Stor förändring för svenska kronan

2023 09 29

Den svenska kronan har stärkts kraftigt den senaste veckan.

Kronan som tidigare har varit rekordsvag har nu börjat röra sig tydligt uppåt.

45 öre
– Om man tittar på veckan så har kronan stärkts ganska mycket mot euron och mot dollarn.

– Det rör sig om ungefär 45 öre mot euron. Och det är ganska mycket om man ser att det bara är en vecka.

Det säger SEB:s valutastrateg Amanda Sundström till Sveriges Radio.

Flera fördelar

En starkare krona har flera fördelar.

- Det blir billigare att importera varor vilket gör det billigare för många svenska butiker och det kan i sin tur minska inflationen.

- Minskad inflation kan leda till lägre räntekostnader för svenska hushåll.

- Det blir billigare att semestra utomlands.

Positiva effekter

– Skulle det vara så att vi får en hållbart starkare krona är det dels positivt för att vi får lägre inflation.

– Det är också positivt för att det skulle kunna göra att Riksbanken inte behöver höja [räntan] igen utan att man kan låta räntan ligga kvar på den här nivån nu.

Det säger Amanda Sundström på SEB till SR.

Bottenrekord

Kronan var tidigare i september nere på ny bottennivå i form av 12 kronor mot euron.

Det kan jämföras med 2012 då 1 euro endast kostade 8 kronor och 33 öre.

På fredagseftermiddagen var kursen 11,52 kronor.

Vinnare

Men det finns också stora vinnare på den låga kronan.

- Svenska exportföretag blir prismässigt konkurrenskraftigare jämfört med andra länder.

- Utländska turister ser Sverige som billigt vilket gynnar svensk turism.

– Även inhemska tjänstenäringar som hotell och restauranger samt andra turistnäringar gynnas av en kronförsvagning.

Det betonar Riksbanken på sin webbsida.

Inte önskvärt

Riksbanken framhåller att stora kast avseende kronkursen kan innebära problem.

– Mer allmänt är det inte önskvärt med stora kast i växelkurser eftersom internationella prisjämförelser då blir svårare att göra.

– Vilket i sin tur kan innebära att olika marknader riskerar att fungera sämre.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


JUST NU: Natosoldat död nära ryska gränsen

2025 11 30

En Natosoldat har förlorat livet.

En Natosoldat från Belgien har dött på lördagen.

Soldaten uppges ha förlorat livet i samband med en Natoinsats i Litauen.

Bekräftas av försvarsminister

Den belgiska soldaten deltog i Natos insats i Litauen och blev svårt skadad på fredagen, rapporterar Politico.

Sent på lördagen meddelades att soldaten hade avlidit.

Tragedin inträffade i samband med en övning som innefattade granatkastning, uppger belgiska tjänstemän, enligt tidningen.

Efter att ha skadats under övningen fördes soldaten till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda.

Händelsen bekräftas av Belgiens försvarsminister Theo Francken och försvarschef Frederik Vansina.

– Jag är djupt bedrövad över den tragiska olyckan, skriver Theo Francken i ett inlägg på X, och framför ”tankar och solidaritet” till den avlidnas vänner och kollegor.

Inleder utredning

Den belgiska soldaten har ännu inte identifierats, åtminstone inte formellt, men ingick i artilleribataljonen från Brasschaat i Belgien.

Belgiens federala åklagare har nu inlett en utredning av det tragiska dödsfallet, enligt tidningen. Det belgiska försvarsministeriet har också inlett en egen, intern utredning om olyckan.

Samtidigt framför även Litauens president Gitanas Nausėda sina kondoleanser, och passade på att lovorda Natoinsatsen i landet.

– Deras engagemang och uppoffring kommer aldrig att glömmas, kommenterar den litauiska presidenten.

Svensk insats

Sedan i somras har nästan 200 belgiska soldater varit utstationerade i Litauen, som ligger nära Ryssland och gränsar till den ryska enklaven Kaliningrad.

De belgiska soldaterna ingår i Natos Forward Land Forces, som finns utstationerade i åtta östeuropeiska länder, enligt tidningen.

Även Sverige ingår i Natouppdrag i Baltikum, som är mycket sårbart för rysk aggressivitet.

Svenska soldater har stationerats ut i Lettland, i Sveriges hittills största åtagande sedan Nato-inträdet.

Arkivfoto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


30 november 2025

Tandhygienist varnar: ”Tandköttet lossnar”

2025 11 30

En tandhygienist varnar för skador på tandköttet.

En skadlig vana har lett till att allt fler svenskar drabbas av allvarliga problem med tandköttet.

I många fall kan tandköttet till och med lossna, enligt en tandhygienist.

”Kan inte äta eller borsta tänderna”

Vitt snus har blivit allt mer populärt bland svenska folket.

Men många som använder produkten drabbas av allvarliga besvär och får väldigt ont, varnar tandhygienisten Birgitta Enmark, som är ansvarig för Folktandvården i Gävleborgs tobaksförebyggande arbete.

– Många som kommer till oss kommer för att de har så ont i tandköttet så att de inte kan äta, de kan inte borsta tänderna – när man skrapar lite, då lossnar lite tandkött, säger Birgitta Enmark till SR.

Oavsett var man lägger prillan så blir det en kraftig inflammation, varnar hon.

Inflammationen drabbar dessutom både över- och underkäken.

Det finns också en risk att problemen består – även om man slutar använda det vita snuset, enligt tandhygienisten.

– Vi har alltså de som har hållit uppe med det vita snuset i ett år, de är fortfarande inte besvärsfria, säger Birgitta Enmark till radiokanalen.

LÄS OCKSÅ: "Erbjuder falska lån" - Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Stor ökning – populärt bland unga

Men trots de många varningarna är det vita snuset fortsatt populärt bland svenska folket, visar en kartläggning från CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning).

Konsumtionen av vitt snus uppges ha ökat med 20 procent mellan 2023 och 2024, enligt rapporten.

Det vita snuset är framför allt populärt bland yngre konsumenter.

Inom åldersgruppen 17-29 år uppger 1 av 4 att de har snusat vitt snus den senaste månaden.

Under 2024 var det totalt 21 procent av befolkningen som snusade minst en gång i månaden, vitt eller brunt snus. Dagligt användande av snus (18 procent) var betydligt vanligare än sporadiskt användande (3 procent).

Totalt har 30 procent av befolkningen använt någon nikotinprodukt den senaste månaden. Bland 17-29-åringar är 40 procent nikotinanvändare, enligt kartläggningen.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Diana Polekhina

Text: Redaktionen