Stoppad läsk gör comeback – var populär på 1980-talet

2024 12 31

En av de mest uppmärksammade läskedryckerna från 1980-talet kommer tillbaka.

Minns du Jolt Cola?

För 40 år sedan blev drycken en riktig snackis efter att ha erbjudit “allt socker och dubbelt så mycket koffein” och försökt ta upp kampen mot Coca-Cola och Pepsi.

Satsningen gick sådär i det långa loppet.

År 2009 ansökte företaget om konkursskydd och försvann. Drycken dök kort upp igen 2017 och slutade sedan att säljas 2019.

Nu ska dock Jolt Cola tillbaka till butikerna, rapporterar CNN.

– Men på ett mycket modernare sätt, säger Ryan Monahan, marknadschef på Redcon1 som leder nylanseringen.

Blir energidryck

Den här gången är inte tanken att Jolt Cola ska konkurrera med Coca-Cola eller Pepsi.

Istället presenteras produkten som ännu ett alternativ på den kraftigt växande energidrycksmarknaden och ska utmana exempelvis Red Bull, Monster och Celsius.

Drycken ska säljas i halvlitersburkar och kommer att innehålla 200 milligram koffein, vilket kan jämföras med 70 milligram i burkarna från 80-talet, som dock enbart innehöll drygt 33 centiliter läsk.

Ökar över hela världen

Att Jolt Cola gör comeback som energidryck snarare än som klassisk läsk beror just på att marknaden för energidrycker expanderar mycket snabbare.

– Verkligheten är att det är läskföretagen som vi verkligen ser en nedgång för, säger Ryan Monahan till CNN.

Den globala energidrycksmarknaden förutspås nå 48,1 miljarder dollar 2024 och växa till 80,8 miljarder dollar till 2033.

Sverige är inget undantag i trenden. Mellan 2020 och 2024 dubblerades försäljningen i vanliga matbutiker, uppger Dagligvarunytt.

Största ökningen är, oväntat nog, i kundgruppen 60-69 år där konsumtionen nästan fördubblats från 12 till 23 procent.

Livsmedelsverket avråder unga

Johan Ålander, toxikolog på Livsmedelsverket, har tidigare flaggat för att energidryck kan orsaka både sömnproblem och hjärtklappning.

Myndigheterna avråder ungdomar från konsumtion på grund av koffeinhalterna.

– Vissa enegridrycker motsvarar omkring tre koppar kaffe. Det finns också så kallade ”shots”, där koffeininnehållet har koncentrerats, har Johan Ålander sagt till SVT.

Den nya varianten av Jolt Cola kommer även att finnas i sockerfri form. Om drycken kommer att säljas i Sverige finns det i dagsläget inget klart besked om.

Foto: V. Izquierdo

Text: Redaktionen

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 26

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto:

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

– De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”.

Men.

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen