Steve Bannon säker på Trump 2028 – ”Vi har många alternativ”

2025 04 26

Den amerikanska högerprofilen Steve Bannon tror att Donald Trump blir omvald 2028, trots att det strider mot USA:s konstitution.

President Donald Trump har flera gånger antytt att han vill bli omvald för en tredje mandatperiod i Vita huset.

Detta trots att den amerikanska konstitutionen gör gällande att en president bara kan sitta i två mandatperioder.

Nu säger högerprofilen Steve Bannon, som tidigare varit rådgivare åt Trump och har jobbat åt hans kampanj, att det finns flera sätt för Trump att bli omvald.

Tror på Trump 2028

Steve Bannon är ett känt ansikte inom den amerikanska högern, och har bland annat gjort sig känd genom podcasten ”War Room”.

I en intervju med NewsNation säger Bannon att Trump har en stor chans att bli omvald 2028.

Han menar bland annat att skattereformer som Trumpadministrationen har föreslagit, kommer att medföra att folket vill rösta på Trump igen 2028.

– Politiskt sett kommer det att hjälpa honom i hans omval 2028, som han just lade upp merchandise till härom kvällen, säger Steve Bannon, enligt Newsweek.

Det sistnämnda syftar på att Trump Store har börjat sälja bland annat kepsar och t-shirts med texten ”Trump 2028”.

Och Steve Bannon är säker på att den amerikanska presidenten kommer att kunna sitta kvar en tredje mandatperiod.

– Vi har många olika alternativ för att se till att president Trump på eftermiddagen i januari 2029 är USA:s president, många olika alternativ. Och vi kommer att lansera dem med tiden, säger Bannon, enligt tidningen.

Så säger Trump

Donald Trump har själv vid flera tillfällen antytt att han vill kandidera igen 2028.

De flesta juridiska experter är dock eniga om att det inte kommer att vara möjligt för honom att kandidera.

Det har emellertid spekulerats i att Trump skulle kunna kandidera till posten som vicepresident, med en lojal presidentkandidat som sedan kliver åt sidan och lämnar plats åt Trump. Experter menar dock att även detta scenario skulle möta stora juridiska hinder.

I en intervju med Time Magazine på fredagen sade Trump att det finns ”vissa kryphål som har diskuterats”, men tillade att han ”inte tror på att använda kryphål”.

– Jag har många som ber mig att kandidera, men jag har inte ens tittat på möjligheten, säger Donald Trump.

När han tidigare har fått frågan har han sagt att ”vi har en lång väg att gå” och ”det är väldigt tidigt i den här administrationen”.

Foto: Gage Skidmore

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen