Stor förändring för alla mobilanvändare

2023 09 23

Mobiltelefoner och surfplattor kommer att få ett längre liv.

Det står klart efter ett nytt EU-beslut.

Från och med 2025 kommer det att ställas högre krav på mobiltelefoner och surfplattor som säljs inom EU.

Det uppger Energimyndigheten i ett pressmeddelande.

Flera nya krav

Kraven ingår i EU:s nya ekodesignkrav och energimärkning. Syftet är att förlänga livstiden för mobiler och surfplattor.

Följande krav kommer att ställas: 

- Krav på ökad tålighet vid fall

- Krav på batterier med längre uthållighet

- Krav på smidigare reparationer

”Mer robusta”

Enligt Energimyndigheten såldes 150 miljoner mobiltelefoner och nästan 24 miljoner surflattor i EU 2020.

En mobiltelefon används i snitt två till tre år och surfplattor i cirka fem år.

 Nu ska livslängden förlängas genom de nya kraven.

– Nu ska mobiler och surfplattor för första gången få ekodesignkrav, vilket leder till längre livscykler då de blir mer robusta och lättare att reparera.

– Dessutom kommer energimärkningen att göra det enklare för konsumenter att göra medvetna val när det är dags att köpa ny mobiltelefon eller surfplatta, förklarar Carlos Lopes, senior rådgivare på Energimyndigheten.

Stor förändring

Kraven gäller alla nya mobiltelefoner och surfplattor som sätts på EU:s marknad från och med den 20 juni 2025. 

Produkterna kommer att ha en särskild ”energimärkning” som visar hur länge man kan använda dem utan att ladda. Den visar även antal laddningscykler, stöt- och reptålighet samt skydd mot damm och vatten.

De nya kraven väntas innebära en stor förändring för mobilmarknaden i Europa.

Energianvändningen för produktionen och användning av mobiltelefoner bedöms minska med en tredjedel från och med  2030.

– De nya EU-kraven ökar möjligheterna att ge produkterna längre liv och att återvinna de värdefulla ämnen som används i produktionen av mobiltelefoner och surfplattor, exempelvis kobolt. På så sätt kan produkterna bli mer hållbara, framhåller Carlos Lopes.

Fakta – Nya krav på mobiltelefoner och surfplattor

- Alla nya mobiltelefoner och surfplattor som sätts på EU:s marknad från och med den 20 juni 2025 måste tåla oavsiktliga fall och repor, vara skyddade mot damm och vatten, samt ha tillräckligt långlivade batterier.

- Batterierna ska hålla för minst 800 laddnings- och urladdningscykler samtidigt som de behåller minst 80 procent av sin ursprungliga kapacitet.

- Reservdelar ska fortsätta att finnas tillgängliga sju år efter att modellen slutat att säljas på EU-marknaden.

- Det ska finnas tillgång på viktiga reservdelar inom fem till tio arbetsdagar.

- Uppgraderingar av operativsystem ska vara tillgängliga i minst fem år efter det att produkten har släppts på marknaden.

Foto: Freestocks

Text: Redaktionen


“Oacceptabelt”: Ica ryter ifrån – uppmanar kunder att sluta

2025 08 23

En hel del kunder gör samma fel i butiken – och det är både ohygieniskt och olagligt.

Det är ingen ovanlighet att bevittna kunder som provsmakar godis och nötter i matbutikerna.

Det är dock någonting som är både ohygieniskt och olagligt.

En man i Västra Götaland har nyligen åtalats för ringa stöld efter att ha ätit pistagenötter i en butik.

Nu sätter Ica ner foten och uppmanar alla kunder till att sluta med beteendet, rapporterar Sveriges Radio.

“Oacceptabelt”

Sandra Arvidsson, driftledare på Ica Maxi i Borås, beskriver beteendet som “oacceptabelt”.

– Det är ju inte trevligt. Du vet inte vad den personen har plockat i för annat och det här är av hygieniska skäl, säger hon till SR.

– Plocka det i din påse och så får du provsmaka det när du kommer hem.

Inte förvånade

Provsmakning i butiken är endast tillåtet när butiken själva skyltar med det i samband med en nyhet.

Annars rör det sig om stöld.

En butiksbesökare som SR pratat med är inte överraskad och vittnar om att ha sett beteendet flera gånger, precis som driftledaren Sandra Arvidsson.

Brett problem

Ringa stöld i form av att kunder äter butikens produkter utan att ha betalat för det är bara ett av många problem som svenska handlare står inför.

Efter en period där handelns brottsutsatthet minskat något från höga nivåer, kan det nu konstateras att Säkerhetsindex återigen ökar. 

42 procent av butikerna anger att de utsattes för stöld, hot/våld, inbrott eller hotfullt beteende. 

Det är sju procentenheter högre än första kvartalet 2025, uppger branschorganisationen Svensk Handel.

“Sedan länge känt”

Nina Jelver, säkerhetschef på Svensk Handel, kommenterar.

– Det är oroväckande att brottsutsattheten återigen ökar, säger hon.

– Det sedan länge känt att stölder och hotfulla situationer blivit vardag i butik, och det är inte omöjligt att andra kvartalets ökning är en direkt konsekvens av att brott mot handeln, särskilt stölder, sällan har några konsekvenser. Detta vet de kriminella elementen givetvis om.

Foto: ICA Sverige

Text: Redaktionen


Rysk soldat i Norge

2025 08 23

En rysk soldat har gripits i Norge.

På lördagsmorgonen kommer uppgifter om att en rysk soldat har upptäckts i Norge.

Mannen har gripits av norsk polis och efter flera timmars förhör meddelande advokaten mycket riktigt att han har stridit för Ryssland i Ukraina.

Han greps vid Grense Jakobselv, där gränsen går mellan Ryssland och Norge, rapporterar norska VG.

Rysk man gripen

Polisen i Finnmark har inte gått ut med information om identitet, bakgrund eller motiv för gränsöverskridandet. 

Polisfullmäktige Anja Mikkelsen Indbjør vill inte kommentera uppgifterna från försvararen Biti.

Mannen är misstänkt för att ha korsat gränsen utanför en godkänd gränsövergång.

– Han har varit rysk soldat, säger advokat Trond P. Biti till VG.

– Han har varit i Ukraina och beslutat att han inte längre ville delta i fortsatt krigföring. Han gjorde valet att ta sig till Norge.

“Samvetsskäl"

Advokaten menar att det var av “samvetsskäl” som den ryska soldaten lämnade Ukraina och tog sig till Norge.

– Han har använt kommunikationsmedel på en viss plats och sedan fortsatt till fots, menar Biti.

Det framgår emellertid inte varför han valde just Norge.

Läs mer: Tiotals miljarder till Ukraina

Över 50 000

Mer än 50 000 ryska soldater har deserterat sedan Ryssland inledde sitt fullskaliga krig mot Ukraina för över tre år sedan, enligt en ny rapport från den ukrainska analysgruppen Frontelligence Insight.

Gruppen baserar sin rapport på läckta ryska dokument, rapporterar Forbes.

Vänder mycket

Mängden desertörer var låg i början och ökade sedan i takt med att kriget fortskred och ryska styrkornas lycka vände i och med Ukrainas motoffensiv under hösten 2022. 

Den vände igen med Ukrainas misslyckade motoffensiv sommaren 2023 och blev sedan mer blandad när de ryska styrkorna återigen avancerade – om än långsamt och till vad som beskrivs som en “häpnadsväckande” kostnad.

Foto: A. Hoidahl

Text: Redaktionen