Stor förändring för alla mobilanvändare

2023 09 23

Mobiltelefoner och surfplattor kommer att få ett längre liv.

Det står klart efter ett nytt EU-beslut.

Från och med 2025 kommer det att ställas högre krav på mobiltelefoner och surfplattor som säljs inom EU.

Det uppger Energimyndigheten i ett pressmeddelande.

Flera nya krav

Kraven ingår i EU:s nya ekodesignkrav och energimärkning. Syftet är att förlänga livstiden för mobiler och surfplattor.

Följande krav kommer att ställas: 

- Krav på ökad tålighet vid fall

- Krav på batterier med längre uthållighet

- Krav på smidigare reparationer

”Mer robusta”

Enligt Energimyndigheten såldes 150 miljoner mobiltelefoner och nästan 24 miljoner surflattor i EU 2020.

En mobiltelefon används i snitt två till tre år och surfplattor i cirka fem år.

 Nu ska livslängden förlängas genom de nya kraven.

– Nu ska mobiler och surfplattor för första gången få ekodesignkrav, vilket leder till längre livscykler då de blir mer robusta och lättare att reparera.

– Dessutom kommer energimärkningen att göra det enklare för konsumenter att göra medvetna val när det är dags att köpa ny mobiltelefon eller surfplatta, förklarar Carlos Lopes, senior rådgivare på Energimyndigheten.

Stor förändring

Kraven gäller alla nya mobiltelefoner och surfplattor som sätts på EU:s marknad från och med den 20 juni 2025. 

Produkterna kommer att ha en särskild ”energimärkning” som visar hur länge man kan använda dem utan att ladda. Den visar även antal laddningscykler, stöt- och reptålighet samt skydd mot damm och vatten.

De nya kraven väntas innebära en stor förändring för mobilmarknaden i Europa.

Energianvändningen för produktionen och användning av mobiltelefoner bedöms minska med en tredjedel från och med  2030.

– De nya EU-kraven ökar möjligheterna att ge produkterna längre liv och att återvinna de värdefulla ämnen som används i produktionen av mobiltelefoner och surfplattor, exempelvis kobolt. På så sätt kan produkterna bli mer hållbara, framhåller Carlos Lopes.

Fakta – Nya krav på mobiltelefoner och surfplattor

- Alla nya mobiltelefoner och surfplattor som sätts på EU:s marknad från och med den 20 juni 2025 måste tåla oavsiktliga fall och repor, vara skyddade mot damm och vatten, samt ha tillräckligt långlivade batterier.

- Batterierna ska hålla för minst 800 laddnings- och urladdningscykler samtidigt som de behåller minst 80 procent av sin ursprungliga kapacitet.

- Reservdelar ska fortsätta att finnas tillgängliga sju år efter att modellen slutat att säljas på EU-marknaden.

- Det ska finnas tillgång på viktiga reservdelar inom fem till tio arbetsdagar.

- Uppgraderingar av operativsystem ska vara tillgängliga i minst fem år efter det att produkten har släppts på marknaden.

Foto: Freestocks

Text: Redaktionen


19okt2025

JUST NU: Felaktiga pensioner har betalats ut

2025 11 28

Tiotusentals pensionärer riskerar felaktiga utbetalningar.

De felaktiga pensionerna har betalats ut då Pensionsmyndigheten inte hinner räkna om garantipensionen enligt EU:s nya och mer omfattande krav, vilket gör att många ärenden blir liggande.

Det tros i dagsläget beröra cirka 10 000 pensionärer, enligt en granskning av Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) .

”Många felutbetalningar”

Efter en EU-dom fastställd 2017 måste Pensionsmyndigheten samla in betydligt fler uppgifter än tidigare för att kunna fastställa korrekt garantipension.

För personer som har pension från ett annat EU/EES-land ska pensionen räknas om – men för närmare 10 000 pensionärer har omräkningarna fortfarande inte gjorts.

Enligt Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) leder detta till stora risker för fel.

– Vi ser att dessa problem leder till många felutbetalningar. Pensionsmyndigheten skulle behöva komma i kapp med de gamla ärendena och få bättre möjligheter att hämta in uppgifter om ändringar av utländska pensioner, säger Louise Grönqvist, projektledare och utredare vid ISF.

LÄS MER: ”Erbjuder falska lån” – Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Nya regler sedan 2023

Sedan 2023 ska garantipension inte betalas ut till pensionärer som bor utomlands.

Men enligt ISF finns det betydande brister i myndighetens möjlighet att upptäcka när en pensionär flyttar – vilket ytterligare ökar risken för felutbetalningar.

– Det saknas aktuella studier av hur vanligt det är att pensionärer flyttar utomlands utan att meddela myndigheterna, säger Grönqvist.

Hon betonar att det därför är svårt att veta hur omfattande felutbetalningarna faktiskt är.

Myndigheten har också svårt att avgöra i vilket land en pensionär ska anses vara bosatt – något som även det försvårar både handläggning och kontroll.

Bekräftar problemet

Pensionsmyndigheten bekräftar problemet och uppger att arbetet med att räkna om de berörda pensionerna ”pågår och prioriteras”.

Den statliga enheten uppger att de prioriterar dessa ärenden och handlägger dem i turordning, samtidigt som man löpande informerar de berörda.

Myndigheten menar att den pågående omräkningen kan leda till både högre, lägre eller oförändrade pensioner, beroende på individens situation.

Grundskyddet ska utredas

ISF har länge pekat på att pensionssystemets konstruktion gör handläggningen svår.

Nu ska grundskyddet utredas politiskt – och enligt ISF är det avgörande att systemet förenklas.

– Utredningen bör ta hänsyn till de fördelar som finns med ett grundskydd som är enkelt för Pensionsmyndigheten att hantera och för pensionärerna att förstå, säger Grönqvist.

LÄS MER: I dag fredag: Biltema går mot strömmen – i alla 64 varuhus

Foto: Format-arw

Text: Redaktionen


28nov2025

Regeringen drar i handbromsen – ”fungerar inte”

2025 11 28

Regeringen backar nu från en av sina stora satsningar inom skolan.

Stora pengar har satsats på att skolans nationella prov ska genomföras digitalt.

– Införandet av digitala nationella prov sker successivt. Läsåret 2024/25 genomfördes de första nationella proven i Skolverkets provplattform och läsåret 2025/26 blir ytterligare prov digitala, uppger Skolverket.

Tvingas backa

Nu kommer beskedet att regeringen sätter stopp för satsningen, och det blir inga digitala nationella prov till våren.

Projektet, som har kostat skattebetalarna nära en miljard, stoppas på obestämd tid.

– De här senaste testerna visar ju att det uppenbarligen inte fungerar och då kan vi inte låta elever och lärare och rektorer leva i den här smeten, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L), till SR.

Krav har ställts från Lärarfacket

Lärarfacket har tidigare ställt krav på att satsningen ska stoppas, mycket på grund av de stora problem som tidigare tester har inneburit.

Lotta Edholm menar att ansvaret för den fallerade satsningen delas av många.

– Det är ju svårt att säga exakt var man ska lägga ansvaret. Vi är nog många som är delansvariga för detta, säger hon.

LÄS OCKSÅ: ”Erbjuder falska lån” – Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Tar ett omtag

I samband med beskedet från regeringen går också Skolverket ut och kommenterar att man nu pausar satsningen.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Dels har Skolverket inte lyckats ta fram en tillräckligt bra provplattform, dels är ett antal stora reformer på gång, uppger Skolverket.

De kommande åren kommer alltså elever att fortsätta göra sina nationella prov på papper.

-Vi kan konstatera att uppdraget att införa digitala nationella prov är ett komplext och utmanande uppdrag som vi dessvärre inte har lyckats med. Nu behövs ett omtag för att säkerställa att skolväsendet får säkra, användarvänliga och stabila digitala prov, säger Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen - i alla 64 varuhus

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen