JUST NU: Stenar och brandbomb mot polisen – flera våldsamma upplopp pågår

2022 04 17

Våldsmän går nu på eftermiddagen till angrepp mot poliser i både Linköping och Norrköping.

Koranbrännaren Rasmus Paludan har inte setts av men det spelar mindre roll för de kriminella ligisterna som vill skada de tjänstgörande poliserna som försöker upprätthålla trygghet och ordning i Östergötland.

Brandbomb

I såväl Linköping som Norrköping går våldsverkare till attack nu på söndagseftermiddagen och SVT rapporterar att det har kastats både sten och någon form av brandbomb mot polisen i Linköping.

Det rör sig om det ökända området Skäggetorp som blivit en plats som belastas med en hel del kriminalitet.

Våldsamt upplopp

– I stadsdelen Skäggetorp i Linköping startade under eftermiddagen ett våldsamt upplopp. Polisen anlände snabbt till platsen efter att oroligheterna hade börjat. Polisen arbetar med en stor insats och har nationell förstärkning på plats, uppger polismyndigheten.

Fyra gripna

– Sten och andra föremål har kastats mot poliser och polisfordon. Fyra personer har hittills gripits misstänkta för våldsamt upplopp, uppger polisen.

En polis har skadats lindrigt. Det finns inga uppgifter om att någon civil har skadats,

200 personer

– De personer som är del av det våldsamma upploppet uppskattas till omkring 200 personer. Polisen övervakar stadsdelen med drönare, rapporterar polisen.

På videofilmer från polisen från helgens våldsamheter hörs det hur unga män skriker islamistiska slagord och poliser uppger även att man drabbats av otäcka meddelanden från vad som bedöms vara islamister.

Polisen bedömer att den icke tillståndsgivna allmänna sammankomst som kan vara anledning till att personer har samlats i Skäggetorp med stor sannolikhet inte verkar bli av.

Återigen lyckats

Polisens tror heller inte att den haft för avsikt att genomföras. Om Rasmus Paludans poäng är att visa att koranbränning – som är tillåten enligt svensk lag – kan leda till att galningar begår grov brottslighet och till och med går till våldsamma angrepp mot polisen så har han återigen lyckats med den saken.

Åtta gripna

Denna gång var dock polisen framgångsrikare när det gäller att gripa gärningsmännen.

– Antalet gripna uppgår nu till totalt åtta personer, framhåller polisen i Linköping.

Avfyrat varningsskott

Även i Norrköping har våldsmän inlett oroligheter och polisen har avfyrat eldvapen.

– I stadsdelen Navestad i Norrköping sköt polis varningsskott klockan 15.02. Detta efter att ett våldsamt upplopp startat, poängterar polismyndigheten.

Nationell förstärkning

Även i Norrköping finns en stor polisinsats och nationell förstärkning har tillkallats.

– Ett bildäck och en bil har brunnit i stadsdelen. Polisen övervakar stadsdelen med drönare, uppger polisen.

Uppgifter från SVT indikerar att det kan handla om flera bilbränder och på bilder ser man flera olika rökpelare i staden.

Brandrök från bilar

– Enligt SVT:s team på plats är det många människor som samlats i Navestad, hundratals minst. De ser brandrök från bilar. Teamet har bevittnat svartklädda ungdomar som slänger stenar mot polisen, rapporterar SVT.

150 personer

Omkring 150 personer bedöms ingå i det våldsamma upploppet i Norrköping där ännu så länge inga personskador rapporteras.
– Ingen person, varken polis eller civil ska än så länge ha kommit till skada, uppger polisen.

Inte heller i Norrköping tros Rasmus Paludan dyka upp.

Arikvfoto: Ingripandepolisen

Text: Redaktionen


22 nov 2026

Ny mätning: Plötslig ökning bland väljarna

2026 11 22

En ny mätning visar att svenskarna har ändrat uppfattning.

Det har nu gått 70 dagar utan att en ny regering har kommit på plats.

En mätning från i oktober visade att 39 procent av svenskarna då var för ett extraval, och 40 procent var emot. Resten var osäkra kring hur de kände.

Nu visar en ny mätning att det har skett en plötslig ökning kring hur många svenskar som ställer sig positivt till ett extraval, rapporterar TV4.

Plötslig ökning

Nu är 44 procent positiva till ett extraval, medan 36 procent är negativa.

Kalmarbon Annika är en av de som vill se extraval.

– Jag tror vi är nära och jag hoppas på att det blir ett omval. Jag tycker det har varit jättejobbigt. De har dagisnivå, de kan aldrig bestämma sig och de skyller på varandra, säger hon. 

Är mer positiva

Inställningen till extraval skiljer sig beroende på partisympatier.

Bland Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas väljare är 73 procent positiva, medan bara sju procent av Socialdemokraternas, Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Centerpartiets väljare är det.

– Förutsättningarna kommer ändras med ett nyval dels för att tyvärr tror jag att Socialdemokraterna kommer lida av det här i och med att man har hittat en lösning på det, säger göteborgaren Glenn.

Läs mer: 61 procent för Magdalena Andersson

Senaste nytt

Medieuppgifter gör gällande att Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har förhandlat fram ett nytt bud som har lämnats över till Vänsterpartiet, rapporterar SVT.

V-toppen Ida Gabrielsson meddelar dock att hon inte har tagit del av det.

“Inte sett skymten av det”

Gabrielsson framhåller att “ska man bygga förtroendefulla samarbeten och genomföra konstruktiva förhandlingar är det nog bättre att ta sådana diskussioner direkt med varandra”.

– Går och lägger mig, utan att ha sett skymten av detta totalpaket till V. Men Expressen verkar ha fått besked om det, till skillnad från V, vars mandat C, S och MP ju efterfrågar, skriver hon på X.

Läs mer: 60-plussare kan gå före i bostadskön

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp  F Uusitalo | valtioneuvoston kansliahttps://www.flickr.com/photos/finnishgovernment/51919260031/ resp Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen