Förändring väntas – polisen kan få skjuta mer

2023 09 05

En utredning angående skjutvapen har tagits emot av justitieministern.

Justitierådet Petter Asp har lett en utredning som handlar om polisens rätt att använda sig av skjutvapen i olika situationer.

Utredningen föreslår att det regelverk som finns idag bör ersättas av en ny reglering som tydligare anger när polisen får använda skjutvapen.

I utredningen har man sett över i vilka situationer och under vilka förutsättningar det får skjutas från polisens håll.

Det framhåller regeringen.

Ökat mandat

Det föreslås nu att polisen ska få ökat mandat att använda skjutvapen.

– Justitieråd Petter Asp, som har lett utred­ningen, föreslår en ny lag som uttöm­mande reglerar när polisen har rätt att använda skjutvapen, förklarar justitiedepartementet i ett pressmeddelande.

– De nya reglerna ska vara lätt att över­blicka och enkla att förstå. Förslaget inne­bär att polisen kan ha rätt att använda skjut­vapen i något fler situa­tioner än vad som är fallet i dag.

Kommer ta ställning

Förslaget kommer att skickas på remiss till de myndigheter och organisationer som berörs och därefter kommer regeringen att ta ställning.

– Den nuvarande regleringen, som i dag finns i en kun­görelse från 1960-talet, har beskrivits som föråld­rad och svår­tillämpad i flera avseenden. Polis­myndig­heten har därför begärt att den ska ses över.

Skyddar sig själva och andra

I dagsläget får polisen skjuta när de själva eller andra utsätts för hot eller svårt våld som kan orsaka allvarliga skador.

– Poliser får i vissa situationer också använda skjutvapen för att gripa en person som är misstänkt eller dömd för särskilt grova brott och kan vara farlig för andra, till exempel om personen är på väg att rymma, framhåller polismyndigheten via sin webbsida.

Ska ha kontroll

Det finns krav på att polisen alltid ska ha kontroll över skottfältet när de skjuter.

De ska i första hand sträva efter att oskadliggöra personen, och skotten bör riktas mot benen.

Foto: J. Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen

11 november 2026

Störtdyker i ny mätning

2026 11 11

En ny opinionsundersökning har släppts på onsdagsförmiddagen.

Undersökningen – som har genomförts av Infostat – har tagit reda på hur förtroendet för partiledarna ser ut bland väljarna.

Siffrorna visar att det går åt två helt olika håll för två partiledare, rapporterar Expressen.

Jätteras

Det har nu gått 59 dagar utan att en ny regering har kommit på plats. S-ledaren Magdalena Andersson har sagt att hon vill styra med C och MP, i nära samarbete med V.

Nu framgår att Anderssons (S) förtroendesiffror rasar.

I september månad hade 44,4 procent av väljarna stort förtroende för henne, och i den nya mätningen sjunker det rejält till 34,8 procent.

Ökning för Kristersson

Samtidigt stiger motsvarande siffra för Ulf Kristersson (M) från 39,5 till 46,5 procent. Så här ser det ut för samtliga partiledare:

🔴Magdalena Andersson (S): 34,8 procent (-9,6 procent)

🟢Amanda Lind (MP): 23,9 procent (+2,2 procent)

🔴Nooshi Dadgostar (V): 11,8 procent (-4,7 procent)

🟢Elisabeth Thand Ringqvist (C): 18,3 procent (-1,2 procent)

🔵Simona Mohamsson (L): 21,9 procent (+10,2 procent)

🔵Ulf Kristersson (M): 46,5 procent (+7 procent)

🔵Ebba Busch (KD): 41,4 procent (+3,1 procent)

🔵Jimmie Åkesson (SD): 33,2 procent (-0,1 procent)

Läs mer: Drämmer till – blir dyrare för många bankkunder

Senaste nytt

På onsdagen väntas partiledarna för  S, V, MP och C mötas i Stockholm för att diskutera regeringsfrågan, rapporterar SVT.

– Det är något vi ser fram emot. Då kan vi prata sakfrågor, se våra gemensamma nämnare och komma fram till vad ett paket skulle kunna innehålla, säger Miljöpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Janine Alm Ericson.

“Vill komma framåt”

Centerpartiets röda linje mot V i regering ligger kvar, och V:s krav på ministerposter likaså.

Janine Alm Ericson hoppas att onsdagens möte ska leda till framsteg.

– Vi vill komma framåt i diskussioner och förhandlingar, säger hon.

Läs mer: Iphone-användare uppmanas: Uppdatera nu

Foto: N. Andersson Regeringskansliet, M. Liljegren Regeringskansliet resp O. Friman Regeringskansliet

Text: Redaktionen

10 nov 26

Dråpslag mot Ryssland – Trumps plan faller

2026 11 11

Trumps sista hopp har släckts.

Det tredje och sista av de tre första tankfartygen med rysk diesel som var på väg till USA har nu ändrat kurs.

Ett hårt bakslag för den uppmärksammade miljardaffären mellan Donald Trump och Vladimir Putin, rapporterar RBC Ukraine.

Vänder bort från USA

Tankfartyget Agioi Fanendes, som transporterar omkring 40 000 ton rysk diesel, har vänt bort från USA östkust. Fartyget befann sig omkring 400 nautiska mil från New York när kursändringen registrerades, rapporterar Bloomberg.

Tankern lämnade den ryska hamnen Primorsk i slutet av oktober och hade först New York som angiven destination. Senare ändrades destinationen till ”for orders”, vilket innebär att någon slutlig lossningshamn ännu inte var bekräftad.

Sedan gårdagen har fartyget rört sig bort från den amerikanska kusten.

USA:s energiminister Chris Wright uppger att han inte är orolig över att tankfartyget vänder bort från USA.

– Inte alls. Nej, det kommer att gå till en annan hamn, säger han till reportrar i New Orleans, enligt Reuters.

– Vi vill bara att dieseln ska komma ut på världsmarknaden.

Läs mer: S-källa stensäker om nya regeringen – “Allt tyder på det”

Två har redan vänt

Agioi Fanendes är det tredje av de planerade tankfartygen som ändrar kurs efter att ha varit på väg mot USA med rysk diesel.

Tidigare har tankern Leruo ändrat sin destination till Brasilien. Det andra fartyget, Talisman, lämnade den amerikanska rutten och gick in i Medelhavet. Även den tankern har signalerat att den inväntar instruktioner.

Enligt Bloomberg har ingen leverans av rysk diesel nått USA.

Gjorde miljardaffär

Bakgrunden är en överenskommelse mellan Donald Trump och Rysslands ledare Vladimir Putin i början av oktober. Tanken var att rysk diesel skulle levereras till USA och den internationella marknaden, bland annat för att bidra till lägre bränslepriser.

När Trump offentliggjorde överenskommelsen skrev han att Ryssland omedelbart skulle leverera mer än 300 000 ton diesel till den amerikanska och globala marknaden. Därefter skulle ytterligare 500 000 ton levereras i november och en miljon ton kort därefter.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj var snabb med att kritisera överenskommelsen.

– Gåvor till Putin kommer inte att skapa fred eller ge den civiliserade världen någon fördel. Ryssland kommer att "betala tillbaka" dieseln med ytterligare terror och svek, skrev Zelenskyj på X, vid tillfället.

Läs också: SD toppar ny lista – V inte långt efter 

Foto: Official White House Daniel Torok

Text: Redaktionen