JUST NU: Stel stämning när EU-ledare besökte Zelensky

2022 06 16

Det bjöds på både välkomnande omfamningar och stela hälsningar när storfrämmande besökte Volodymyr Zelensky i Ukraina.

Säkerhetspådraget var enormt när Kyiv fick besök av topprofiler från Europa idag. Hela presidentkomplexet var avspärrat till den grad det är möjligt när ett land befinner sig under attack, rapporterar BBC.

På plats i Kyiv välkomannde president Zelensky framför allt Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz. Även Rumäniens president Klaus Iohannis och Italiens premiärminister Mario Draghi deltog i det historiska mötet som beskrivs som det tyngsta i Ukraina sedan kriget inleddes.

Pinsam stämning

Men det bjöds på något märkliga scener och pinsam stämning när de högprofilerade ledarna stegade upp på den röda mattan som rullats ut utanför presidentpalatset, uppger BBC.

När Emmanuel Macron skulle hälsa på den ukrainska presidenten välkomnades han med en varm omfamning av Zelensky.

Förbryllande portfölj och stel hälsning

Märkligare blev det dock när Scholz dök upp, som först fick omgivningen att skruva på sig när han med möda försökte få ut en klumpig portfölj ur bilen. Portföljen dumpades sedan av kanslern på röda mattan och fick tas om hand av en förbryllad tjänsteman i bakgrunden.

Väl framme vid Zelensky fick förbundskanslern, till skillnad från Macron, enbart ett kort och stelt handslag från Ukrainas president vilket orsakade en något pinsam stämning, skriver kanalen.

Skakig relation

Både den franska och tyska ledaren har fått kritik för att inte ha stöttat Ukraina i tillräckligt hög grad.

Stämningen mellan just Tyskland och Ukraina har bitvis särskilt varit skakig.

Nobbade tyska presidenten

I april nobbade Ukraina ett tyskt presidentbesök i landet, vilket Olaf Scholz hade svårt att acceptera.

– Det kan inte fungera så att ett land som ger så mycket militär hjälp, så mycket finansiell hjälp … och sedan bara säga att det landets president inte får komma, sade Scholz till tyska tv-kanalen ZDF på måndagen tre veckor efter att Ukraina meddelat att Tysklands president Frank-Walter Steinmeier inte var välkommen.

– Så kan man bara inte göra, tillade han.

Bjöd in Zelensky till toppmöte

Nu möts alltså ländernas företrädare på ukrainsk mark i ett direkt möte med Zelensky. Kanske har stämningen lättat något efter att Tyskland bjudit in Volodymyr Zelensky till att delta i nästa G7-möte, rapporterar Sky News, som äger rum i just Tyskland senare i år.

BBC ställde frågan till Zelensky om han tror att EU-ledarna kommer att ge honom vad han verkligen vill ha på mötet.

– Vi får se, svarade den ukrainska presidenten.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgästföreningen.

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Nytt krig i Europa kan vara nära – ”kommer attackera”

2026 03 15

Ett europeiskt land påstår att man snart kommer attackeras.

Larmet kommer från den serbiske presidenten Aleksandar Vučić.

– De bildar en allians och kommer att attackera oss, säger han, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Syftar på tre länder

Den serbiske presidenten syftar på de närliggande länderna Kroatien, Albanien och Kosovo.

De tre länderna förbereder en attack mot Serbien men inväntar bara den rätta tidpunkten, menar Aleksandar Vučić.

– De väntar på en eskalering av konflikten mellan Ryssland och Europa, samt på det ögonblick då ett större krig bryter ut i Mellanöstern, säger han.

– De väntar på att det globala kaoset ska tillåta dem att göra detta. Under det senaste året har de försökt underminera Serbien och lägga sig i interna angelägenheter.

Försvarssamarbete

Under 2025 ingick de tre länderna ett försvarssamarbete.

Det hänvisar den serbiske presidenten till, och menar att det i praktiken är en allians mot Serbien.

Och fler konflikter är att vänta sig i världen framöver, menar presidenten.

– Alla förbereder sig för krig, och den enda frågan är vem som tillhör vilken sida, säger Aleksandar Vučić, enligt tidningen.

Serbien är inte med i Nato. Inte heller i EU, men har kandidatstatus sedan flera år.

LÄS OCKSÅ: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

God relation till Ryssland

Landet har historiskt en relativt god relation till Ryssland men har officiellt hållit sig neutrala till anfallskriget mot Ukraina, uppger AFP.

Men Ryssland har anklagat Serbien för att leverera vapen till Ukraina.

I en rapport förra året hävdade ryssarna att serbiska regeringsägda bolag exporterar vapen till fienden.

Rapporten gick under namnet ”Den serbiska försvarsindustrin försöker hugga Ryssland i ryggen”.

– I Rysslandsvänliga Serbien ägnar sig landets största försvarsföretag åt ett löpande band av död, står det i rapporten, rapporterar nyhetsbyrån.

Men Serbien har förnekat uppgifterna och menar att landet inte stöder någon av sidorna i den utdragna konflikten.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: Christian Lue

Text: Redaktionen