JUST NU: Stenar och brandbomb mot polisen – flera våldsamma upplopp pågår

2022 04 17

Våldsmän går nu på eftermiddagen till angrepp mot poliser i både Linköping och Norrköping.

Koranbrännaren Rasmus Paludan har inte setts av men det spelar mindre roll för de kriminella ligisterna som vill skada de tjänstgörande poliserna som försöker upprätthålla trygghet och ordning i Östergötland.

Brandbomb

I såväl Linköping som Norrköping går våldsverkare till attack nu på söndagseftermiddagen och SVT rapporterar att det har kastats både sten och någon form av brandbomb mot polisen i Linköping.

Det rör sig om det ökända området Skäggetorp som blivit en plats som belastas med en hel del kriminalitet.

Våldsamt upplopp

– I stadsdelen Skäggetorp i Linköping startade under eftermiddagen ett våldsamt upplopp. Polisen anlände snabbt till platsen efter att oroligheterna hade börjat. Polisen arbetar med en stor insats och har nationell förstärkning på plats, uppger polismyndigheten.

Fyra gripna

– Sten och andra föremål har kastats mot poliser och polisfordon. Fyra personer har hittills gripits misstänkta för våldsamt upplopp, uppger polisen.

En polis har skadats lindrigt. Det finns inga uppgifter om att någon civil har skadats,

200 personer

– De personer som är del av det våldsamma upploppet uppskattas till omkring 200 personer. Polisen övervakar stadsdelen med drönare, rapporterar polisen.

På videofilmer från polisen från helgens våldsamheter hörs det hur unga män skriker islamistiska slagord och poliser uppger även att man drabbats av otäcka meddelanden från vad som bedöms vara islamister.

Polisen bedömer att den icke tillståndsgivna allmänna sammankomst som kan vara anledning till att personer har samlats i Skäggetorp med stor sannolikhet inte verkar bli av.

Återigen lyckats

Polisens tror heller inte att den haft för avsikt att genomföras. Om Rasmus Paludans poäng är att visa att koranbränning – som är tillåten enligt svensk lag – kan leda till att galningar begår grov brottslighet och till och med går till våldsamma angrepp mot polisen så har han återigen lyckats med den saken.

Åtta gripna

Denna gång var dock polisen framgångsrikare när det gäller att gripa gärningsmännen.

– Antalet gripna uppgår nu till totalt åtta personer, framhåller polisen i Linköping.

Avfyrat varningsskott

Även i Norrköping har våldsmän inlett oroligheter och polisen har avfyrat eldvapen.

– I stadsdelen Navestad i Norrköping sköt polis varningsskott klockan 15.02. Detta efter att ett våldsamt upplopp startat, poängterar polismyndigheten.

Nationell förstärkning

Även i Norrköping finns en stor polisinsats och nationell förstärkning har tillkallats.

– Ett bildäck och en bil har brunnit i stadsdelen. Polisen övervakar stadsdelen med drönare, uppger polisen.

Uppgifter från SVT indikerar att det kan handla om flera bilbränder och på bilder ser man flera olika rökpelare i staden.

Brandrök från bilar

– Enligt SVT:s team på plats är det många människor som samlats i Navestad, hundratals minst. De ser brandrök från bilar. Teamet har bevittnat svartklädda ungdomar som slänger stenar mot polisen, rapporterar SVT.

150 personer

Omkring 150 personer bedöms ingå i det våldsamma upploppet i Norrköping där ännu så länge inga personskador rapporteras.
– Ingen person, varken polis eller civil ska än så länge ha kommit till skada, uppger polisen.

Inte heller i Norrköping tros Rasmus Paludan dyka upp.

Arikvfoto: Ingripandepolisen

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen