Stefan Löfven om Natogräns och Ryssland: ”De ska känna sig säkra”

2022 04 01

Det är knappast säkrare med en Natogräns till Ryssland.

Det konstaterar Sveriges före detta statsminister Stefan Löfven (S) i en intervju med Svenska Yle på fredagsmorgonen.

Kritisk

Löfven är fortfarande kritiskt mot ett svenskt medlemskap i militäralliansen. Han tror inte att det är den fredsåtgärd som behövs i Sverige.

Ryssland vill ha en skarp gräns

– För egen del har jag inte blivit övertygad om att vi helt plötsligt skulle få en säkrare situation om man lägger Natogränsen precis mot Ryssland i hela Europa, utan vi närmar oss en situation som liknar kalla kriget. Nu är det inte Sovjetunionen, det är inte Warszawapakten, utan det är Ryssland som vill ha en skarp gräns, bakom vilken de ska känna sig säkra, säger Löfven till Yle och fortsätter:

– Om vi ska ha Nato och Ryssland precis intill varandra hela vägen, så tror jag inte att det ökar säkerheten. Men nu får analysen visa sitt.

Uppmanar till tålamod

Löfven framhäver att det krävs en grundlig analys av Natofrågan innan Sverige eller Finland tar ett beslut.

– Jag tror att det är rätt av de politiska ledningarna i båda länderna (Finland och Sverige) att de gör en grundlig analys. Men då måste man också göra analysen. Inte bestämma sig i förväg för vad som blir slutresultatet. Analysen måste göras. Vad finns det för fördelar och nackdelar? Vilka är hoten, vilka är möjligheterna?

Har öppnat för Nato

Stefan Löfvens efterträdare Magdalena Andersson (S) har tidigare i veckan öppnat dörren för ett svenskt Natomedlemskap.

– Jag utesluter inte Natomedlemskap på något sätt, sa hon i SVT:s program 30 minuter i onsdags och konstaterade att säkerhetsläget i Europa förändrat situationen.

– Vi kan konstatera att alliansfriheten har tjänat Sverige väl, det har hållit oss utanför konflikter, men när den säkerhetspolitiska kartan ritas om behöver man göra en uppdaterad analys och fatta beslut utifrån den, sa statsministern.

Foto: Ninni Andersson Regerinskansliet 

Text: Redaktionen


16 oktober 2025

JUST NU: Ändring till valet 2026 – berör sex miljoner väljare

2025 10 16

Riksdagen har fattat beslut.

Från och med valet 2026 kommer röstkorten att skickas ut digitalt. Sex miljoner väljare som har en digital brevlåda kommer att få sitt röstkort digitalt.

– Vi uppskattar att drygt sex miljoner väljare kommer att få sitt röstkort digitalt vid valen 2026. Väljare kommer inte behöva ta med sig röstkortet vid röstning, utan det räcker att ta med sig legitimation. Detta gäller oavsett om väljaren har fått röstkortet digitalt eller på papper, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

– Digitala röstkort innebär en ökad tillgänglighet av den personliga rösträttsinformationen för väljare som kommer kunna logga in i sin digitala brevlåda och ta del av röstkortet oavsett var man befinner sig. Med digitala röstkort kan vi också vara mer säkra på att röstkorten kommer fram till väljarna och att de kommer fram i tid, fortsätter Nyqvist.

Klassiska traditionen förändras inte

Väljare som saknar digital brevlåda eller som inte har godkänt myndighetsinformation till sin digitala brevlåda kommer att få röstkorten med posten.

Själva röstningen kommer inte att ske digitalt. Den kommer fortsatt ske i fysisk form med pappersvalsedlar, framhåller Valmyndigheten som understryker att den ”pappersbaserade röstningen är en viktig del i det robusta valsystemet”.

– Digitala röstkort och moderniserad förtidsröstning syftar till att göra röstningen enklare för väljarna, minska sårbarheter i systemet och effektivisera processen för valadministrationen, säger Anna Nyqvist.

LÄS MER: Priset för parkering chockhöjs

Förtidsröstningen ändras

Valmyndigheten meddelar också att en ny teknik kommer att införas vid förtidsröstningen för att underlätta införandet av digitala röstkort.

Väljare kommer inte längre behöva ta med sitt röstkort för att förtidsrösta. I varje lokal för förtidsröstning kommer en dator och skanner finnas, som kan läsa av id-handlingar och koder. Vid förtidsröstning kommer en förtryckt kod på kuvertet som rösten läggs ner i att skannas. Koden kopplas därefter till väljaren i en digital väljarförteckning.

– Detta möjliggör både för en ny framtidssäkrad distributionslösning av förtidsröster hos Postnord och att väljare inte längre behöver ta med sig röstkortet vid förtidsröstning, framhåller Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Livsmedelsjätte säger upp 16 000 

Foto: Valmyndigheten

Text: Redaktionen


JUST NU: Massiv attack – Ryssland utfärdar nödåtgärd

2025 10 16

En storskalig luftattack skakar Ryssland.

Nödåtgärder har utfärdats i regionerna Samara och Saratov i sydvästra delarna av landet. Samtidigt har den närliggande regionen Penza gått upp i stabsläge.

Den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsia har ställt in alla flygningar över Samara och Saratov, rapporterar den ryska Telegramkanalen Astra.

Rosaviatsias talesperson Artjom Korenjako bekräftar de akutåtgärden. 

– Tillfälliga restriktioner har införts för avgångar och ankomster av flygplan. Restriktionerna är nödvändiga för att garantera flygsäkerheten, säger han enligt Kyiv Post.

Bränder och kraftig rökutveckling

Invånare i Saratov rapporterar om en serie kraftiga explosioner och bränder.

Enligt uppgift ska oljeraffinaderiet ”Kreking” ha attackerats. Anläggningen, som är en av Rysslands äldsta, ägs av den statliga oljejätten Rosneft.

På sociala medier sprids flera filmklipp och bilder som uppges visa bränder och kraftig rökutveckling vid raffinaderiet.

Ukraina har tidigare utfört flera drönarattacker mot ryska oljeraffinaderier, vilket slagit ut stora delar av Rysslands oljeproduktion. Det återstår att se vilka konsekvenser torsdagens attack får.

Kreml kommenterar

Det ryska försvarsdepartementet framhåller att tolv drönare skjutits ned över Saratov. De kommenterar inte skadeläget.

LÄS MER: ”De har lovat” – Trump bekräftar kalldusch för Putin

Storskaliga ryska attacker

Samtidigt fortsätter Ryssland att genomföra massiva attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur.

Attackerna har bland annat stoppat verksamheten vid en gasproduktionsanläggning i Poltavaregionen, rapporterar Reuters med hänvisning till det ukrainska energibolaget Dtek.

Dessutom har flera ukrainska regioner tvingats stänga av delar av strömmen eftersom ryska attacker skadat landets energisystem.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas betala miljarder

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen