Löfvens (S) besked om avgångsdag – Och möjlig dag för statsministeromröstning

2021 11 14

Spekulationerna har varit många om när Stefan Löfven – som har avgått som S-ledare – även kommer att avgå som statsminister.

Och nu meddelar hans pressekreterare till SVT när statsministerns avgång kommer att inträffa.

Tidigt nästa vecka

– Han kommer tidigt kommande vecka lämna in sin begäran om entledigande som statsminister till talmannen, meddelar Stefan Löfvens pressekreterare Maria Soläng per sms till SVT.

ANALYS

Det talar för att avgången sannolikt sker redan i morgon måndag, möjligen redan på måndagsförmiddagen, eller i andra hand på tisdagen.

Hektisk vecka väntar

Avgången öppnar för att en hektisk vecka kommer att ta vid i svensk politik.

Måndag: Det är möjligt att statsministern avgår redan i morgon måndag.

Tisdag: Det skulle sannolikt innebära att talmannen föreslår en ny statsminister redan dagen efter måndagen, det vill säga på tisdagen. Förslager ska bordläggas två gånger.

Onsdag: Talmannen lägger återigen fram ett förslag till ny statsminister. Förslaget bordläggs en andra gång. Bordläggandet är en gammal och numera udda tradition som handlar om att riksdagens talman ska meddela riksdagsledamöterna att omröstningen om en ny regeringschef är nära. Det möjliggör för riksdagsledamöter runt om i landet att skyndsamt inleda resan till rikets huvudstad.

Torsdag: Statsministeromröstningen äger troligen rum – förutsatt att avgången skedde på måndagen och talmannen agerar som väntat. Hur själva omröstningen sedan går är inte helt klar. Socialdemokraterna behöver stöd från Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet för att kunna göra Magdalena Andersson (S) till ny statsminister.

Om inte fler än 174 ledamöter röstar nej så väljs Magdalena Andersson till statsminister.

Fredag: Så kallad konselj äger rum, det vill säga möte på slottet där Kungen träffar statsministern som presenterar sin regering.

Veckoschemat är ett exempel på hur det skulle kunna se ut men det behöver inte bli på detta sätt. Det är fortfarande oklart när avgångsbeskedet kommer och talmannen kan därefter göra olika val.

C och MP troligen överens när som helst

Att Stefan Löfven nu signalerar att han avgår troligen redan på måndag eller möjligen på tisdagen indikerar att Miljöpartiet och Centern har kommit överens om de två heta frågorna om reformerat strandskydd respektive balansen mellan äganderätt för skogen samt biologisk mångfald.

Löfven drar sig sannolikt för att avgå så länge den frågan är olöst. Något besked från MP och C har emellertid ännu inte kommit.

Socialdemokraterna behöver förutom stöd från MP och C även stöd från Vänsterpartiet för att kunna vinna statsministeromröstningen. Det stödet är långt ifrån självklart eftersom Vänstern vill få större inflytande för att kunna ge sitt stöd.

Det osäkra kortet

Ett minimum är sannolikt att Magdalena Andersson (S) träffar eller åtminstone har tydliga samtal med Nooshi Dadgostar (V). Det torde kunna ske men det är inte helt säkert att Vänsterpartiets ledning anser att samtalet är tillräckligt förtroligt och produktivt för att V ska ge sitt stöd till Magdalena Andersson som ny statsminister.

Foto: Stefan Löfven, Instagram

[yop_poll id="867"]

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen