JUST NU: Stel stämning när EU-ledare besökte Zelensky

2022 06 16

Det bjöds på både välkomnande omfamningar och stela hälsningar när storfrämmande besökte Volodymyr Zelensky i Ukraina.

Säkerhetspådraget var enormt när Kyiv fick besök av topprofiler från Europa idag. Hela presidentkomplexet var avspärrat till den grad det är möjligt när ett land befinner sig under attack, rapporterar BBC.

På plats i Kyiv välkomannde president Zelensky framför allt Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz. Även Rumäniens president Klaus Iohannis och Italiens premiärminister Mario Draghi deltog i det historiska mötet som beskrivs som det tyngsta i Ukraina sedan kriget inleddes.

Pinsam stämning

Men det bjöds på något märkliga scener och pinsam stämning när de högprofilerade ledarna stegade upp på den röda mattan som rullats ut utanför presidentpalatset, uppger BBC.

När Emmanuel Macron skulle hälsa på den ukrainska presidenten välkomnades han med en varm omfamning av Zelensky.

Förbryllande portfölj och stel hälsning

Märkligare blev det dock när Scholz dök upp, som först fick omgivningen att skruva på sig när han med möda försökte få ut en klumpig portfölj ur bilen. Portföljen dumpades sedan av kanslern på röda mattan och fick tas om hand av en förbryllad tjänsteman i bakgrunden.

Väl framme vid Zelensky fick förbundskanslern, till skillnad från Macron, enbart ett kort och stelt handslag från Ukrainas president vilket orsakade en något pinsam stämning, skriver kanalen.

Skakig relation

Både den franska och tyska ledaren har fått kritik för att inte ha stöttat Ukraina i tillräckligt hög grad.

Stämningen mellan just Tyskland och Ukraina har bitvis särskilt varit skakig.

Nobbade tyska presidenten

I april nobbade Ukraina ett tyskt presidentbesök i landet, vilket Olaf Scholz hade svårt att acceptera.

– Det kan inte fungera så att ett land som ger så mycket militär hjälp, så mycket finansiell hjälp … och sedan bara säga att det landets president inte får komma, sade Scholz till tyska tv-kanalen ZDF på måndagen tre veckor efter att Ukraina meddelat att Tysklands president Frank-Walter Steinmeier inte var välkommen.

– Så kan man bara inte göra, tillade han.

Bjöd in Zelensky till toppmöte

Nu möts alltså ländernas företrädare på ukrainsk mark i ett direkt möte med Zelensky. Kanske har stämningen lättat något efter att Tyskland bjudit in Volodymyr Zelensky till att delta i nästa G7-möte, rapporterar Sky News, som äger rum i just Tyskland senare i år.

BBC ställde frågan till Zelensky om han tror att EU-ledarna kommer att ge honom vad han verkligen vill ha på mötet.

– Vi får se, svarade den ukrainska presidenten.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Moskva attackerat – 600 000 ryssar saknar ström

2025 12 31

Det ryska försvarsdepartementet rapporterar om en storskalig luftattack mot Moskvaregionen.

Enligt departementet har 109 ukrainska drönare skjutits ned över regionen.

Flera av projektilerna tycks dock ha träffat sina mål.

Över 600 000 hushåll i Moskvaregionen saknar ström på tisdagskvällen, rapporterar nyhetsbyrån Ukraine National News (UNN) med hänvisning till ryska Telegramkanaler.

– Innan det storskaliga strömavbrottet hördes ljud från drönare. För närvarande är det bekräftat att cirka 600 000 abonnenter saknar el, framhåller UNN.

Dessutom ska delar av den ryskockuperade staden Melitopol ha slocknat. Ryska trupper erövrade Melitopol i sydöstra Ukraina i början av den fullskaliga invasionen.

Uppgifter: Kraftstation träffad

Enligt obekräftade uppgifter har Ukraina lyckats slå ut en kraftstation i Moskvaförorten Ramenskoje.

– Ukrainska drönare har precis träffat ett massivt kraftverk i Ramenskoje, Moskva, efter att det ryska luftförsvaret misslyckats med att skjuta ner dem, skriver X-kontot WarMonitor som dagligen följer utvecklingen i kriget.

LÄS MER: Nobbar USA – vill bilda ny försvarsallians med Europa

Hotet: Moskva kan slockna helt

Andrij Hnatov – chef för generalstaben för de väpnade styrkorna i Ukraina – har tidigare hotat att mörklägga hela Moskva om inte Ryssland upphör med sina attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur.

– Alla fiendens handlingar som syftar till att skada vårt land kommer att få ett symmetriskt svar, sade Hnatov när han fick frågan av en reporter på den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.

– Vi kommer att finna möjligheter och har vapen som krävs för att genomföra dessa operationer, tillade generalstabschefen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putins enorma lögn avslöjad

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen