Stjärnan ifrågasätter Melodifestivalen – ”Ett barnprogram”

2025 02 09

Melodifestivalen ifrågasätts av en känd person som själv var med i programmet ikväll.

Melodifestivalen är ett av Sveriges mest populära och omtalade tv-program.

Ikväll har den andra deltävlingen gått av stapeln i Scandinavium i Göteborg.

Men långt ifrån alla är förtjusta i programmet.

Nu får Mello skarp kritik av skådespelarstjärnan Ulf Brunnberg – som själv var med i ett inslag i kvällens program.

”Bekostas av skattebetalarna”

Ulf Brunnberg, som bland annat är känd som Vanheden i ”Jönssonligan” och är en av Sveriges mest framgångsrika skådespelare, syntes kort i en sketch i Melodifestivalen ikväll.

Samtidigt ifrågasätter Brunnberg programmet, rapporterar Expressen.

Han är kritisk till att programmet finansieras med skattemedel.

– Vi är ju många som tycker att Mellofestivalen inte ska bekostas av skattebetalarna, det är ju ett barnprogram, säger han till tidningen.

Är frispråkig

Ulf Brunnberg har ofta varit politiskt frispråkig. Han har varit politiskt engagerad lokalt i Lidingöpartiet och är enligt medieuppgifter medlem i Skattebetalarnas förening.

Han har också uttalat sig politiskt i ett flertal intervjuer, bland annat i mediekanalen Riks.

Brunnberg har bland annat uttalat sig om en nyinspelning av ”Saltkråkan” som väckte starka reaktioner.

– Jag kallar det för PK, politiskt korrekt, det har inte ett dugg med Saltkråkan att göra, sade Brunnberg om nyinspelningen, enligt SVT.

Melodifestivalen är han alltså också kritisk till, och ifrågasätter både skattefinansieringen och innehållet.

– Jag tycker det har gått för långt, det är inget normalt underhållningsprogram på det viset. Jag är ingen älskare utav Mello, säger Ulf Brunnberg till Expressen.

”Har fått storhetsvansinne”

Melodifestivalen är en omdiskuterad företeelse. Förra året fick festivalen också kritik för den musikaliska kvaliteten, som vissa anser är bristfällig, samt för att formatet har vuxit och blivit för stort.

– Mello har fått storhetsvansinne, sade kulturjournalisten och kritikern Gunilla Brodrej till SVT då.

Men trots kritik från olika håll har tävlingen förblivit populär.

Efter kvällens deltävling, som var den andra för året, står det klart att Klara Hammarström och Erik Segerstedt har gått vidare till final, medan Kaliffa går vidare till finalkvalet.

Foto: Melodifestivalen

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen