Förändring väntas – polisen kan få skjuta mer

2023 09 05

En utredning angående skjutvapen har tagits emot av justitieministern.

Justitierådet Petter Asp har lett en utredning som handlar om polisens rätt att använda sig av skjutvapen i olika situationer.

Utredningen föreslår att det regelverk som finns idag bör ersättas av en ny reglering som tydligare anger när polisen får använda skjutvapen.

I utredningen har man sett över i vilka situationer och under vilka förutsättningar det får skjutas från polisens håll.

Det framhåller regeringen.

Ökat mandat

Det föreslås nu att polisen ska få ökat mandat att använda skjutvapen.

– Justitieråd Petter Asp, som har lett utred­ningen, föreslår en ny lag som uttöm­mande reglerar när polisen har rätt att använda skjutvapen, förklarar justitiedepartementet i ett pressmeddelande.

– De nya reglerna ska vara lätt att över­blicka och enkla att förstå. Förslaget inne­bär att polisen kan ha rätt att använda skjut­vapen i något fler situa­tioner än vad som är fallet i dag.

Kommer ta ställning

Förslaget kommer att skickas på remiss till de myndigheter och organisationer som berörs och därefter kommer regeringen att ta ställning.

– Den nuvarande regleringen, som i dag finns i en kun­görelse från 1960-talet, har beskrivits som föråld­rad och svår­tillämpad i flera avseenden. Polis­myndig­heten har därför begärt att den ska ses över.

Skyddar sig själva och andra

I dagsläget får polisen skjuta när de själva eller andra utsätts för hot eller svårt våld som kan orsaka allvarliga skador.

– Poliser får i vissa situationer också använda skjutvapen för att gripa en person som är misstänkt eller dömd för särskilt grova brott och kan vara farlig för andra, till exempel om personen är på väg att rymma, framhåller polismyndigheten via sin webbsida.

Ska ha kontroll

Det finns krav på att polisen alltid ska ha kontroll över skottfältet när de skjuter.

De ska i första hand sträva efter att oskadliggöra personen, och skotten bör riktas mot benen.

Foto: J. Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen


13 okt 26

Sverige blixtagerar: Stor insats för bensin och diesel

2026 10 14

Två miljoner fat bensin och diesel släpps ut på marknaden.

Det meddelar Energimyndigheten på tisdagen.

Lageravtrappningen i Sverige är en del av en internationell insats för att stabilisera och stärka drivmedelsmarknaden.

Beslutet innebär att två miljoner fat bensin och diesel frigörs till marknaden.

–  När osäkerheten ökar på de internationella energimarknaderna är det viktigt att länder samarbetar. Sveriges lageravtappning sker inom ramen för våra internationella åtaganden och är ett bidrag till en gemensam insats för att stärka försörjningstryggheten på marknaderna, säger Caroline Asserup, generaldirektör på Energimyndigheten. 

Nödåtgärd för hushållen

Den svenska lageravtrappningen är en del av ett initiativ från den Internationella energibyrån (IEA).

Totalt ska 400 miljoner fat olja släppas från beredskapslagren. Syftet är bland annat att dämpa kostnadsökningarna som drabbat hushållen till följd av energikrisen i Mellanöstern.

I våras beskrev den tillförordnade klimat- och miljöminister Johan Britz (L) åtgärden som ett stöd till hushållen.

– I ett pressat läge måste vi ta ansvar och bidra till att dämpa kostnadstrycket för hushåll och företag. På sikt ska Sverige stå mindre sårbart med en trygg och fossilfri energiförsörjning, sade han.

Ingen brist i Sverige

Energimyndigheten understryker att det inte råder någon brist på drivmedel i Sverige. Försörjningsläget är fortsatt stabilt och landet har en betydande inhemsk produktion av både bensin och diesel, konstaterar myndigheten.

– De volymer som omfattas av lageravtappningen utgör en begränsad del av Sveriges totala beredskapslager. Bedömningen är därför att lageravtappningen kan genomföras utan att det negativt påverkar den svenska försörjningstryggheten, säger Ella Kilim, avdelningschef för Energiberedskap på Energimyndigheten. 

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

FAKTA: Lageravtrappning

- Lageravtappningen genomförs inom ramen för IEA:s kollektiva lageravtappning.

- Sveriges bidrag uppgår till cirka två miljoner fat. De drivmedel som omfattas är diesel och bensin.

- En lageravtappning innebär att lagringsskyldigheten tillfälligt sänks så att ytterligare volymer kan bli tillgängliga för marknaden. 

Källa: Energimyndigheten

Andra läser: Prisras på populär vara – 64 procent billigare | Ekonomibladet

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


14 okt 26

Jättelyft i ny mätning

2026 10 14

Högersidan går starkt framåt.              

Väljarstödet för Tidöpartierna har ökat kraftigt jämfört med valresultatet.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

M, KD, L och SD samlar 52,2 procent i undersökningen.  Det är en ökning med hela 3,4 procentenheter jämfört med valresultatet.

Samtidigt backar den rödgröna sidan.

S, MP, V och C får 46,3 procent i mätningen, vilket är en minskning med 3,3 procentenheter jämfört med valet.

Därmed är avståndet mellan Tidöpartierna och de rödgröna 5,9 procentenheter.

Största skillnaderna

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet står för det största tappen på den rödgröna sidan.

Väljarstödet för S minskar med 2,1 procentenheter jämfört med valresultatet – från 28,0 till 25,9 procent. V tappar 1,2 procentenheter och får 7,2 procent i mätningen.

Moderaterna står samtidigt för den största ökningen av samtliga partier. M får 23,9 procent i mätning, vilket är en uppgång på 4,0 procentenheter jämfört med valresultatet.

– Det är en extrem ökning på kort tid och sannolikt en direkt fortsättning på den uppgång som inleddes sent i valrörelsen, efter Kristerssons starka insatser i slutdebatterna i kombination med att Åkesson underpresterade och att Andersson gjorde en svag insats, framhåller Novus ordförande Torbjörn Sjöström i ett uttalande.

– Nu skiljer det bara 2 procentenheter mellan M och S. Det är den minsta skillnaden mellan partierna sedan augusti 2016, alltså för tio år sedan, då Stefan Löfven ledde S och Anna Kinberg Batra ledde M, tillägger han.            

Utdragen regeringsprocess

Tappet för den rödgröna sidan kommer samtidigt som regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Centerpartiets och Vänsterpartiets håller fast vid sina röda linjer, vilket fått samtalen att stagnera på den rödgröna sidan.

I tisdags medgav Magdalena Andersson (S) att hon i nuläget saknar förutsättningar att bilda en regering.

S-ledaren väntas därför inte få tillräckligt stöd i torsdagens statsministeromröstning.

– Vid mitt möte med Magdalena Andersson meddelade hon att hon för närvarande inte ser det som meningsfullt att fortsätta sondera. Jag har därefter lagt fram Magdalena Andersson för riksdagen som mitt förslag till statsminister för en socialdemokratisk enpartiregering, säger talman Andreas Norlén i ett uttalande.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022 

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 14 oktober jämfört med  valresultatet.

🔴Vänsterpartiet                    7,2          -1,2
🔴Socialdemokraterna     25,9          -2,1
🟢Miljöpartiet                          6,5         +0,4
🟢Centerpartiet                      6,7         -0,3
🔵Liberalerna                           3,9         -1,4
🔵Moderaterna                     23,9         +4,0
🔵Kristdemokraterna           6,4         +0,2
🔵Sverigedemokraterna   18,0         +0,5
 
🔴🟢 S+V+MP+C                46,3          -3,3
🔵🔵 M+KD+SD+L              52,2        +3,4
 

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen