Stefan Löfven om Natogräns och Ryssland: ”De ska känna sig säkra”

2022 04 01

Det är knappast säkrare med en Natogräns till Ryssland.

Det konstaterar Sveriges före detta statsminister Stefan Löfven (S) i en intervju med Svenska Yle på fredagsmorgonen.

Kritisk

Löfven är fortfarande kritiskt mot ett svenskt medlemskap i militäralliansen. Han tror inte att det är den fredsåtgärd som behövs i Sverige.

Ryssland vill ha en skarp gräns

– För egen del har jag inte blivit övertygad om att vi helt plötsligt skulle få en säkrare situation om man lägger Natogränsen precis mot Ryssland i hela Europa, utan vi närmar oss en situation som liknar kalla kriget. Nu är det inte Sovjetunionen, det är inte Warszawapakten, utan det är Ryssland som vill ha en skarp gräns, bakom vilken de ska känna sig säkra, säger Löfven till Yle och fortsätter:

– Om vi ska ha Nato och Ryssland precis intill varandra hela vägen, så tror jag inte att det ökar säkerheten. Men nu får analysen visa sitt.

Uppmanar till tålamod

Löfven framhäver att det krävs en grundlig analys av Natofrågan innan Sverige eller Finland tar ett beslut.

– Jag tror att det är rätt av de politiska ledningarna i båda länderna (Finland och Sverige) att de gör en grundlig analys. Men då måste man också göra analysen. Inte bestämma sig i förväg för vad som blir slutresultatet. Analysen måste göras. Vad finns det för fördelar och nackdelar? Vilka är hoten, vilka är möjligheterna?

Har öppnat för Nato

Stefan Löfvens efterträdare Magdalena Andersson (S) har tidigare i veckan öppnat dörren för ett svenskt Natomedlemskap.

– Jag utesluter inte Natomedlemskap på något sätt, sa hon i SVT:s program 30 minuter i onsdags och konstaterade att säkerhetsläget i Europa förändrat situationen.

– Vi kan konstatera att alliansfriheten har tjänat Sverige väl, det har hållit oss utanför konflikter, men när den säkerhetspolitiska kartan ritas om behöver man göra en uppdaterad analys och fatta beslut utifrån den, sa statsministern.

Foto: Ninni Andersson Regerinskansliet 

Text: Redaktionen


25 november 2025

UPPGIFTER: Ukrainas pulsåder “faller inom 12 månader”

2025 11 25

Den symboliskt viktiga regionen Donetsk kan vara förlorad för Ukraina.

Enligt representanter från den amerikanska militären kan den östra regionen ha gått förlorad till Ryssland inom ett år.

Bedömningen ska ha gjorts under ett besök i huvudstaden Kyiv förra veckan, uppger RBC-Ukraine.

– De tror att de närmaste månaderna kommer att bli kritiska för oss, att vi kommer att förlora Donetsk inom tolv månader, och att det kommer att ske ännu snabbare om de avbryter allt stöd, säger en anonym källa till nyhetssajten.

Planen: demilitariserad zon

Donetsk har under en längre tid varit hjärtat i Ukrainas tungindustri och kolgruvor. Staden har till stor del varit motorn för ekonomin går kol och stål pumpats in i resten av Ukrainas industri och försett hela landet med energi och resurser

Regionen ligger strategiskt i östra Ukraina och har haft en funktion som ett nav för transport och logistik.

Enligt den 28-punktersplan som enligt uppgift förra veckan lades fram av USA ska Donetskregionen bli en neutral demilitariserad buffertzon under rysk kontroll.

LÄS MER: Ryskt flygplansbolag attackerat

"Enorm kostnad för Ryssland"

Enligt AFP kontrollerar Ryssland idag 81 procent av Donetsk. Framstegen har dock varit långsamma och Vladimir Putin har behövt betala ett högt pris. 

Arne Bård Dalhaug, pensionerad generallöjtnant i Norge, menar att prognosen är osäker. Det skulle dessutom vara en brutal kostnad för Ryssland om man försöker ta över Donetsk med militära medel.

Hittills har Kreml förlorat 332 000 ryska soldater bara i år, enligt en uppskattning från Storbritanniens underrättelsetjänst.

– Det blir en enorm kostnad för Ryssland om de måste ta området militärt – de kommer att lida katastrofala förluster i processen. Därför blir det ett mycket svagare Ryssland om de tar Donetsk om ett år än om området avstår frivilligt idag, säger Arne Bård Dalhaug till Dagbladet.

LÄS MER: Kreml säger blank nej – nytt besked om kriget

Foto: Foto President of Ukraine Office resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


25 november 2025

Vulkan vaknar efter 12 000 år – askmoln stiger 14 000 meter

2025 11 25

Vulkanen Hayli Gubbi har haft ett utbrott för första gången på 12 000 år.

Ett 14 kilometer högt askmoln som stiger mot himlen som följd.

Vulkanen ligger i Etiopien nära den eritreanska gränsen och utbrottet varade i flera timmar under söndagen, rapporterar The Guardian.

Det gigantiska askmolnet har färdats över Röda havet mot Jemen och Oman och har under tisdagen till och med nått hela vägen till Indien.

– Många byar är täckta av aska och som en konsekvens har djuren knappt något att äta, säger den lokala tjänstemannen Mohammed Seid till den brittiska tidningen.

Flyg ställs in till Europa

Inga dödsfall har hittills bekräftats som följd av det ovanliga vulkanubrottet.

Däremot har myndigheterna i Indien satt flygverksamheten i högsta beredskap och utfärdat varningar till ett flertal flygbolag. Hittills har planerade flyg bland annat mellan Delhi och Amsterdam ställts in. Andra har försenats och vissa har omdirigerats, enligt indiska Economic Times.

–  Myndigheterna övervakar noga askmolnet när det rör sig mot norra Indien, inklusive luftrummet ovanför Delhi och Jaipur, skriver tidningen.

LÄS OCKSÅ: Forskare varnar för drönarattacker i Sverige

"Kändes som en bomb"

Hayli Gubb sträcker sig 500 meter över havet. Vulkanen i ligger i Afarregionen som regelbundet drabbas av jordbävningar. Lokalinvånaren Ahmed Abdela beskrev utbrottet som en chockvåg.

– Det kändes som om en plötslig bomb hade kastats ut med rök och aska, säger han till The Guardian.

Utbrottet är det första noterade någonsin i Hayli Gubbi.

Enligt Smithsonian Institutions globala vulkanprogram har den etiopiska vulkanen inte haft något känt utbrott under det som kallas för holocen, det vill säga den nuvarande geologiska epoken som började efter förra istiden för knappt 12 000 år sedan.

LÄS OCKSÅ: “Mäktigast sedan Obama” – pekas ut som presidentkandidat i USA

Arkivfoto: Y Ginsu

Text: Redaktionen