Stoppad läsk gör comeback – var populär på 1980-talet

2024 12 31

En av de mest uppmärksammade läskedryckerna från 1980-talet kommer tillbaka.

Minns du Jolt Cola?

För 40 år sedan blev drycken en riktig snackis efter att ha erbjudit “allt socker och dubbelt så mycket koffein” och försökt ta upp kampen mot Coca-Cola och Pepsi.

Satsningen gick sådär i det långa loppet.

År 2009 ansökte företaget om konkursskydd och försvann. Drycken dök kort upp igen 2017 och slutade sedan att säljas 2019.

Nu ska dock Jolt Cola tillbaka till butikerna, rapporterar CNN.

– Men på ett mycket modernare sätt, säger Ryan Monahan, marknadschef på Redcon1 som leder nylanseringen.

Blir energidryck

Den här gången är inte tanken att Jolt Cola ska konkurrera med Coca-Cola eller Pepsi.

Istället presenteras produkten som ännu ett alternativ på den kraftigt växande energidrycksmarknaden och ska utmana exempelvis Red Bull, Monster och Celsius.

Drycken ska säljas i halvlitersburkar och kommer att innehålla 200 milligram koffein, vilket kan jämföras med 70 milligram i burkarna från 80-talet, som dock enbart innehöll drygt 33 centiliter läsk.

Ökar över hela världen

Att Jolt Cola gör comeback som energidryck snarare än som klassisk läsk beror just på att marknaden för energidrycker expanderar mycket snabbare.

– Verkligheten är att det är läskföretagen som vi verkligen ser en nedgång för, säger Ryan Monahan till CNN.

Den globala energidrycksmarknaden förutspås nå 48,1 miljarder dollar 2024 och växa till 80,8 miljarder dollar till 2033.

Sverige är inget undantag i trenden. Mellan 2020 och 2024 dubblerades försäljningen i vanliga matbutiker, uppger Dagligvarunytt.

Största ökningen är, oväntat nog, i kundgruppen 60-69 år där konsumtionen nästan fördubblats från 12 till 23 procent.

Livsmedelsverket avråder unga

Johan Ålander, toxikolog på Livsmedelsverket, har tidigare flaggat för att energidryck kan orsaka både sömnproblem och hjärtklappning.

Myndigheterna avråder ungdomar från konsumtion på grund av koffeinhalterna.

– Vissa enegridrycker motsvarar omkring tre koppar kaffe. Det finns också så kallade ”shots”, där koffeininnehållet har koncentrerats, har Johan Ålander sagt till SVT.

Den nya varianten av Jolt Cola kommer även att finnas i sockerfri form. Om drycken kommer att säljas i Sverige finns det i dagsläget inget klart besked om.

Foto: V. Izquierdo

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen