2 maj 2026

Stor förändring för svenska kronan

2023 09 29

Den svenska kronan har stärkts kraftigt den senaste veckan.

Kronan som tidigare har varit rekordsvag har nu börjat röra sig tydligt uppåt.

45 öre
– Om man tittar på veckan så har kronan stärkts ganska mycket mot euron och mot dollarn.

– Det rör sig om ungefär 45 öre mot euron. Och det är ganska mycket om man ser att det bara är en vecka.

Det säger SEB:s valutastrateg Amanda Sundström till Sveriges Radio.

Flera fördelar

En starkare krona har flera fördelar.

- Det blir billigare att importera varor vilket gör det billigare för många svenska butiker och det kan i sin tur minska inflationen.

- Minskad inflation kan leda till lägre räntekostnader för svenska hushåll.

- Det blir billigare att semestra utomlands.

Positiva effekter

– Skulle det vara så att vi får en hållbart starkare krona är det dels positivt för att vi får lägre inflation.

– Det är också positivt för att det skulle kunna göra att Riksbanken inte behöver höja [räntan] igen utan att man kan låta räntan ligga kvar på den här nivån nu.

Det säger Amanda Sundström på SEB till SR.

Bottenrekord

Kronan var tidigare i september nere på ny bottennivå i form av 12 kronor mot euron.

Det kan jämföras med 2012 då 1 euro endast kostade 8 kronor och 33 öre.

På fredagseftermiddagen var kursen 11,52 kronor.

Vinnare

Men det finns också stora vinnare på den låga kronan.

- Svenska exportföretag blir prismässigt konkurrenskraftigare jämfört med andra länder.

- Utländska turister ser Sverige som billigt vilket gynnar svensk turism.

– Även inhemska tjänstenäringar som hotell och restauranger samt andra turistnäringar gynnas av en kronförsvagning.

Det betonar Riksbanken på sin webbsida.

Inte önskvärt

Riksbanken framhåller att stora kast avseende kronkursen kan innebära problem.

– Mer allmänt är det inte önskvärt med stora kast i växelkurser eftersom internationella prisjämförelser då blir svårare att göra.

– Vilket i sin tur kan innebära att olika marknader riskerar att fungera sämre.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


1 maj 2026

Al-Qaida tar över – Ryssland tvingas bort

2026 05 01

Kreml har hävdat att den ryskledda Afrikakåren stoppat ett kuppförsök i det Rysslandsallierade Mali.

I veckan försäkrade Malis president Assimi Goïta att situationen var under kontroll.

Läget för den ryskstödda militärjuntan i det västafrikanska landet tycks dock i själva verket vara helt annorlunda.

Nu avancerar al-Qaida-ledda styrkor och tar över flera militärbaser, rapporterar Iltalehti.

– Rebellerna beordrar nu Ryssland att dra sig tillbaka från hela landet, som har kastats in i ett utbrett kaos, skriver den finländska tidningen som hänvisar till uppgifter hos nyhetsbyrån AFP.

"Exceptionell attack"

Afrikakåren är en rest från den ökända Wagnergruppen.

Totalt finns drygt 2 000 ryska soldater i Mali, vars militärjunta fått stöd från Kreml sedan den kom makten 2021.

Nu är Goïtaregimen skakad, trots sin ryska uppbackning.

– Orsaken är att olika organisationer har gått samman och inlett en exceptionellt storskalig, organiserad attack mot militärjuntan, skriver Iltalehti.

"Allt Ryssland rör vid blir till skit"

Det är i synnerhet två organisationer som driver attackerna. Den ena, FLA, är en tuaregledd separatiströrelse som strävar efter självstyre för området Azawad. Den andra är den jihadistiska JNIM som backas upp av terrornätverket al-Qaida och som vill ha ett kalifat i Mali.

Båda är ute efter att störta militärjuntan. I synnerhet avancerar den sistnämnda snabbt och har erövrat viktiga mål i flera städer.

– Tack vare rysk inblandning beordrade den korrupta regeringen i Mali västerländska trupper ut ur landet. Nu attackerar islamister regeringens styrkor, och Rysslands "Afrikakår" är i trubbel. Allt Ryssland rör vid förvandlas till skit, framhåller Pekka Toveri, finländsk EU-parlamentariker och tidigare general.

LÄS MER: Värsta läget på 17 år – mardröm för Putin

Dödade försvarsministern

Malis försvarsminister Sadio Camara dödades förra veckan i en bilbombsattack.

Om huvudstaden Bamako faller vore det en katastrof för Afrikakåren,  som redan har tvingats retirera från Kidal, en strategiskt viktig stad i norra Mali. 

Mängder av rysk militär utrustning kan beslagtas och förstöras om terroristerna erövrar Bamako.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


2 maj 2026

UPPGIFTER: Går inte att känna igen – Putin har förvandlats

2026 05 02

Bilden av Rysslands diktator Vladimir Putin har genomgått en stor förändring.

Påståendet kommer från den ryske forskaren Alexandr Baunov vid tankesmedjan Carnegie Center i Berlin.

– Putin har förvandlats till en rädd gammal man i allmänhetens ögon, framhåller han, rapporterar finska Iltalehti.

Förändrats

Inställningen till Putin går inte längre att känna igen från tidigare.

Från att ha varit en stark ledare som många ryssar beundrat är bilden av diktatorn nu en helt annan, enligt Alexandr Baunov,

– Stämningen i Ryssland har förändrats radikalt, och detta bådar inte gott för Kreml och Vladimir Putin, säger han.

”Inte längre en stålman”

Den ryske diktatorn har förlorat sin auktoritet och framstår som alltmer rädd, förvirrad och orolig, menar den ryske forskaren.

– Putin är inte längre en stålman som värnar om vanliga människors intressen. Han är till och med mer rädd för drönare och internet än genomsnittsmedborgaren, säger han, enligt tidningen.

– Han är förvirrad och kan inte längre inge förtroende ens hos representanterna för den styrande eliten.

LÄS OCKSÅ: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Allvarliga problem

När Ryssland valde att invadera Ukraina i februari 2022 hoppades den ryske diktatorn på en snabb framgång.

Men verkligheten har blivit en annan och det utdragna och kostsamma kriget har lett till stora förluster också på hemmaplan. Inte minst för det ryska folket.

Dessutom blöder oljeindustrin, som är en av grundstenarna i den ryska ekonomin.

I veckan kom en rapport från Bloomberg om att Rysslands oljeraffinering har minskat till den lägsta nivån sedan 2009, rapporterar Kyiv Post.

Bakom det stora raset ligger ukrainska attacker mot rysk energiinfrastruktur, som sker allt längre bakom frontlinjen.

Bland annat har Tuapse-raffinaderiet i Krasnodar-regionen attackerats i flera omgångar de senaste veckorna.

– Skador och bränder som rasat nästan oavbrutet sedan mitten av april och fortfarande pågår har stängt ner anläggningen med en kapacitet på cirka 240 000 fat per dag, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Foto: Skärmdump X

Text: Redaktionen