Stor förändring för alla mobilanvändare

2023 09 23

Mobiltelefoner och surfplattor kommer att få ett längre liv.

Det står klart efter ett nytt EU-beslut.

Från och med 2025 kommer det att ställas högre krav på mobiltelefoner och surfplattor som säljs inom EU.

Det uppger Energimyndigheten i ett pressmeddelande.

Flera nya krav

Kraven ingår i EU:s nya ekodesignkrav och energimärkning. Syftet är att förlänga livstiden för mobiler och surfplattor.

Följande krav kommer att ställas: 

- Krav på ökad tålighet vid fall

- Krav på batterier med längre uthållighet

- Krav på smidigare reparationer

”Mer robusta”

Enligt Energimyndigheten såldes 150 miljoner mobiltelefoner och nästan 24 miljoner surflattor i EU 2020.

En mobiltelefon används i snitt två till tre år och surfplattor i cirka fem år.

 Nu ska livslängden förlängas genom de nya kraven.

– Nu ska mobiler och surfplattor för första gången få ekodesignkrav, vilket leder till längre livscykler då de blir mer robusta och lättare att reparera.

– Dessutom kommer energimärkningen att göra det enklare för konsumenter att göra medvetna val när det är dags att köpa ny mobiltelefon eller surfplatta, förklarar Carlos Lopes, senior rådgivare på Energimyndigheten.

Stor förändring

Kraven gäller alla nya mobiltelefoner och surfplattor som sätts på EU:s marknad från och med den 20 juni 2025. 

Produkterna kommer att ha en särskild ”energimärkning” som visar hur länge man kan använda dem utan att ladda. Den visar även antal laddningscykler, stöt- och reptålighet samt skydd mot damm och vatten.

De nya kraven väntas innebära en stor förändring för mobilmarknaden i Europa.

Energianvändningen för produktionen och användning av mobiltelefoner bedöms minska med en tredjedel från och med  2030.

– De nya EU-kraven ökar möjligheterna att ge produkterna längre liv och att återvinna de värdefulla ämnen som används i produktionen av mobiltelefoner och surfplattor, exempelvis kobolt. På så sätt kan produkterna bli mer hållbara, framhåller Carlos Lopes.

Fakta – Nya krav på mobiltelefoner och surfplattor

- Alla nya mobiltelefoner och surfplattor som sätts på EU:s marknad från och med den 20 juni 2025 måste tåla oavsiktliga fall och repor, vara skyddade mot damm och vatten, samt ha tillräckligt långlivade batterier.

- Batterierna ska hålla för minst 800 laddnings- och urladdningscykler samtidigt som de behåller minst 80 procent av sin ursprungliga kapacitet.

- Reservdelar ska fortsätta att finnas tillgängliga sju år efter att modellen slutat att säljas på EU-marknaden.

- Det ska finnas tillgång på viktiga reservdelar inom fem till tio arbetsdagar.

- Uppgraderingar av operativsystem ska vara tillgängliga i minst fem år efter det att produkten har släppts på marknaden.

Foto: Freestocks

Text: Redaktionen

SD sätter stopp: Får inte komma nära Åkesson

2025 11 19

Vissa personer får inte komma i närheten av Jimmie Åkesson (SD).

Sverigedemokraterna sätter tvärstopp för vissa personer som vill träffa partiledaren.

Det uppger SD:s stabschef Linus Bylund i SVT:s ”Politikbyrån”.

En del journalister får inte komma i närheten av Åkesson, förklarar han.

”Har inte i Jimmies närhet att göra”

SD-profilen berättar att journalister som partiet uppfattar som ”partiska”, hålls borta från Åkesson och nekas möjlighet att träffa partiledaren, rapporterar SVT.

– Det kan jag få som ett meddelande, att den här personen har gjort det här och det här. Vi tycker inte att han har i Jimmies närhet att göra på ett tag därför att han uppenbarligen inte kan vara objektiv, till exempel, säger Linus Bylund till kanalen.

Bylund berättar detta i programmet ”Politikbyrån”, och möts av kritik från den övriga panelen.

Jörgen Huitfeldt, chefredaktör Kvartal, kallar det för att ”dödskallemärka” vissa journalister, medan Aftonbladets Åsa Linderborg frågar om Bylund förstår att journalistkåren undrar om SD är för fri journalistik.

Men Bylund slår ifrån sig kritiken.

LÄS OCKSÅ: Ryanair är för dåliga - flygningar förbjuds

Jämför med Nooshi Dadgostar

Linus Bylund understryker att det bara händer någon gång om året att en journalist hålls borta från Åkesson.

Samtidigt menar han att även andra partier borde resonera som SD.

– Om en journalist på Aftonbladet ger sig på Nooshi (Dadgostar) och bara kastar skit i flera veckor, varför skulle Nooshi då säga att "du får gärna intervjua mig”? Jag kan inte förstå den logiken, säger Linus Bylund till kanalen.

Sverigedemokraterna har ofta haft en ansträngd relation till medier.

Partiet har bland annat uttryckt hård kritik mot public service-kanaler som SVT och SR.

Förlorade på att attackera media

Man gick även till hårt angrepp mot TV4 efter kanalens avslöjanden om SD:s så kallade ”trollfabrik”.

I Sverigedemokraternas valanalys efter EU-valet 2024, där SD för första gången någonsin backade i ett val, drogs dock slutsatsen att partiet inte vann någonting på att attackera medier efter avslöjandet om trollfabriken.

– Tillgängliga data visar att försöken att öka konfliktnivån gentemot TV4 inte gav någon som helst effekt. Huruvida detta avskräckte väljare i någon omfattning är osäkert men sannolikt finns en negativ indirekt effekt genom att enskilda företrädares förtroende drabbades negativt, skrev SD i valanalysen, enligt TV4.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen 

19nov25

JUST NU: 50 procent är borta – Ryssland erkänner stort ras

2025 11 19

Ryssland erkänner en kraftig nedgång i en viktig bransch.

Det handlar om landets vapenexport som har minskat med hela 50 procent.

Beskedet kommer direkt från Rostec, ett statligt konglomerat, som är en av landets största tillverkare av vapen och militär utrustning.

Rostecs vd Sergej Chemezov förnekar att västerländska sanktioner ligger bakom nedgången. Han pekar i stället på en ökad efterfråga från den ryska militären på grund av kriget i Ukraina.

– Minskningen har skett på grund av att vi har varit tvungna att leverera merparten av vår produktion till vår armé, säger Chemezov enligt Reuters.

Amerikansk granskning ger annan bild

Sergej Chemezov bedömer att den ryska vapenindustrin kommer att återhämta sig.

– Vi har utökat vår kapacitet och ökat produktionen, så vi kommer inte bara att kunna möta vår militärs behov utan också leverera till våra partners, hävdar han.

Samtidigt ger västerländska analyser en annan bild.

En granskning från den amerikanska tankesmedjan Jamestown Foundation visar att den ryska vapenexporten minskade med hela 91 procent mellan 2021 och 2024 – långt över de 50 procent som Rostec talar om.

Enligt tankesmedjan förklaras det dramatiska tappet av att ryska vapentillverkare har omdirigerat resurser till Ukraina – men också av hårda sanktioner, stigande inflation och stora finansieringsproblem.

LÄS MER: Ryskt oljeraffinaderi akutstänger

Indien har övergett Ryssland

Det kraftiga raset kopplas också till att Indien vänt bort blicken från den ryska vapenindustrin. Landet har tidigare förlitat sig på ryska leveranser av försvarsmateriel, men efter den ryska invasionen av Ukraina har Indien i stället vänt sig till västerländska leverantörer.

Enligt källor till Bloomberg har landet bland annat skrotat planerna på att utveckla och tillverka helikoptrar och avancerade stridsflygplan med Ryssland. Indien kommer inte heller gå vidare med att hyra en kärnkraftsdriven ubåt från Ryssland för att utbilda indisk besättning.

LÄS OCKSÅ: Rysslands hån – ”Det får oss bara att le”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen