Stor förändring nära – avgör kontanternas framtid

2024 03 20

En ny lagstiftning om kontanternas roll i samhället närmar sig.

Under onsdagen har Riksbanken och regeringens kontantutredare Dennis Dioukarev gett sin syn på hur en framtida lagstiftning kan se ut.

Det uppger organisationen Kontantupproret, som leds av Björn Eriksson, tidigare ordförande i Säkerhetsbranschen, Sveriges rikspolischef och landshövding i Östergötland.

Han berättar att både vice riksbankschefen Aino Bunge och regeringens utredare Dennis Dioukarev gav tydliga besked under ett seminarium i riksdagen som anordnades av Kontantupproret och Centerpartiet.

– Det blev en mycket klargörande diskussion. Vi står vid en avgörande brytpunkt när det gäller kontanterna i Sverige. Med tanke på bankernas ekonomiska ställning är problemet knappast kostnaden, utan att de tyvärr inte bryr sig.

– Därför är det upp till staten att bestämma om kontanternas framtid och om alla ska ha rätten att få betala som de vill. Om inte politikerna agerar nu så är det enda analoga betalmedlet som klarar en krissituation snart borta, säger Björn Eriksson.

Han påpekar att användningen av kontanter har minskat kraftigt i samhället, vilket även en färsk undersökning från Riksbanken visar.

Enligt undersökningen har endast en av tio svenskar använt kontanter vid sitt senaste köp i butik och allt fler näringsidkare har slutat ta emot kontanter.

– Utvecklingen kan leda till att ännu fler slutar acceptera kontanter och att de blir svåra att få tag på och att göra sig av med, kommenterar vice riksbankschef Aino Bunge.

”Behövs nu”

Nu ser Björn Eriksson ett ljus i kontantmörkret. Han bedömer att en ny lagstiftning, som kommer stärka kontanternas betydelse, är inom räckhåll.

– Det är glädjande att våra politiska företrädare äntligen börjat inse att kontanterna inte bara är en fråga om några ”stackars äldre” som inte klarar av digitala verktyg. Kontanterna är en avgörande del i hela vårt samhälles krisberedskap och för många människor att få ett drägligt liv, säger han.

Riksbankens Aino Bunge ger ett liknande besked.

– Lagstiftning behövs nu för att det fortsatt ska gå att betala med kontanter i Sverige. I slutändan är det statens ansvar att betalningar är säkra, effektiva och tillgängliga – och att alla delar i kontantkedjan fungerar – både i normala tider, kriser och vid höjd beredskap. 

Riksbanken vill gå längre

Regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att se över möjligheten att betala vissa samhällsviktiga varor med kontanter.

Riksbanken vill dock gå ännu längre. Centralbanken anser att utredningen inte är tillräckligt omfattande.

– Vi behöver se till helheten i kontantkedjan. Riksbanken anser därför att åtgärder behövs för att också säkra värdetransporterna till och från handeln, liksom möjligheten att sätta in dagskassor, säger Aino Bunge som tidigare har argumenterat för att både butiker och banker ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Foto: Johnér resp Jens Lindström MSB

Text: Redaktionen


09mars26

Polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2026 03 10

Under de närmaste dagarna kommer fler poliser att synas på och längs vägarna.

Detta eftersom polisen genomför extra hastighetskontroller över hela landet den här veckan.

I synnerhet kommer polisen att vara mer närvarande på vägar med högre hastighetsbegränsningar – från 70km/h och uppåt. Dessa vägar är överrepresenterade i olycksstatistiken.

Målet: Ingen ska dö eller skadas

Den nationella trafikveckan är en del av det övergripande målet för svenskt trafiksäkerhetsarbete, Nollvisionen. Tillsammans med andra myndigheter arbetar polisen för att ingen ska dö eller skadas i trafiken.

Att hålla rätt hastighet kan vara helt avgörande för hur allvarliga följder en trafikolycka får.

– Genom att hålla rätt hastighet ökar möjligheterna att reagera i tid vid en oväntad händelse och det är avgörande för hur allvarliga skador man får vid en olycka. Håller vi hastighetsgränserna kan vi tillsammans rädda upp till 50 liv varje år, säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket.

Därför berättar polisen i förväg

Varje år genomför polisen flera nationella trafikveckor med olika fokusområden.

Enligt Polismyndigheten är insatsveckor i trafiken ett effektivt sätt att få trafikanter att sänka hastigheten, vilket också är anledningen till att polisen berättar om insatserna i förväg.

– Det kanske kan verka märkligt att vi informerar i förväg om hastighetskontroller men vi ser att människor i större utsträckning följer hastighetsbegränsningarna under våra insatsveckor. Det märks också på olycksstatistiken, säger polisens trafikstrateg Ursula Edström.

– Polisens yttersta mål med att finnas i trafiken är inte att bötfälla någon, utan att alla trafikanter som rör sig på vägarna ska kunna komma fram tryggt och säkert.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

FAKTA: Polisens trafikveckor

- Den nationella trafikveckan med fokus på hastighet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år.

- Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik.

- Syftet med veckorna är att kraftsamla resurser och göra samstämmiga kontroller i hela EU. Polisen arbetar i trafikmiljön alla andra veckor på året också.

Källa: Polismyndigheten

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har gjort ett enormt misstag

Foto: Polisen

Text: Redaktionen


9 mars 2026

Ukraina stoppar Ryssland

2026 03 09

Ukraina har satt stopp för ryska framryckningar och återerövrat territorium.

Ukraina ser mer positivt på läget på fronten nu jämfört med i slutet av 2025.

Det säger Volodymyr Zelenskyj, som berättar att ukrainska styrkor gjort viktiga erövringar.

”Varit ganska framgångsrika”

Ukrainska styrkor har befriat områden i landets södra delar som varit ockuperade av Ryssland.

De har därmed också lyckats stoppa en ny rysk offensiv i söder, uppger Zelenskyj, enligt Kyiv Independent.

– I södra delen av vårt land har ukrainska styrkor under den senaste en och en halv månaden genomfört ett antal viktiga åtgärder både i försvar och i vissa offensiva områden, säger Zelenskyj i samband med en gemensam presskonferens med Nederländernas premiärminister Rob Jetten i Kyiv, rapporterar tidningen.

– Åtgärderna syftade uteslutande till att motverka Ryska federationens planer. Vi tror att vi har varit ganska framgångsrika – vi återställde kontrollen över någonstans runt 400–435 kilometer, säger den ukrainske presidenten.

LÄS OCKSÅ: Kina drar sig ur - överger Ryssland

”Mer positivt nu”

Zelenskyj medger att förhållanden på slagfältet är fortsatt svåra, och Ukraina är i behov av omvärldens stöd.

Ändå menar han att läget ser något ljusare ut nu jämfört med för några månader sedan.

– Men jag vill säga detta, mycket försiktigt, alla är mer positiva än det var i slutet av 2025, säger Volodymyr Zelenskyj, enligt tidningen.

Rysslands viktigaste mål är fortfarande att erövra östr Donetsk och Luhansk, och det pågår alltjämt en offensiv i Donbas.

– Deras planer har inte ändrats, de skjuts upp eftersom de inte kan göra detta med de medel och styrkor de har idag och på grund av våra väpnade styrkors agerande, säger Zelenskyj.

I Donetsk fortsätter ryska styrkor dock att vinna territorium, men till ett väldigt högt pris, enligt tidningen.

Varje erövrad kvadratkilometer vinns till priset av enorma förluster.

Det har också rapporterats att ukrainska styrkor i februari 2026 sammantaget erövrade mer territorium än de ryska styrkorna.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen