Löfvens (S) besked om avgångsdag – Och möjlig dag för statsministeromröstning

2021 11 14

Spekulationerna har varit många om när Stefan Löfven – som har avgått som S-ledare – även kommer att avgå som statsminister.

Och nu meddelar hans pressekreterare till SVT när statsministerns avgång kommer att inträffa.

Tidigt nästa vecka

– Han kommer tidigt kommande vecka lämna in sin begäran om entledigande som statsminister till talmannen, meddelar Stefan Löfvens pressekreterare Maria Soläng per sms till SVT.

ANALYS

Det talar för att avgången sannolikt sker redan i morgon måndag, möjligen redan på måndagsförmiddagen, eller i andra hand på tisdagen.

Hektisk vecka väntar

Avgången öppnar för att en hektisk vecka kommer att ta vid i svensk politik.

Måndag: Det är möjligt att statsministern avgår redan i morgon måndag.

Tisdag: Det skulle sannolikt innebära att talmannen föreslår en ny statsminister redan dagen efter måndagen, det vill säga på tisdagen. Förslager ska bordläggas två gånger.

Onsdag: Talmannen lägger återigen fram ett förslag till ny statsminister. Förslaget bordläggs en andra gång. Bordläggandet är en gammal och numera udda tradition som handlar om att riksdagens talman ska meddela riksdagsledamöterna att omröstningen om en ny regeringschef är nära. Det möjliggör för riksdagsledamöter runt om i landet att skyndsamt inleda resan till rikets huvudstad.

Torsdag: Statsministeromröstningen äger troligen rum – förutsatt att avgången skedde på måndagen och talmannen agerar som väntat. Hur själva omröstningen sedan går är inte helt klar. Socialdemokraterna behöver stöd från Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet för att kunna göra Magdalena Andersson (S) till ny statsminister.

Om inte fler än 174 ledamöter röstar nej så väljs Magdalena Andersson till statsminister.

Fredag: Så kallad konselj äger rum, det vill säga möte på slottet där Kungen träffar statsministern som presenterar sin regering.

Veckoschemat är ett exempel på hur det skulle kunna se ut men det behöver inte bli på detta sätt. Det är fortfarande oklart när avgångsbeskedet kommer och talmannen kan därefter göra olika val.

C och MP troligen överens när som helst

Att Stefan Löfven nu signalerar att han avgår troligen redan på måndag eller möjligen på tisdagen indikerar att Miljöpartiet och Centern har kommit överens om de två heta frågorna om reformerat strandskydd respektive balansen mellan äganderätt för skogen samt biologisk mångfald.

Löfven drar sig sannolikt för att avgå så länge den frågan är olöst. Något besked från MP och C har emellertid ännu inte kommit.

Socialdemokraterna behöver förutom stöd från MP och C även stöd från Vänsterpartiet för att kunna vinna statsministeromröstningen. Det stödet är långt ifrån självklart eftersom Vänstern vill få större inflytande för att kunna ge sitt stöd.

Det osäkra kortet

Ett minimum är sannolikt att Magdalena Andersson (S) träffar eller åtminstone har tydliga samtal med Nooshi Dadgostar (V). Det torde kunna ske men det är inte helt säkert att Vänsterpartiets ledning anser att samtalet är tillräckligt förtroligt och produktivt för att V ska ge sitt stöd till Magdalena Andersson som ny statsminister.

Foto: Stefan Löfven, Instagram

[yop_poll id="867"]

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen