Förändring väntas – polisen kan få skjuta mer

2023 09 05

Justitierådet Petter Asp har lett en utredning som handlar om polisens rätt att använda sig av skjutvapen i olika situationer.

Utredningen föreslår att det regelverk som finns idag bör ersättas av en ny reglering som tydligare anger när polisen får använda skjutvapen.

I utredningen har man sett över i vilka situationer och under vilka förutsättningar det får skjutas från polisens håll.

Det framhåller regeringen.

Ökat mandat

Det föreslås nu att polisen ska få ökat mandat att använda skjutvapen.

– Justitieråd Petter Asp, som har lett utred­ningen, föreslår en ny lag som uttöm­mande reglerar när polisen har rätt att använda skjutvapen, förklarar justitiedepartementet i ett pressmeddelande.

– De nya reglerna ska vara lätt att över­blicka och enkla att förstå. Förslaget inne­bär att polisen kan ha rätt att använda skjut­vapen i något fler situa­tioner än vad som är fallet i dag.

Kommer ta ställning

Förslaget kommer att skickas på remiss till de myndigheter och organisationer som berörs och därefter kommer regeringen att ta ställning.

– Den nuvarande regleringen, som i dag finns i en kun­görelse från 1960-talet, har beskrivits som föråld­rad och svår­tillämpad i flera avseenden. Polis­myndig­heten har därför begärt att den ska ses över.

Skyddar sig själva och andra

I dagsläget får polisen skjuta när de själva eller andra utsätts för hot eller svårt våld som kan orsaka allvarliga skador.

– Poliser får i vissa situationer också använda skjutvapen för att gripa en person som är misstänkt eller dömd för särskilt grova brott och kan vara farlig för andra, till exempel om personen är på väg att rymma, framhåller polismyndigheten via sin webbsida.

Ska ha kontroll

Det finns krav på att polisen alltid ska ha kontroll över skottfältet när de skjuter.

De ska i första hand sträva efter att oskadliggöra personen, och skotten bör riktas mot benen.

Foto: J. Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Måste avskaffas i Sverige – EU har fått nog

2026 06 03

Anledningen var flyktingkrisen som den dåvarande S-ledda regeringen menade innebar okontrollerad migration till Sverige.

Gränskontrollerna har sedan dess förlängts varje halvår, senast i maj 2026 med hänvisning till ett allvarligt säkerhetsläge.

Nu riktar EU-kommissionen en skarp uppmaning till Sverige, och flera andra länder, att avskaffa den “tillfälliga” kontrollen, rapporterar DN.

Fasa ut den

Enligt EU har polisen i Sverige redan möjlighet att hantera gränsöverskridande brottslighet, inte minst tack vare en lag som infördes 2023 som ger utrymme för utökade befogenheter.

– Med tanke på de alternativa åtgärder som svenska myndigheter har infört bör Sverige sträva efter att successivt avveckla de inre gränskontrollerna, framhäver kommissionen, enligt DN.

Kan dra Sverige till domstol

Om Sverige och övriga länder inte lyder uppmaningen kan EU dra samtliga inför domstol. I grunden handlar det om att människor inom Europas Schengensamarbete ska fritt utan pass. 

Enbart om länderna står inför allvarliga hot ska det göras undantag., enligt EU.

– Kommissionen kommer att hålla nära kontakt med alla berörda medlemsstater för att uppnå detta mål, uppger kommissionen.

LÄS OCKSÅ: Grön satsning i konkurs – “Marknaden finns inte” 

Regeringen: åtgärden krävs

Det är just "allvarliga hot mot Sveriges inre säkerhet” som ligger bakom den senaste förlängningen.

– Ett beslut om förlängning av återinförd gränskontroll vid inre gräns är en av flera åtgärder som krävs för att kunna bemöta det fortsatt allvarliga hotet mot Sveriges inre säkerhet. Beslut om återinförd gränskontroll fattas i enlighet med EU:s gemensamma lagstiftning, framhöll regeringen i maj och tillade:

– Tidigare beslut har grundat sig på olika allvarliga hot mot allmän ordning och inre säkerhet, men det nu aktuella beslutet bygger på den befintliga hotbild som fortsatt är såväl allvarlig som komplex. 

Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge och Danmark har också infört inre gränskontroller.

ANDRA LÄSER: Elon Musk varnas för magplask – kan innebära slutet

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp © European Union, 2021, Dati Bendo, CC BY 4.0 

Text: Redaktionen