JUST NU: Stel stämning när EU-ledare besökte Zelensky

2022 06 16

Det bjöds på både välkomnande omfamningar och stela hälsningar när storfrämmande besökte Volodymyr Zelensky i Ukraina.

Säkerhetspådraget var enormt när Kyiv fick besök av topprofiler från Europa idag. Hela presidentkomplexet var avspärrat till den grad det är möjligt när ett land befinner sig under attack, rapporterar BBC.

På plats i Kyiv välkomannde president Zelensky framför allt Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz. Även Rumäniens president Klaus Iohannis och Italiens premiärminister Mario Draghi deltog i det historiska mötet som beskrivs som det tyngsta i Ukraina sedan kriget inleddes.

Pinsam stämning

Men det bjöds på något märkliga scener och pinsam stämning när de högprofilerade ledarna stegade upp på den röda mattan som rullats ut utanför presidentpalatset, uppger BBC.

När Emmanuel Macron skulle hälsa på den ukrainska presidenten välkomnades han med en varm omfamning av Zelensky.

Förbryllande portfölj och stel hälsning

Märkligare blev det dock när Scholz dök upp, som först fick omgivningen att skruva på sig när han med möda försökte få ut en klumpig portfölj ur bilen. Portföljen dumpades sedan av kanslern på röda mattan och fick tas om hand av en förbryllad tjänsteman i bakgrunden.

Väl framme vid Zelensky fick förbundskanslern, till skillnad från Macron, enbart ett kort och stelt handslag från Ukrainas president vilket orsakade en något pinsam stämning, skriver kanalen.

Skakig relation

Både den franska och tyska ledaren har fått kritik för att inte ha stöttat Ukraina i tillräckligt hög grad.

Stämningen mellan just Tyskland och Ukraina har bitvis särskilt varit skakig.

Nobbade tyska presidenten

I april nobbade Ukraina ett tyskt presidentbesök i landet, vilket Olaf Scholz hade svårt att acceptera.

– Det kan inte fungera så att ett land som ger så mycket militär hjälp, så mycket finansiell hjälp … och sedan bara säga att det landets president inte får komma, sade Scholz till tyska tv-kanalen ZDF på måndagen tre veckor efter att Ukraina meddelat att Tysklands president Frank-Walter Steinmeier inte var välkommen.

– Så kan man bara inte göra, tillade han.

Bjöd in Zelensky till toppmöte

Nu möts alltså ländernas företrädare på ukrainsk mark i ett direkt möte med Zelensky. Kanske har stämningen lättat något efter att Tyskland bjudit in Volodymyr Zelensky till att delta i nästa G7-möte, rapporterar Sky News, som äger rum i just Tyskland senare i år.

BBC ställde frågan till Zelensky om han tror att EU-ledarna kommer att ge honom vad han verkligen vill ha på mötet.

– Vi får se, svarade den ukrainska presidenten.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skatteverket: 700 000 svenskar måste betala

2026 06 22

2,6 miljoner svenskar får dela på 35,7 miljarder kronor i återbäring, men 700 000 personer måste istället betala.

Den 9-12 juni betalades skatteåterbäringen ut till dem som ändrade eller lade till uppgifter i sin deklaration och till dem som deklarerade senast den 4 maj digitalt eller på papper och inte fick utbetalning i april.

Drygt 54 000 personer som ska få skatteåterbäring i juni får dock ingen automatisk utbetalning eftersom de inte har registrerat konto för utbetalning.

Samtidigt har så många som 700 000 svenskar istället fått besked om kvarskatt.

700 000 måste betala

Drygt 700 000 personer har fått besked om kvarskatt om sammanlagt 16,3 miljarder kronor.

Skatteverket meddelar att det gäller att hålla koll på datumen i det slutgiltiga beskedet.

– Du som får besked om kvarskatt ska betala inom cirka 90 dagar. Sista betalningsdag hittar du i ditt besked om slutlig skatt, framhåller myndigheten.

Dessa datum gäller

Så här lyder senaste betalningsdatum utifrån när slutskattebeskedet kom:

- Den som fick besked i april: Måste betala senast 13 juli

- Den som fick besked i juni: Måste betala senast 14 september

- Den som får besked i augusti: Måste betala senast 12 november

- Den som får besked i december: Måste betala senast 12 mars 2027

Läs mer: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Håll koll på räntan

Det gäller att betala in kvarskatten innan det slutdatumet, annars kan man behöva betala kostnadsränta på beloppet.

Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor kvarskatten är.

– Du som inte gör en extra inbetalning till skattekontot betalar låg kostnadsränta fram till datumet då kvarskatten senast ska vara betald (förfallodagen), framhåller Skatteverket.

– Kostnadsräntan beräknas dag för dag. Det innebär att om du betalar innan förfallodagen beräknas kostnadsränta fram till att din betalning är bokförd på skattekontot.

Det är kvarskatt

Kvarskatt kallas också för underskott av slutlig skatt.

Det är alltså den skatt som man behöver betala i efterhand om det visar sig att man har betalat in för lite skatt under året.

Läs mer: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen