Stefan Löfven om Natogräns och Ryssland: ”De ska känna sig säkra”

2022 04 01

Det är knappast säkrare med en Natogräns till Ryssland.

Det konstaterar Sveriges före detta statsminister Stefan Löfven (S) i en intervju med Svenska Yle på fredagsmorgonen.

Kritisk

Löfven är fortfarande kritiskt mot ett svenskt medlemskap i militäralliansen. Han tror inte att det är den fredsåtgärd som behövs i Sverige.

Ryssland vill ha en skarp gräns

– För egen del har jag inte blivit övertygad om att vi helt plötsligt skulle få en säkrare situation om man lägger Natogränsen precis mot Ryssland i hela Europa, utan vi närmar oss en situation som liknar kalla kriget. Nu är det inte Sovjetunionen, det är inte Warszawapakten, utan det är Ryssland som vill ha en skarp gräns, bakom vilken de ska känna sig säkra, säger Löfven till Yle och fortsätter:

– Om vi ska ha Nato och Ryssland precis intill varandra hela vägen, så tror jag inte att det ökar säkerheten. Men nu får analysen visa sitt.

Uppmanar till tålamod

Löfven framhäver att det krävs en grundlig analys av Natofrågan innan Sverige eller Finland tar ett beslut.

– Jag tror att det är rätt av de politiska ledningarna i båda länderna (Finland och Sverige) att de gör en grundlig analys. Men då måste man också göra analysen. Inte bestämma sig i förväg för vad som blir slutresultatet. Analysen måste göras. Vad finns det för fördelar och nackdelar? Vilka är hoten, vilka är möjligheterna?

Har öppnat för Nato

Stefan Löfvens efterträdare Magdalena Andersson (S) har tidigare i veckan öppnat dörren för ett svenskt Natomedlemskap.

– Jag utesluter inte Natomedlemskap på något sätt, sa hon i SVT:s program 30 minuter i onsdags och konstaterade att säkerhetsläget i Europa förändrat situationen.

– Vi kan konstatera att alliansfriheten har tjänat Sverige väl, det har hållit oss utanför konflikter, men när den säkerhetspolitiska kartan ritas om behöver man göra en uppdaterad analys och fatta beslut utifrån den, sa statsministern.

Foto: Ninni Andersson Regerinskansliet 

Text: Redaktionen


Åska på väg – här brakar det loss ikväll

2026 08 10

En kallfront drar in över Sverige under måndagen.

Temperaturerna sjunker runt om i hela landet.

– I södra halvan av landet spricker det upp efteråt och blir gott om plats för sol, men vädret är generellt svalt och blåsigt i början av veckan, framhåller SMHI i sin senaste prognos.

Under måndagskvällen förvärras väderleken. Ett stort nederbördsområde drar in över mellersta och norra Sverige.

SMHI flaggar för åska och kraftiga vindar.

– En baksläng med skurar passerar dessutom under kvällen Svealand och södra Norrland. I samband med dessa väntas åska och byig nordvästvind.

Då vänder det

Det blir en svalare inledning på veckan.

Men redan under onsdagen kommer sommarvärmen tillbaka.

– Varmare luft börjar åter röra sig upp söderifrån över landet under onsdagen, då ett högtryck börjar växa in, uppger SMHI.

Enligt myndigheten blir det upp till 25 grader på sina håll under torsdagen. 

Lagom till helgen blir det ännu varmare. I Götaland och Svealand väntas högsommarvärme under både lördagen och söndagen.

– I söder håller högtrycket i och levererar gott om sol och dagstemperatur uppåt 30 grader på dagarna och ljumma nätter, framhåller SMHI.

Nästa vecka

Högsommarvärmen stannar inte kvar efter helgen.

Högtrycket drar vidare österut och svalare luft drar återigen in över Sverige.

– Nästa vecka börjar därför med allmänt svalt och lågtrycksbetonat väder. Dagstemperaturer från omkring 20 grader i söder till omkring 15 grader i norr, uppger SMHI.

ANDRA LÄSER: Oljepriset stiger 

Åska bildas oftast under sommarmånaderna. Det har flera förklaringar – solen är stark, dagarna är längre och uppvärmningen av marken är som störst.  

–  Dessutom kan varm luft innehålla mer fukt än kall luft. Fukt är en viktig ingrediens när kraftiga moln ska bildas, framhåller vädertjänsten Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Ica satsar stort vid norska gränsen

Foto: S. Brito

Text: Redaktionen


10 aug 26

Jättesmäll för stort parti – unik mätning är här

2026 08 10

Inför valet i september har en unik mätning släppts. 

Det handlar om en färsk prognos från SvD/Newsworthy, som är framtagen tillsammans med statistiker från Lunds och Uppsalas universitet.

Prognosen bygger på en modell som analyserar mönster i de senaste opinionsmätningarna och valen. Varje gång en ny opinionsmätning publiceras simulerar den 1 000 val för att ge en bild av partiernas potentiella väljarstöd på valdagen.

Sämsta på 20 år 

Den nya mätningen är en ordentlig kalldusch för Moderaterna och statsminister Ulf Kristersson. Enligt prognosen ser han ut att leda M till det sämsta valresultatet på över 20 år.

Modellen fastslår att Moderaterna sannolikt får omkring 17 procent, vilket är omkring två procentenheter sämre än förra riksdagsvalet.

Det är 85 procents sannolikhet att M gör sitt sämsta val på 20 år, fastslår Jens Finnäs, datajournalist och grundare av Newsworthy.

–  Det är en reell risk att de även kan hamna lägre än 2002-valet som gått till historien som något av ett katastrofval för M, säger han till SvD.

”Skulle ha lite magknip”

I valet 2002 fick Moderaterna 15,3 procent. Sannolikheten för att de hamnar under den siffran i årets val beräknas till omkring 20 procent, enligt modellen.

– Det är ungefär som att kasta en tärning och hoppas på en sexa. Jag skulle ha lite magknip över den siffran om jag var moderat, säger Jens Finnäs till tidningen.

ANDRA LÄSER: Två procent av svenskarna tror på fallande bostadspriser

Varnar för vänstersväng

Ulf Kristersson uttalade sig nyligen om opinionsläget. Han menar att oppositionens överläge beror på att de rödgrönas politik inte har ”synats i sömmarna”.

–Det är alldeles för få som granskar på allvar vad den mest vänstervridna regeringen någonsin i Sverige skulle betyda för ekonomi och säkerhet. Alltså Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, en helt unikt vänstervriden regering, sade statsministern i Ekots lördagsintervju.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Tysklands förbundskansler kan avsättas 

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen