Stoppad läsk gör comeback – var populär på 1980-talet

2024 12 31

En av de mest uppmärksammade läskedryckerna från 1980-talet kommer tillbaka.

Minns du Jolt Cola?

För 40 år sedan blev drycken en riktig snackis efter att ha erbjudit “allt socker och dubbelt så mycket koffein” och försökt ta upp kampen mot Coca-Cola och Pepsi.

Satsningen gick sådär i det långa loppet.  

År 2009 ansökte företaget om konkursskydd och försvann. Drycken dök kort upp  igen 2017 och slutade sedan att säljas 2019.  

Nu ska dock Jolt Cola tillbaka till butikerna, rapporterar CNN.  

– Men på ett mycket modernare sätt, säger Ryan Monahan, marknadschef på Redcon1 som leder nylanseringen.  

Blir energidryck  

Den här gången är inte tanken att Jolt Cola ska konkurrera med Coca-Cola eller Pepsi.

Istället presenteras produkten som ännu ett alternativ på den kraftigt växande energidrycksmarknaden och ska utmana exempelvis Red Bull, Monster och Celsius.

Drycken ska säljas i halvlitersburkar och kommer att innehålla 200 milligram koffein, vilket kan jämföras med 70 milligram i burkarna från 80-talet, som dock enbart innehöll drygt 33 centiliter läsk.

Ökar över hela världen

Att Jolt Cola gör comeback som energidryck snarare än som klassisk läsk beror just på att marknaden för energidrycker expanderar mycket snabbare.

– Verkligheten är att det är läskföretagen som vi verkligen ser en nedgång för, säger Ryan Monahan till CNN.

Den globala energidrycksmarknaden förutspås nå 48,1 miljarder dollar 2024 och växa till 80,8 miljarder dollar till 2033.

Sverige är inget undantag i trenden. Mellan 2020 och 2024 dubblerades försäljningen i vanliga matbutiker, uppger Dagligvarunytt.

Största ökningen är, oväntat nog, i kundgruppen 60-69 år där konsumtionen nästan fördubblats från 12 till 23 procent.

Livsmedelsverket avråder unga

Johan Ålander, toxikolog på Livsmedelsverket, har tidigare flaggat för att energidryck kan orsaka både sömnproblem och hjärtklappning.

Myndigheterna avråder ungdomar från konsumtion på grund av koffeinhalterna.

Vissa enegridrycker motsvarar omkring tre koppar kaffe. Det finns också så kallade ”shots”, där koffeininnehållet har koncentrerats, har Johan Ålander sagt till SVT.

Den nya varianten av Jolt Cola kommer även att finnas i sockerfri form. Om drycken kommer att säljas i Sverige finns det i dagsläget inget klart besked om.

Foto: V. Izquierdo

Text: Redaktionen


Nytt krav införs för pensionärer som kör bil

2026 06 13

Kraven för äldre bilförare höjs.

EU har klubbat igenom ett nytt körkortsdirektiv.

I direktivet ingår skärpta regler för äldre bilförare.

Kortare giltighetstid för äldre

EU är på väg att införa sitt fjärde körkortsdirektiv, där en av de mest uppmärksammade förändringarna gäller äldre bilförare.

För första gången får medlemsländer möjlighet att själva bestämma om körkort ska ha kortare giltighetstid för personer över 65 år.

Det innebär i praktiken tätare kontroller och fler krav för att få fortsätta köra bil.

– Det stämmer att det enligt direktivet finns en möjlighet att införa nationella regler om att ett körkorts giltighetstid kan förkortas för förare som är över 65 år, säger Ted Snölilja, utredare på Transportstyrelsen, till Carup.

I dag finns inga åldersbaserade begränsningar för körkort, och enligt Transportstyrelsen står frågan fortfarande öppen.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Läkarbesök kan bli krav

En central del i direktivet är att förkortad giltighetstid kan kopplas till medicinska kontroller.

Det innebär att äldre förare kan behöva genomgå regelbundna läkarbesök för att kunna få förnya sitt körkort.

– Innan en förare får sitt första körkort eller ansöker om förnyelse ska denne genomgå en medicinsk kontroll, inklusive tester av syn och hjärt- och kärlfunktion. EU-länder kan välja att ersätta den medicinska kontrollen för bilförare eller motorcyklister med självskattningsformulär eller andra bedömningssystem som utformas på nationell nivå, meddelar Europaparlamentet i ett uttalande.

Inget beslut taget

Hur detta direktiv ska införas i Sverige är dock ännu inte beslutat.

I Sverige krävs först en nationell utredning och därefter ett politiskt beslut.

Transportstyrelsen betonar att det ytterst är regeringen som avgör hur regelverket ska utformas.

Om reglerna införs i Sverige kan det innebära att äldre förare behöver genomgå regelbundna medicinska kontroller för att få behålla sitt körkort.

EU:s direktiv innehåller samtidigt ett krav på att åtgärderna inte får leda till generell åldersdiskriminering, utan ska baseras på individuella bedömningar.

LÄS MER: Nytt mobilmärke i Sverige – utmanar Samsung och Iphone

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen


12 juni 2026

Skattefri ersättning införs – tusenlappar för många hushåll

2026 06 13

Från och med 1 juli gäller en ny lag i Sverige.

Det var förra veckan som beslutet röstades igenom i riksdagen. Från och med kommande månadsskifte ska folk som bor nära vindkraftverk få rätt till ersättning.

Regeringens förhoppning är att det ska få fler kommuner att säga ja till vindkraft, en vision som delas även bland lokalpolitiker.

– Jag tror att vindkraftsmotståndet generellt kommer att bestå, men det kommer att vara fler som ändå tycker att det är acceptabelt om man får en peng, säger Ljungbys kommunstyrelseordförande Magnus Gunnarsson (M) till SR.

Kritiken: för lågt

Enligt regeringens räkneexempel kan ersättning landa på allt från ett par tusen till uppemot 30 000 kronor, beroende på elpris och hur långt det är till vindkraftverket. Folk som bor på ett avstånd inom cirka en kilometer får högst ersättning.

Det är inte tillräckligt, anser dock intresseorganisationen Villaägarna. 

– Ersättningen är för låg och motsvarar inte värdenedgången på husen. Husägarna borde hållas skadeslösa när vindkraftverk byggs, säger riksförbundets chefsjurist Ulf Stenberg till Di.

"Risk för konflikt"

Chefsjuristen hänvisar till en studie från KTH som menar att fastigheter föll med 10-13 procent i värde om de låg i närheten av vindkraftverk. Hus inom två kilometer från en anläggning kunde falla så mycket som 25 procent i pris.

Det finns också en regel som säger att ersättningen aldrig kan bli mer än två procent av kraftverkägarens försäljningsintäkter. Ett vindkraftverk som drar in fem miljoner kronor skulle därmed kunna leda till 12 500 kronor i ersättning för en villaägare som bor en kilometer från verket. Men om det är 25 hus i samma område blir det plötsligt bara 4 000 kronor per hushåll, enligt Di.

Ett incitament att placera vindkraft nära bostäder och ökad risk för konflikt, menar Ulf Stenberg.

Eftersom intäktsbortfallet begränsas blir tätortsnära lägen mer lönsamma än mer perifera. Infrastruktur finns ofta redan på plats. 

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

"Krävs lokal förankring"

Regeringen har framhållit att syftet med den nya ersättningen är att närboende ska få ta del av intäkterna från nya vindkraftsparker, vilket bedöms öka kommunernas incitament att godkänna fler projekt.

– För att Sverige ska kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen i den takt som klimatomställningen kräver behövs en stark lokal förankring, sade vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) i mars.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen