Stefan Löfven om Natogräns och Ryssland: ”De ska känna sig säkra”

2022 04 01

Det konstaterar Sveriges före detta statsminister Stefan Löfven (S) i en intervju med Svenska Yle på fredagsmorgonen.

Kritisk

Löfven är fortfarande kritiskt mot ett svenskt medlemskap i militäralliansen. Han tror inte att det är den fredsåtgärd som behövs i Sverige.

Ryssland vill ha en skarp gräns

– För egen del har jag inte blivit övertygad om att vi helt plötsligt skulle få en säkrare situation om man lägger Natogränsen precis mot Ryssland i hela Europa, utan vi närmar oss en situation som liknar kalla kriget. Nu är det inte Sovjetunionen, det är inte Warszawapakten, utan det är Ryssland som vill ha en skarp gräns, bakom vilken de ska känna sig säkra, säger Löfven till Yle och fortsätter:

– Om vi ska ha Nato och Ryssland precis intill varandra hela vägen, så tror jag inte att det ökar säkerheten. Men nu får analysen visa sitt.

Uppmanar till tålamod

Löfven framhäver att det krävs en grundlig analys av Natofrågan innan Sverige eller Finland tar ett beslut.

– Jag tror att det är rätt av de politiska ledningarna i båda länderna (Finland och Sverige) att de gör en grundlig analys. Men då måste man också göra analysen. Inte bestämma sig i förväg för vad som blir slutresultatet. Analysen måste göras. Vad finns det för fördelar och nackdelar? Vilka är hoten, vilka är möjligheterna?

Har öppnat för Nato

Stefan Löfvens efterträdare Magdalena Andersson (S) har tidigare i veckan öppnat dörren för ett svenskt Natomedlemskap.

– Jag utesluter inte Natomedlemskap på något sätt, sa hon i SVT:s program 30 minuter i onsdags och konstaterade att säkerhetsläget i Europa förändrat situationen.

– Vi kan konstatera att alliansfriheten har tjänat Sverige väl, det har hållit oss utanför konflikter, men när den säkerhetspolitiska kartan ritas om behöver man göra en uppdaterad analys och fatta beslut utifrån den, sa statsministern.

Foto: Ninni Andersson Regerinskansliet 

Text: Redaktionen

Ryssland får Finland att dra sig ur – Sverige står kvar

2026 04 25

Finland har valt att inte längre arrangera internationella mästerskap.

Landets handling är en protest mot att ryska och belarusiska idrottare tillåts tävla fullt ut igen, rapporterar Reuters.

Tar tydlig ställning

– Aquatics Finland har beslutat att inte ansöka om att arrangera internationella simmästerskap så länge kriget pågår, säger finska simförbundets ordförande Ville Riekkinen.

Beslutet markerar en tydlig protestlinje inom Norden för vattensporter där Finland menar att det handlar om etik och solidaritet med Ukraina.

Idrottare från både Ryssland och Belarus har varit avstängda från internationella tävlingar inom World Aquatics, det internationella simförbundet, sedan Ryssland inledde sin invasion av Ukraina i februari 2022, men fick börja delta igen från den 14 april.

LÄS MER: Ryssland skrattar åt Europa – ”Ni blir lurade”

Sverige väntar

Till skillnad från Finland har Sverige ännu inte tagit ställning i frågan.

Reuters uppger att det svenska simförbundet respekterar Norges beslut, men att landet inte fattat någon egen ståndpunkt ännu.

Sverige beskriver även frågan som hypotetisk eftersom landet inte planerar några större internationella mästerskap inom den närmaste tiden.

Därmed väljer Sverige en mer avvaktande linje jämfört med flera grannländer.

Splittring i Norden

Samtidigt har Norge och Polen redan valt att inte arrangera tävlingar under nuvarande regler, vilket skapar en tydlig spricka i för de nordiska länderna, menar Reuters.

Flera länder uttrycker oro över beslutet från det internationella simförbundet World Aquatics.

De står dock fast vid sin linje och menar att idrotten ska fungera som en mötesplats även i en tid av konflikt.

– Vi är fortsatt fast beslutna att säkerställa att bassänger och öppna vatten förblir platser där idrottare från alla nationer kan mötas och tävla i fred, säger organisationen i ett uttalande.

LÄS MER: 12 ryska FSB-agenter döda

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen

Pensionspengar pausas – nästan en miljon svenskar drabbas

2026 04 25

En planerad omfördelning av över 100 miljarder kronor i premiepensionssystemet har stoppats.

Detta påverkar omkring en miljon svenska pensionssparare, rapporterar EFN.

Stopp för miljardflytt

En stor förändring i premiepensionen (PPM) har nu satts på paus.

Det handlar om att 127 miljarder kronor skulle omfördelas i nya upphandlade fonder, men processen har stoppats i väntan på beslut i Förvaltningsrätten i Stockholm.

Bakgrunden är att fondbolaget Indecap har överklagat upphandlingen av globala aktiefonder.

Bolaget menar att reglerna inte har följts korrekt.

– Ur ett större perspektiv handlar det här om att säkerställa att upphandlingar i den här storleksordningen genomförs korrekt och i det här specifika fallet får ett utfall som gynnar pensionsspararna, säger Mats Lagerqvist, vd på Indecaps, till EFN.

Totalt berörs omkring 900 000 pensionssparare av beslutet.

LÄS MER: Nato sätter ner foten – ”Trump kan inte göra det”

Kritiken: svenska pengar flyttas utomlands

Syftet med det nya upphandlingsförfarandet var att förbättra kvaliteten och ge spararna ett starkare skydd.

Men enligt Indecaps vd Mats Lagerqvist har resultatet blivit ett stort misslyckande – och han varnar för att betydande summor riskerar att flyttas från den svenska börsen till utlandet.

Så länge processen är igång får spararna vänta.

– En process som kommer bli lönsam för sparbankerna som äger fonderna, men dyr för pensionsspararna, skriver Patrick Siegbahn på Småspararguiden.

Avgörs i domstol

Indecap är det första bolaget som formellt har tagit frågan till domstol.

Bolaget betonar också att deras kritik inte handlar om att de själva missat upphandlingen, utan om hur hela systemet fungerar.

För vanliga pensionssparare innebär stoppet att osäkerhet uppstår kring hur pengarna ska placeras framöver, vilket kan påverka framtida avkastning.

127 miljarder kronor står nu stilla tills domstolen har sagt sitt.

– Förlorarna är inte bara Indecaps kunder som sitter i fonder som är dubbelt så dyra som de som är på väg att ersätta dem, utan det drabbar även andra pensionssparare som inväntar beslutet om att ta in nya bättre och billigare fonder, skriver Patrick Siegbahn.

LÄS MER: Ryssland skrattar åt Europa – ”Ni blir lurade”

Foto: Anaterate AI genererad

Text: Redaktionen