Stefan Löfven om Natogräns och Ryssland: ”De ska känna sig säkra”

2022 04 01

Det konstaterar Sveriges före detta statsminister Stefan Löfven (S) i en intervju med Svenska Yle på fredagsmorgonen.

Kritisk

Löfven är fortfarande kritiskt mot ett svenskt medlemskap i militäralliansen. Han tror inte att det är den fredsåtgärd som behövs i Sverige.

Ryssland vill ha en skarp gräns

– För egen del har jag inte blivit övertygad om att vi helt plötsligt skulle få en säkrare situation om man lägger Natogränsen precis mot Ryssland i hela Europa, utan vi närmar oss en situation som liknar kalla kriget. Nu är det inte Sovjetunionen, det är inte Warszawapakten, utan det är Ryssland som vill ha en skarp gräns, bakom vilken de ska känna sig säkra, säger Löfven till Yle och fortsätter:

– Om vi ska ha Nato och Ryssland precis intill varandra hela vägen, så tror jag inte att det ökar säkerheten. Men nu får analysen visa sitt.

Uppmanar till tålamod

Löfven framhäver att det krävs en grundlig analys av Natofrågan innan Sverige eller Finland tar ett beslut.

– Jag tror att det är rätt av de politiska ledningarna i båda länderna (Finland och Sverige) att de gör en grundlig analys. Men då måste man också göra analysen. Inte bestämma sig i förväg för vad som blir slutresultatet. Analysen måste göras. Vad finns det för fördelar och nackdelar? Vilka är hoten, vilka är möjligheterna?

Har öppnat för Nato

Stefan Löfvens efterträdare Magdalena Andersson (S) har tidigare i veckan öppnat dörren för ett svenskt Natomedlemskap.

– Jag utesluter inte Natomedlemskap på något sätt, sa hon i SVT:s program 30 minuter i onsdags och konstaterade att säkerhetsläget i Europa förändrat situationen.

– Vi kan konstatera att alliansfriheten har tjänat Sverige väl, det har hållit oss utanför konflikter, men när den säkerhetspolitiska kartan ritas om behöver man göra en uppdaterad analys och fatta beslut utifrån den, sa statsministern.

Foto: Ninni Andersson Regerinskansliet 

Text: Redaktionen

Positivt besked för alla med B-körkort

2026 05 11

EU planerar en höjning av viktgränsen för B-körkort.

Detta kan ge svenska bilförare tillgång till betydligt fler och tyngre fordon utan extra körkortsprov.

Positivt för miljontals

EU:s beslut att höja viktgränsen för B-körkort från 3,5 ton till 4,25 ton beskrivs som en av de största förändringarna på länge för vanliga bilister.

Det innebär att fler kan köra tyngre fordon utan att behöva ta C-körkort eller andra tilläggsbehörigheter.

– I dag får du med vanligt B-körkort köra personbilar och lätta lastbilar med en totalvikt på högst 3 500 kilo. Det innebär att du kan köra de flesta vanliga bensin-, diesel- och elbilar, uppger Transportstyrelsen.

Skillnad mot tidigare regel

Det så kallade B96-körkortet fungerar redan i dag som en utökning av B-behörigheten och gör det möjligt att köra personbil med släp, så länge den totala sammanlagda vikten inte överstiger 4 250 kilo.

Men det handlar fortfarande om en bil tillsammans med ett släp – och inte om att en ensam bil får väga så mycket.

Det är där skillnaden ligger jämfört med det nya EU-direktivet, som i stället skulle höja gränsen för själva fordonet.

– Europeiska unionen (EU) har beslutat om ett nytt körkortsdirektiv som gäller för samtliga medlemsländer. De nya reglerna kommer att påverka dig som har körkort eller planerar att ta körkort i framtiden, uppger Transportstyrelsen.

Bestämmelsen ingår i EU:s fjärde körkortsdirektiv, som antogs av Europaparlamentet i oktober 2025.

LÄS MER: Svensk rekordupptäckt – tillfaller staten

Fler bilar blir tillgängliga

En av de tydligaste effekterna är att fler elbilar och större transportfordon ryms inom B-behörigheten.

Dagens elbilar är ofta tunga redan utan last, vilket gör att många idag snabbt når gränsen på 3,5 ton.

För vanliga svenskar innebär det konkret att man kan köra större elbilar, använda rymligare transportbilar vid flytt eller välja tyngre husbilar till sommarsemestern utan att ta extra körkort.

Flera länder har redan infört de nya reglerna. I Nederländerna trädde regeln i kraft redan 2025.

EU planerar att införa nya körregler i hela unionen runt 2029–2030, men fram till dess kommer olika länder ha olika lagar.

LÄS MER: Stormakt uppmanar hela befolkningen att stanna hemma

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen