JUST NU: Stel stämning när EU-ledare besökte Zelensky

2022 06 16

Det bjöds på både välkomnande omfamningar och stela hälsningar när storfrämmande besökte Volodymyr Zelensky i Ukraina.

Säkerhetspådraget var enormt när Kyiv fick besök av topprofiler från Europa idag. Hela presidentkomplexet var avspärrat till den grad det är möjligt när ett land befinner sig under attack, rapporterar BBC.

På plats i Kyiv välkomannde president Zelensky framför allt Frankrikes president Emmanuel Macron och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz. Även Rumäniens president Klaus Iohannis och Italiens premiärminister Mario Draghi deltog i det historiska mötet som beskrivs som det tyngsta i Ukraina sedan kriget inleddes.

Pinsam stämning

Men det bjöds på något märkliga scener och pinsam stämning när de högprofilerade ledarna stegade upp på den röda mattan som rullats ut utanför presidentpalatset, uppger BBC.

När Emmanuel Macron skulle hälsa på den ukrainska presidenten välkomnades han med en varm omfamning av Zelensky.

Förbryllande portfölj och stel hälsning

Märkligare blev det dock när Scholz dök upp, som först fick omgivningen att skruva på sig när han med möda försökte få ut en klumpig portfölj ur bilen. Portföljen dumpades sedan av kanslern på röda mattan och fick tas om hand av en förbryllad tjänsteman i bakgrunden.

Väl framme vid Zelensky fick förbundskanslern, till skillnad från Macron, enbart ett kort och stelt handslag från Ukrainas president vilket orsakade en något pinsam stämning, skriver kanalen.

Skakig relation

Både den franska och tyska ledaren har fått kritik för att inte ha stöttat Ukraina i tillräckligt hög grad.

Stämningen mellan just Tyskland och Ukraina har bitvis särskilt varit skakig.

Nobbade tyska presidenten

I april nobbade Ukraina ett tyskt presidentbesök i landet, vilket Olaf Scholz hade svårt att acceptera.

– Det kan inte fungera så att ett land som ger så mycket militär hjälp, så mycket finansiell hjälp … och sedan bara säga att det landets president inte får komma, sade Scholz till tyska tv-kanalen ZDF på måndagen tre veckor efter att Ukraina meddelat att Tysklands president Frank-Walter Steinmeier inte var välkommen.

– Så kan man bara inte göra, tillade han.

Bjöd in Zelensky till toppmöte

Nu möts alltså ländernas företrädare på ukrainsk mark i ett direkt möte med Zelensky. Kanske har stämningen lättat något efter att Tyskland bjudit in Volodymyr Zelensky till att delta i nästa G7-möte, rapporterar Sky News, som äger rum i just Tyskland senare i år.

BBC ställde frågan till Zelensky om han tror att EU-ledarna kommer att ge honom vad han verkligen vill ha på mötet.

– Vi får se, svarade den ukrainska presidenten.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen