Stefan Löfven rasar – “Tror han är Gud”

2025 01 09

Stefan Löfven rasar mot Elon Musk.

Under den senaste tiden har techmiljardären tillika Donald Trumps högra hand Elon Musk gjort flera utspel mot europeiska politiker.

Musk har bland annat gett sig in i brittisk och tysk inrikespolitik - någonting som många av politikerna har uttryckt sitt missnöje med.

Nu vädrar även Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven sitt missnöje med Musks ambitioner.

“Tror han är Gud”

Löfven menar att Musk har “tappat markkontakten”, rapporterar Dagens Nyheter.

– Musk tror att han är gud nu. Han förolämpar förbundskanslern och presidenten i Tyskland, säger han till DN.

Flera exempel

Löfven tar även upp Musks utspel mot Storbritanniens premiärminister och andra händelser där techmiljardären gett sig in i europeisk politik.

Vidare menar den tidigare svenska statsministern att Musks beteende liknar fascism.

– Jag anklagar inte någon för att vara fascist, men det här är de metoder som används.

Ger sig in

Elon Musk har varit mycket aktiv på sociala medier - inte minst hans egna plattform X - och pekat ut ett antal händelser i Europa.

Tesla- och SpaceX-chefen har bland annat uttryckt sitt stöd för det tyska ytterhögerpartiet Alternative for Germany, krävt att den fängslade brittiska islamkritiska extremisten Tommy Robinson ska friges och kallat den brittiske premiärministern Keir Starmer för en ond tyrann som borde sitta i fängelse.

Det rapporterar AFP.

Många oroade

Många europeiska politiker har blivit oroade av uppmärksamheten.

Andrew Chadwick, professor i politisk kommunikation vid Loughborough University, säger att Musk använder X ”lite som en gammaldags tidningsmogul” för att sprida sina politiska åsikter.

– Vi har sett hur Musk mycket tydligare har börjat liera sig med en internationell rörelse på yttersta högerkanten, säger Chadwick till AFP.

– Om man tittar på vilka människor som Musk själv boostar på sin plattform har han i allt högre grad börjat samla en grupp av olika högerinfluencers, många av dem med stora följarskaror, och presenterar deras bevis som en grund för sina ingripanden i europeisk politik.

Foto: PES Communications

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen