Stor förändring för alla mobilanvändare

2023 09 23

Mobiltelefoner och surfplattor kommer att få ett längre liv.

Det står klart efter ett nytt EU-beslut.

Från och med 2025 kommer det att ställas högre krav på mobiltelefoner och surfplattor som säljs inom EU.

Det uppger Energimyndigheten i ett pressmeddelande.

Flera nya krav

Kraven ingår i EU:s nya ekodesignkrav och energimärkning. Syftet är att förlänga livstiden för mobiler och surfplattor.

Följande krav kommer att ställas:

- Krav på ökad tålighet vid fall

- Krav på batterier med längre uthållighet

- Krav på smidigare reparationer

”Mer robusta”

Enligt Energimyndigheten såldes 150 miljoner mobiltelefoner och nästan 24 miljoner surflattor i EU 2020.

En mobiltelefon används i snitt två till tre år och surfplattor i cirka fem år.

Nu ska livslängden förlängas genom de nya kraven.

– Nu ska mobiler och surfplattor för första gången få ekodesignkrav, vilket leder till längre livscykler då de blir mer robusta och lättare att reparera.

– Dessutom kommer energimärkningen att göra det enklare för konsumenter att göra medvetna val när det är dags att köpa ny mobiltelefon eller surfplatta, förklarar Carlos Lopes, senior rådgivare på Energimyndigheten.

Stor förändring

Kraven gäller alla nya mobiltelefoner och surfplattor som sätts på EU:s marknad från och med den 20 juni 2025.

Produkterna kommer att ha en särskild ”energimärkning” som visar hur länge man kan använda dem utan att ladda. Den visar även antal laddningscykler, stöt- och reptålighet samt skydd mot damm och vatten.

De nya kraven väntas innebära en stor förändring för mobilmarknaden i Europa.

Energianvändningen för produktionen och användning av mobiltelefoner bedöms minska med en tredjedel från och med 2030.

– De nya EU-kraven ökar möjligheterna att ge produkterna längre liv och att återvinna de värdefulla ämnen som används i produktionen av mobiltelefoner och surfplattor, exempelvis kobolt. På så sätt kan produkterna bli mer hållbara, framhåller Carlos Lopes.

Fakta – Nya krav på mobiltelefoner och surfplattor

- Alla nya mobiltelefoner och surfplattor som sätts på EU:s marknad från och med den 20 juni 2025 måste tåla oavsiktliga fall och repor, vara skyddade mot damm och vatten, samt ha tillräckligt långlivade batterier.

- Batterierna ska hålla för minst 800 laddnings- och urladdningscykler samtidigt som de behåller minst 80 procent av sin ursprungliga kapacitet.

- Reservdelar ska fortsätta att finnas tillgängliga sju år efter att modellen slutat att säljas på EU-marknaden.

- Det ska finnas tillgång på viktiga reservdelar inom fem till tio arbetsdagar.

- Uppgraderingar av operativsystem ska vara tillgängliga i minst fem år efter det att produkten har släppts på marknaden.

Foto: Freestocks

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen