Stor bilhandlare lägger ner efter 36 år

2025 03 09

Hörby Bil lägger ner verksamheten.

Det är efter 36 år i branschen som bilhandlaren Hörby Bil tvingas tacka för sig.

22 anställda har varslats om uppsägning och ägarna beklagar beslutet – som kommer på grund av det rådande läget i bilbranschen.

Det rapporterar Skånska dagbladet på söndagen.

Tackar för sig

Hörby Bil har i flera år varit en ledande återförsäljare för Kia och även sålt begagnade bilar av många olika modeller.

Vd Mikael Svensson förklarar att det rådande läget i branschen har ställt till det.

– Orsaken är omställningen i branschen, och de investeringar som det för med sig, säger han till Skånska dagbladet.

“Är vemodigt”

Svensson, som har drivit firman tillsammans med kollegan Lars Severin, beklagar beslutet.

– Det känns vemodigt att behöva lägga ner företaget. Men vi är för gamla för att ta de investeringar som krävs för att firman ska vara kvar.

31 maj sista dagen

Firman kommer att verka fram till den 31 maj i år – och sedan lägger man ner för gott.

I ett meddelande på sociala medier riktar ägarna ett meddelande till alla kunder.

– Efter 36 år i branschen har vi på Hörby Bil tagit det oerhört tuffa beslutet att avveckla vår verksamhet, skriver de.

– Med branschens stora omställningar samt med de omfattande investeringar som det medför, känner vi att tiden är inne att avsluta denna resa. I synnerhet med tanke på att vi båda närmar oss pension.

“Varit en ära”

Meddelandet fortsätter.

– Det har varit en ära att få hjälpa er alla med era bilar och vara en del av Hörbys bilhistoria. Nu väntar nya kapitel för oss, men vi tar med oss alla minnen och möten vi haft längs vägen.

Firman har sålt nya bilar från Kia, KGM och Maxus samt ett brett utbud av begagnade bilar i ett flertal olika märken och modeller. 

Verkstaden var auktoriserad för Kia, KGM, Maxus och Saab.

Hörby Bil är en av många bilhandlare som har behövt lägga ner verksamheten under de senaste åren i samband med de utmaningar som bilbranschen står inför.

Foto: M. Dementiev

Text: Redaktionen


I MORGON TISDAG: Kostnadsökning för alla som tar medicin

2025 06 30

Från och med den 1 juli blir det dyrare att hämta ut medicin.

Under tisdagen höjs högkostnadsskyddet för läkemedel från 2 900 till 3 800 kronor per år.

Regeringen motiverar höjningen med att systemet för högkostnadsskyddet måste bidra till en hållbar finansiering av läkemedel.

Enligt regeringen har statens kostnader för läkemedelsförmånen ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024. Samtidigt har patientens egenavgift ökat med 17 procent under samma tidsperiod.

– Det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel för att säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver. Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD).

”Det är för jävligt”

Mia Centermo från Västerås köper inte regeringens motivering.

– Jag tycker det är helt fel. Jag får prioritera att leva billigare för att kunna betala min medicin, säger kvinnan, som är arbetslös, till P4 Västmanland.

Partnern Torbjörn Larsson delar kritiken.

– Det var dyrt redan som det var innan. Det är för jävligt helt enkelt, säger han till radion.

Det här gäller

- Höjningen av högkostnadsskyddet innebär att patienten betalar hela beloppet för läkemedel upp till 2 000 kronor, jämfört med dagens gräns på 1 450 kronor.

-  I det första trappsteget kommer patienten att betala 75 procent av kostnaderna, i stället för tidigare 50 procent.

- Gränsen för frikortet förblir oförändrad vid 7 117 kronor, men patientens totala kostnad ökar till 3 800 kronor.

- Patienter som når gränsen för frikort kommer att betala 900 kronor mer per år. 

- Egenavgifterna för läkemedel beräknas öka med cirka 540 miljoner kronor för 2025, 2 160 miljoner kronor för 2026 och 2 700 miljoner kronor för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Foto: R. Sorin

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Ryska militärer i Finland

2025 06 30

Ryska militärer har rört sig i "den omedelbara närheten av finska stålverk".

Det uppger Elisabeth Braw, docent vid den välansedda tankesmedjan Atlantic Council.

Experten hänvisar till ”trovärdiga myndighetskällor”, rapporterar Hufvudstadsbladet.

Direkt koppling till militärenhet

Enligt Elisabeth Braw har militärerna en direkt koppling till ryska artillerienheter.

– Att de dyker upp där visar vilken hög prioritet Europas försvarsindustri är för ryssarna, framhåller hon i en skriftlig kommentar till HBL.

– De vill uppenbarligen veta så mycket som möjligt för att kunna störa eller sabotera produktionen av vapen och viktiga komponenter som stål om och när de vill.

Varnar för attacker

Nu kommenterar Finlands skyddspolis Skypo de oroväckande uppgifterna.

Enligt skyddspolisen är Finland inte ett prioriterat mål för Ryssland, men hotet om sabotage på finsk mark är verkligt.

– Ryssland skulle sannolikt vilja rikta attacker i synnerhet mot västerländsk vapenindustri, fast vi inte än så länge sett attentat i betydande utsträckning. Även i Finland borde företag inom branschen vara medvetna om detta, skriver Skypo i en kommentar till HBL.

LÄS MER: Ukraina nära stort avtal

Flera attentat

Enligt västerländska underrättelsetjänster och säkerhetsmyndigheter kopplas Ryssland till flera sabotage på europeisk mark.

Polen, Litauen, Tyskland, Storbritannien och Estland är några exempel på länder som upplevt attentat mot fabriker, vapenlager och logistikcenter.

Den norska säkerhetspolisen PST har varnat för att Ryssland kan slå till mot mål i Norden.

– Det vi vet är att militära mål och kritisk infrastruktur kan vara utsatta. Norge är ett viktigt land när det gäller energi, så det är klart att det finns flera olika mål i Norge som kan vara av intresse, har PST-chefen Beate Gangås sagt till SR Ekot.

LÄS MER: Skickar ryska miljarder – för att stötta Ukraina 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen