28 sep 26

Stefan Löfven rasar – “Tror han är Gud”

2025 01 09

Stefan Löfven rasar mot Elon Musk.

Under den senaste tiden har techmiljardären tillika Donald Trumps högra hand Elon Musk gjort flera utspel mot europeiska politiker.

Musk har bland annat gett sig in i brittisk och tysk inrikespolitik - någonting som många av politikerna har uttryckt sitt missnöje med.

Nu vädrar även Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven sitt missnöje med Musks ambitioner.

“Tror han är Gud”

Löfven menar att Musk har “tappat markkontakten”, rapporterar Dagens Nyheter.

– Musk tror att han är gud nu. Han förolämpar förbundskanslern och presidenten i Tyskland, säger han till DN.

Flera exempel

Löfven tar även upp Musks utspel mot Storbritanniens premiärminister och andra händelser där techmiljardären gett sig in i europeisk politik.

Vidare menar den tidigare svenska statsministern att Musks beteende liknar fascism.

– Jag anklagar inte någon för att vara fascist, men det här är de metoder som används.

Ger sig in

Elon Musk har varit mycket aktiv på sociala medier - inte minst hans egna plattform X - och pekat ut ett antal händelser i Europa.

Tesla- och SpaceX-chefen har bland annat uttryckt sitt stöd för det tyska ytterhögerpartiet Alternative for Germany, krävt att den fängslade brittiska islamkritiska extremisten Tommy Robinson ska friges och kallat den brittiske premiärministern Keir Starmer för en ond tyrann som borde sitta i fängelse.

Det rapporterar AFP.

Många oroade

Många europeiska politiker har blivit oroade av uppmärksamheten. 

Andrew Chadwick, professor i politisk kommunikation vid Loughborough University, säger att Musk använder X ”lite som en gammaldags tidningsmogul” för att sprida sina politiska åsikter.

– Vi har sett hur Musk mycket tydligare har börjat liera sig med en internationell rörelse på yttersta högerkanten, säger Chadwick till AFP.

– Om man tittar på vilka människor som Musk själv boostar på sin plattform har han i allt högre grad börjat samla en grupp av olika högerinfluencers, många av dem med stora följarskaror, och presenterar deras bevis som en grund för sina ingripanden i europeisk politik.

Foto: PES Communications

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen