Stefan Löfven rasar – “Tror han är Gud”

2025 01 09

Stefan Löfven rasar mot Elon Musk.

Under den senaste tiden har techmiljardären tillika Donald Trumps högra hand Elon Musk gjort flera utspel mot europeiska politiker.

Musk har bland annat gett sig in i brittisk och tysk inrikespolitik - någonting som många av politikerna har uttryckt sitt missnöje med.

Nu vädrar även Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven sitt missnöje med Musks ambitioner.

“Tror han är Gud”

Löfven menar att Musk har “tappat markkontakten”, rapporterar Dagens Nyheter.

– Musk tror att han är gud nu. Han förolämpar förbundskanslern och presidenten i Tyskland, säger han till DN.

Flera exempel

Löfven tar även upp Musks utspel mot Storbritanniens premiärminister och andra händelser där techmiljardären gett sig in i europeisk politik.

Vidare menar den tidigare svenska statsministern att Musks beteende liknar fascism.

– Jag anklagar inte någon för att vara fascist, men det här är de metoder som används.

Ger sig in

Elon Musk har varit mycket aktiv på sociala medier - inte minst hans egna plattform X - och pekat ut ett antal händelser i Europa.

Tesla- och SpaceX-chefen har bland annat uttryckt sitt stöd för det tyska ytterhögerpartiet Alternative for Germany, krävt att den fängslade brittiska islamkritiska extremisten Tommy Robinson ska friges och kallat den brittiske premiärministern Keir Starmer för en ond tyrann som borde sitta i fängelse.

Det rapporterar AFP.

Många oroade

Många europeiska politiker har blivit oroade av uppmärksamheten.

Andrew Chadwick, professor i politisk kommunikation vid Loughborough University, säger att Musk använder X ”lite som en gammaldags tidningsmogul” för att sprida sina politiska åsikter.

– Vi har sett hur Musk mycket tydligare har börjat liera sig med en internationell rörelse på yttersta högerkanten, säger Chadwick till AFP.

– Om man tittar på vilka människor som Musk själv boostar på sin plattform har han i allt högre grad börjat samla en grupp av olika högerinfluencers, många av dem med stora följarskaror, och presenterar deras bevis som en grund för sina ingripanden i europeisk politik.

Foto: PES Communications

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen