20 juli 2026

Stor förändring för svenska kronan

2023 09 29

Den svenska kronan har stärkts kraftigt den senaste veckan.

Kronan som tidigare har varit rekordsvag har nu börjat röra sig tydligt uppåt.

45 öre
– Om man tittar på veckan så har kronan stärkts ganska mycket mot euron och mot dollarn.

– Det rör sig om ungefär 45 öre mot euron. Och det är ganska mycket om man ser att det bara är en vecka.

Det säger SEB:s valutastrateg Amanda Sundström till Sveriges Radio.

Flera fördelar

En starkare krona har flera fördelar.

- Det blir billigare att importera varor vilket gör det billigare för många svenska butiker och det kan i sin tur minska inflationen.

- Minskad inflation kan leda till lägre räntekostnader för svenska hushåll.

- Det blir billigare att semestra utomlands.

Positiva effekter

– Skulle det vara så att vi får en hållbart starkare krona är det dels positivt för att vi får lägre inflation.

– Det är också positivt för att det skulle kunna göra att Riksbanken inte behöver höja [räntan] igen utan att man kan låta räntan ligga kvar på den här nivån nu.

Det säger Amanda Sundström på SEB till SR.

Bottenrekord

Kronan var tidigare i september nere på ny bottennivå i form av 12 kronor mot euron.

Det kan jämföras med 2012 då 1 euro endast kostade 8 kronor och 33 öre.

På fredagseftermiddagen var kursen 11,52 kronor.

Vinnare

Men det finns också stora vinnare på den låga kronan.

- Svenska exportföretag blir prismässigt konkurrenskraftigare jämfört med andra länder.

- Utländska turister ser Sverige som billigt vilket gynnar svensk turism.

– Även inhemska tjänstenäringar som hotell och restauranger samt andra turistnäringar gynnas av en kronförsvagning.

Det betonar Riksbanken på sin webbsida.

Inte önskvärt

Riksbanken framhåller att stora kast avseende kronkursen kan innebära problem.

– Mer allmänt är det inte önskvärt med stora kast i växelkurser eftersom internationella prisjämförelser då blir svårare att göra.

– Vilket i sin tur kan innebära att olika marknader riskerar att fungera sämre.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


20 okt 26

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.  

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.  

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa. 

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin 

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar 

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen


20 okt 26

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer 

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.  

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen 

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia 

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den 

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen