Steve Bannon säker på Trump 2028 – ”Vi har många alternativ”

2025 04 26

Den amerikanska högerprofilen Steve Bannon tror att Donald Trump blir omvald 2028, trots att det strider mot USA:s konstitution.

President Donald Trump har flera gånger antytt att han vill bli omvald för en tredje mandatperiod i Vita huset.

Detta trots att den amerikanska konstitutionen gör gällande att en president bara kan sitta i två mandatperioder.

Nu säger högerprofilen Steve Bannon, som tidigare varit rådgivare åt Trump och har jobbat åt hans kampanj, att det finns flera sätt för Trump att bli omvald.

Tror på Trump 2028

Steve Bannon är ett känt ansikte inom den amerikanska högern, och har bland annat gjort sig känd genom podcasten ”War Room”.

I en intervju med NewsNation säger Bannon att Trump har en stor chans att bli omvald 2028.

Han menar bland annat att skattereformer som Trumpadministrationen har föreslagit, kommer att medföra att folket vill rösta på Trump igen 2028.

– Politiskt sett kommer det att hjälpa honom i hans omval 2028, som han just lade upp merchandise till härom kvällen, säger Steve Bannon, enligt Newsweek.

Det sistnämnda syftar på att Trump Store har börjat sälja bland annat kepsar och t-shirts med texten ”Trump 2028”.

Och Steve Bannon är säker på att den amerikanska presidenten kommer att kunna sitta kvar en tredje mandatperiod.

– Vi har många olika alternativ för att se till att president Trump på eftermiddagen i januari 2029 är USA:s president, många olika alternativ. Och vi kommer att lansera dem med tiden, säger Bannon, enligt tidningen.

Så säger Trump

Donald Trump har själv vid flera tillfällen antytt att han vill kandidera igen 2028.

De flesta juridiska experter är dock eniga om att det inte kommer att vara möjligt för honom att kandidera.

Det har emellertid spekulerats i att Trump skulle kunna kandidera till posten som vicepresident, med en lojal presidentkandidat som sedan kliver åt sidan och lämnar plats åt Trump. Experter menar dock att även detta scenario skulle möta stora juridiska hinder.

I en intervju med Time Magazine på fredagen sade Trump att det finns ”vissa kryphål som har diskuterats”, men tillade att han ”inte tror på att använda kryphål”.

– Jag har många som ber mig att kandidera, men jag har inte ens tittat på möjligheten, säger Donald Trump.

När han tidigare har fått frågan har han sagt att ”vi har en lång väg att gå” och ”det är väldigt tidigt i den här administrationen”.

Foto: Gage Skidmore

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen