Stefan Löfven om Natogräns och Ryssland: ”De ska känna sig säkra”

2022 04 01

Det är knappast säkrare med en Natogräns till Ryssland.

Det konstaterar Sveriges före detta statsminister Stefan Löfven (S) i en intervju med Svenska Yle på fredagsmorgonen.

Kritisk

Löfven är fortfarande kritiskt mot ett svenskt medlemskap i militäralliansen. Han tror inte att det är den fredsåtgärd som behövs i Sverige.

Ryssland vill ha en skarp gräns

– För egen del har jag inte blivit övertygad om att vi helt plötsligt skulle få en säkrare situation om man lägger Natogränsen precis mot Ryssland i hela Europa, utan vi närmar oss en situation som liknar kalla kriget. Nu är det inte Sovjetunionen, det är inte Warszawapakten, utan det är Ryssland som vill ha en skarp gräns, bakom vilken de ska känna sig säkra, säger Löfven till Yle och fortsätter:

– Om vi ska ha Nato och Ryssland precis intill varandra hela vägen, så tror jag inte att det ökar säkerheten. Men nu får analysen visa sitt.

Uppmanar till tålamod

Löfven framhäver att det krävs en grundlig analys av Natofrågan innan Sverige eller Finland tar ett beslut.

– Jag tror att det är rätt av de politiska ledningarna i båda länderna (Finland och Sverige) att de gör en grundlig analys. Men då måste man också göra analysen. Inte bestämma sig i förväg för vad som blir slutresultatet. Analysen måste göras. Vad finns det för fördelar och nackdelar? Vilka är hoten, vilka är möjligheterna?

Har öppnat för Nato

Stefan Löfvens efterträdare Magdalena Andersson (S) har tidigare i veckan öppnat dörren för ett svenskt Natomedlemskap.

– Jag utesluter inte Natomedlemskap på något sätt, sa hon i SVT:s program 30 minuter i onsdags och konstaterade att säkerhetsläget i Europa förändrat situationen.

– Vi kan konstatera att alliansfriheten har tjänat Sverige väl, det har hållit oss utanför konflikter, men när den säkerhetspolitiska kartan ritas om behöver man göra en uppdaterad analys och fatta beslut utifrån den, sa statsministern.

Foto: Ninni Andersson Regerinskansliet

Text: Redaktionen

Kunder till storbank varnas – förlorat 50 000 kronor

2025 11 04

Kunder till en storbank kan ha förlorat 50 000 kronor.

Valet av bank kan ha avgörande betydelse när man lånar pengar.

Nu visar en jämförelse att folk som har valt "fel" bank de senaste tio åren kan ha förlorat 50 000 kronor.

Kan ha förlorat 50 000

En genomgång från jämförelsesajten Zmarta visar att du kan ha förlorat stora summor pengar om du har valt fel bank för dina bolån de senaste tio åren, rapporterar SvD.

En genomgång av bankernas genomsnittliga snitträntor på rörliga bolån mellan 2015-2025, visar att skillnaderna är stora.

Storbanken Nordea är den bank som har tagit mest betalt för rörliga bolån, med en snittränta på 2,37 procent enligt tidningen.

Skandia har haft den lägsta snitträntan på 2,13 procent.

Enligt Zmarta innebär det att den som har ett lån på två miljoner kan ha förlorat nästan 50 000 kronor på att vara kund hos Nordea, som är dyrast, istället för Skandia, som är billigast.

– Det är en enorm skillnad, säger Zmartas hushållsekonom Ola Söderlind till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Pangbesked från Swedbank - berör hela Sverige

Högre snitt idag

Överlag har storbankerna haft högre rörliga boräntor än de mindre bankerna. Förutom Nordea är det Länsförsäkringar, Swedbank och Handelsbanken som har varit dyrast.

Snitträntorna idag är också högre än snittet generellt de senaste tio åren. I september låg snittet på 2,77 procent, medan tioårssnittet ligger på 2,24 procent. Siffrorna för oktober lär dock bli lägre.

– Riksbankens senaste räntesänkning innebär att skillnaden kommer att minska när vi presenterar nya snitträntor för oktober. Men trots att räntan har fallit kraftigt var september-räntorna fortfarande betydligt högre än snittet under de senaste tio åren, säger Ola Söderlind till tidningen.

Besked imorgon

Imorgon onsdag ska Riksbanken ge ett nytt besked om styrräntan.

Beskedet väntas bli att styrräntan kommer att ligga kvar på 1,75 procent, vilket MarcusOscarsson.se har rapporterat om.

Riksbankschef Erik Thedéen har själv sagt att räntan lär ligga kvar på nuvarande nivå ett tag framöver. Prognoser har också visat att återhämtningen av ekonomin börjar ta fart.

Det finns dock riskfaktorer, vilket bland annat Länsförsäkringar har varnat för.

En större global händelse skulle kunna slå hårt mot svensk ekonomi, vilket i värsta fall kan leda till att Riksbanken höjer räntan igen, enligt Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg.

LÄS OCKSÅ: DAGAR KVAR: Så gör Riksbanken med räntan

Foto: Christian Dubovan

Text: Redaktionen

”Inget gott kan komma ur detta” – dystert besked om kärnvapen

2025 11 04

USA:s president Donald Trump vill återinföra kärnvapentester och Rysslands diktator Vladimir Putin drar sig ur viktiga kärnvapenavtal.

Agerandet från världens två största kärnvapenmakter oroar Juha Honkonen, docent i militärteknologi vid Försvarshögskolan.

Honkonen befarar att världen är på väg in i en ny kärnvapenkappupprustning.

Om kärnvapenavtalet START mellan USA och Ryssland – som begränsar antalet strategiska och löper ut i februari – inte förnyas kommer antalet kärnvapen i världen att öka snabbt, befarar Honkonen.

– Om en sådan förhandlingsprocess bryts samman och förtroendet förloras, kommer det att bli mycket svårare att återgå till förhandlingsbordet. Det kommer sannolikt leda till att kärnvapenkapprustningen börjar om på något sätt, säger Honkonen till Iltalehti.

– Jag anser att det är mycket oroväckande att förhandlingslänken mellan de viktigaste kärnvapenmakterna kommer att brytas.

”Inget kan kan komma ur det”

Enligt Honkonen ”kan inget gott komma” från ett scenario där förhandlingarna mellan USA och Ryssland upphör.

– Förtroendet borde upprätthållas på någon nivå, säger han.

LÄS MER: Raseri mot Orbán – ”Specifikt stöd till Putin”

Trump anklagar Kina och Ryssland

Donald Trump har klargjort att USA kan komma att återuppta kärnvapentester.

– På grund av andra länders testprogram har jag instruerat krigsdepartementet att börja testa våra kärnvapen på lika villkor. Den processen kommer att påbörjas omedelbart, skrev presidenten på Truth Social i slutet av oktober.

Om uttalandet syftar på tester med skarpa kärnvapenladdningar vore det en dramatisk upptrappning. USA genomförde sitt senaste skarpa kärnvapentest 1992, Kina 1996 och Rysslands senaste kända test ägde rum 1990.

I en intervju med CBS;s ”60 Minutes” hävdar Trump att både Kina och Ryssland i hemlighet utför underjordiska kärnvapentester.

– Ryssland testar, Kina testar, men de pratar inte om det. Jag vill inte vara det enda landet som inte testar, säger presidenten.

LÄS OCKSÅ: Tung konkurs i Danmark – “Nordeuropas största”

Foto: Geralt

Text: Redaktionen