Stefan Löfven rasar – “Tror han är Gud”

2025 01 09

Stefan Löfven rasar mot Elon Musk.

Under den senaste tiden har techmiljardären tillika Donald Trumps högra hand Elon Musk gjort flera utspel mot europeiska politiker.

Musk har bland annat gett sig in i brittisk och tysk inrikespolitik - någonting som många av politikerna har uttryckt sitt missnöje med.

Nu vädrar även Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven sitt missnöje med Musks ambitioner.

“Tror han är Gud”

Löfven menar att Musk har “tappat markkontakten”, rapporterar Dagens Nyheter.

– Musk tror att han är gud nu. Han förolämpar förbundskanslern och presidenten i Tyskland, säger han till DN.

Flera exempel

Löfven tar även upp Musks utspel mot Storbritanniens premiärminister och andra händelser där techmiljardären gett sig in i europeisk politik.

Vidare menar den tidigare svenska statsministern att Musks beteende liknar fascism.

– Jag anklagar inte någon för att vara fascist, men det här är de metoder som används.

Ger sig in

Elon Musk har varit mycket aktiv på sociala medier - inte minst hans egna plattform X - och pekat ut ett antal händelser i Europa.

Tesla- och SpaceX-chefen har bland annat uttryckt sitt stöd för det tyska ytterhögerpartiet Alternative for Germany, krävt att den fängslade brittiska islamkritiska extremisten Tommy Robinson ska friges och kallat den brittiske premiärministern Keir Starmer för en ond tyrann som borde sitta i fängelse.

Det rapporterar AFP.

Många oroade

Många europeiska politiker har blivit oroade av uppmärksamheten. 

Andrew Chadwick, professor i politisk kommunikation vid Loughborough University, säger att Musk använder X ”lite som en gammaldags tidningsmogul” för att sprida sina politiska åsikter.

– Vi har sett hur Musk mycket tydligare har börjat liera sig med en internationell rörelse på yttersta högerkanten, säger Chadwick till AFP.

– Om man tittar på vilka människor som Musk själv boostar på sin plattform har han i allt högre grad börjat samla en grupp av olika högerinfluencers, många av dem med stora följarskaror, och presenterar deras bevis som en grund för sina ingripanden i europeisk politik.

Foto: PES Communications

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen