JUST NU: Stenar och brandbomb mot polisen – flera våldsamma upplopp pågår

2022 04 17

Våldsmän går nu på eftermiddagen till angrepp mot poliser i både Linköping och Norrköping.

Koranbrännaren Rasmus Paludan har inte setts av men det spelar mindre roll för de kriminella ligisterna som vill skada de tjänstgörande poliserna som försöker upprätthålla trygghet och ordning i Östergötland.

Brandbomb

I såväl Linköping som Norrköping går våldsverkare till attack nu på söndagseftermiddagen och SVT rapporterar att det har kastats både sten och någon form av brandbomb mot polisen i Linköping.

Det rör sig om det ökända området Skäggetorp som blivit en plats som belastas med en hel del kriminalitet.

Våldsamt upplopp

– I stadsdelen Skäggetorp i Linköping startade under eftermiddagen ett våldsamt upplopp. Polisen anlände snabbt till platsen efter att oroligheterna hade börjat. Polisen arbetar med en stor insats och har nationell förstärkning på plats, uppger polismyndigheten.

Fyra gripna

– Sten och andra föremål har kastats mot poliser och polisfordon. Fyra personer har hittills gripits misstänkta för våldsamt upplopp, uppger polisen.

En polis har skadats lindrigt. Det finns inga uppgifter om att någon civil har skadats,

200 personer

– De personer som är del av det våldsamma upploppet uppskattas till omkring 200 personer. Polisen övervakar stadsdelen med drönare, rapporterar polisen.

På videofilmer från polisen från helgens våldsamheter hörs det hur unga män skriker islamistiska slagord och poliser uppger även att man drabbats av otäcka meddelanden från vad som bedöms vara islamister.

Polisen bedömer att den icke tillståndsgivna allmänna sammankomst som kan vara anledning till att personer har samlats i Skäggetorp med stor sannolikhet inte verkar bli av.

Återigen lyckats

Polisens tror heller inte att den haft för avsikt att genomföras. Om Rasmus Paludans poäng är att visa att koranbränning – som är tillåten enligt svensk lag – kan leda till att galningar begår grov brottslighet och till och med går till våldsamma angrepp mot polisen så har han återigen lyckats med den saken.

Åtta gripna

Denna gång var dock polisen framgångsrikare när det gäller att gripa gärningsmännen.

– Antalet gripna uppgår nu till totalt åtta personer, framhåller polisen i Linköping.

Avfyrat varningsskott

Även i Norrköping har våldsmän inlett oroligheter och polisen har avfyrat eldvapen.

– I stadsdelen Navestad i Norrköping sköt polis varningsskott klockan 15.02. Detta efter att ett våldsamt upplopp startat, poängterar polismyndigheten.

Nationell förstärkning

Även i Norrköping finns en stor polisinsats och nationell förstärkning har tillkallats.

– Ett bildäck och en bil har brunnit i stadsdelen. Polisen övervakar stadsdelen med drönare, uppger polisen.

Uppgifter från SVT indikerar att det kan handla om flera bilbränder och på bilder ser man flera olika rökpelare i staden.

Brandrök från bilar

– Enligt SVT:s team på plats är det många människor som samlats i Navestad, hundratals minst. De ser brandrök från bilar. Teamet har bevittnat svartklädda ungdomar som slänger stenar mot polisen, rapporterar SVT.

150 personer

Omkring 150 personer bedöms ingå i det våldsamma upploppet i Norrköping där ännu så länge inga personskador rapporteras.
– Ingen person, varken polis eller civil ska än så länge ha kommit till skada, uppger polisen.

Inte heller i Norrköping tros Rasmus Paludan dyka upp.

Arikvfoto: Ingripandepolisen

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


26 okt 2026

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren. 

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

–  Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Foto: © Fanni Uusitalo | valtioneuvoston kanslia CC BY 2.0 resp Ninni Anderson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen