige får mer utrymme att vara ifred.

– Att alltid, oavsett om jag bara ska köpa en liter mjölk, behöva förvarna säkerhetsvakterna. De är fantastiska allihopa, men att kunna gå ut och köpa mjölk utan att behöva skyddsvakter är något man längtar efter, säger Stefan Löfven till GP.

Stockholm och Ö-vik

Han har varit Socialdemokraternas partiledare i närmare 10 år och lämnar sin post vid S-kongressen i Göteborg 3-7 november vilket även innebär att han slutar som statsminister.

Stefan och Ulla ska bo kvar i Stockholm men lär även spendera tid i sommarstugan i Örnsköldsvik där de stortrivs med aktiviteter i naturen.

ANALYS

Stefan Löfven har en lång och bred erfarenhet av internationellt arbete både under sin tid som internationell sekreterare i IF Metall men även som regeringschef i EU naturligtvis. Med en internationell post kan han dels dra nytta av all sin tidigare internationella erfarenhet, dels få stor nytta av sitt omfattande och unika internationella nätverk.

Dessutom måste det givetvis vara skönt att slippa ha en enorm uppmärksamhet runt omkring sig hela tiden och i utlandet kan han och Ulla slappna av mycket mer och behöver inte ge selfies eller få lika stora uppmärksamhet hela tiden som de skulle få  hemma i Sverige där nyfikna flanörer ständigt gör stora ögon, vill fotografera och skutta runt kring statsministerparet.

Foto: Stefan Löfven, FB

[yop_poll id="801"]

3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen