Stor förändring för alla mobilanvändare

2023 09 23

Mobiltelefoner och surfplattor kommer att få ett längre liv.

Det står klart efter ett nytt EU-beslut.

Från och med 2025 kommer det att ställas högre krav på mobiltelefoner och surfplattor som säljs inom EU.

Det uppger Energimyndigheten i ett pressmeddelande.

Flera nya krav

Kraven ingår i EU:s nya ekodesignkrav och energimärkning. Syftet är att förlänga livstiden för mobiler och surfplattor.

Följande krav kommer att ställas:

- Krav på ökad tålighet vid fall

- Krav på batterier med längre uthållighet

- Krav på smidigare reparationer

”Mer robusta”

Enligt Energimyndigheten såldes 150 miljoner mobiltelefoner och nästan 24 miljoner surflattor i EU 2020.

En mobiltelefon används i snitt två till tre år och surfplattor i cirka fem år.

Nu ska livslängden förlängas genom de nya kraven.

– Nu ska mobiler och surfplattor för första gången få ekodesignkrav, vilket leder till längre livscykler då de blir mer robusta och lättare att reparera.

– Dessutom kommer energimärkningen att göra det enklare för konsumenter att göra medvetna val när det är dags att köpa ny mobiltelefon eller surfplatta, förklarar Carlos Lopes, senior rådgivare på Energimyndigheten.

Stor förändring

Kraven gäller alla nya mobiltelefoner och surfplattor som sätts på EU:s marknad från och med den 20 juni 2025.

Produkterna kommer att ha en särskild ”energimärkning” som visar hur länge man kan använda dem utan att ladda. Den visar även antal laddningscykler, stöt- och reptålighet samt skydd mot damm och vatten.

De nya kraven väntas innebära en stor förändring för mobilmarknaden i Europa.

Energianvändningen för produktionen och användning av mobiltelefoner bedöms minska med en tredjedel från och med 2030.

– De nya EU-kraven ökar möjligheterna att ge produkterna längre liv och att återvinna de värdefulla ämnen som används i produktionen av mobiltelefoner och surfplattor, exempelvis kobolt. På så sätt kan produkterna bli mer hållbara, framhåller Carlos Lopes.

Fakta – Nya krav på mobiltelefoner och surfplattor

- Alla nya mobiltelefoner och surfplattor som sätts på EU:s marknad från och med den 20 juni 2025 måste tåla oavsiktliga fall och repor, vara skyddade mot damm och vatten, samt ha tillräckligt långlivade batterier.

- Batterierna ska hålla för minst 800 laddnings- och urladdningscykler samtidigt som de behåller minst 80 procent av sin ursprungliga kapacitet.

- Reservdelar ska fortsätta att finnas tillgängliga sju år efter att modellen slutat att säljas på EU-marknaden.

- Det ska finnas tillgång på viktiga reservdelar inom fem till tio arbetsdagar.

- Uppgraderingar av operativsystem ska vara tillgängliga i minst fem år efter det att produkten har släppts på marknaden.

Foto: Freestocks

Text: Redaktionen

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 26

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto:

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

– De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”.

Men.

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen