Stefan Löfven rasar – “Tror han är Gud”

2025 01 09

Stefan Löfven rasar mot Elon Musk.

Under den senaste tiden har techmiljardären tillika Donald Trumps högra hand Elon Musk gjort flera utspel mot europeiska politiker.

Musk har bland annat gett sig in i brittisk och tysk inrikespolitik - någonting som många av politikerna har uttryckt sitt missnöje med.

Nu vädrar även Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven sitt missnöje med Musks ambitioner.

“Tror han är Gud”

Löfven menar att Musk har “tappat markkontakten”, rapporterar Dagens Nyheter.

– Musk tror att han är gud nu. Han förolämpar förbundskanslern och presidenten i Tyskland, säger han till DN.

Flera exempel

Löfven tar även upp Musks utspel mot Storbritanniens premiärminister och andra händelser där techmiljardären gett sig in i europeisk politik.

Vidare menar den tidigare svenska statsministern att Musks beteende liknar fascism.

– Jag anklagar inte någon för att vara fascist, men det här är de metoder som används.

Ger sig in

Elon Musk har varit mycket aktiv på sociala medier - inte minst hans egna plattform X - och pekat ut ett antal händelser i Europa.

Tesla- och SpaceX-chefen har bland annat uttryckt sitt stöd för det tyska ytterhögerpartiet Alternative for Germany, krävt att den fängslade brittiska islamkritiska extremisten Tommy Robinson ska friges och kallat den brittiske premiärministern Keir Starmer för en ond tyrann som borde sitta i fängelse.

Det rapporterar AFP.

Många oroade

Många europeiska politiker har blivit oroade av uppmärksamheten. 

Andrew Chadwick, professor i politisk kommunikation vid Loughborough University, säger att Musk använder X ”lite som en gammaldags tidningsmogul” för att sprida sina politiska åsikter.

– Vi har sett hur Musk mycket tydligare har börjat liera sig med en internationell rörelse på yttersta högerkanten, säger Chadwick till AFP.

– Om man tittar på vilka människor som Musk själv boostar på sin plattform har han i allt högre grad börjat samla en grupp av olika högerinfluencers, många av dem med stora följarskaror, och presenterar deras bevis som en grund för sina ingripanden i europeisk politik.

Foto: PES Communications

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen