Förändring väntas – polisen kan få skjuta mer

2023 09 05

En utredning angående skjutvapen har tagits emot av justitieministern.

Justitierådet Petter Asp har lett en utredning som handlar om polisens rätt att använda sig av skjutvapen i olika situationer.

Utredningen föreslår att det regelverk som finns idag bör ersättas av en ny reglering som tydligare anger när polisen får använda skjutvapen.

I utredningen har man sett över i vilka situationer och under vilka förutsättningar det får skjutas från polisens håll.

Det framhåller regeringen.

Ökat mandat

Det föreslås nu att polisen ska få ökat mandat att använda skjutvapen.

– Justitieråd Petter Asp, som har lett utred­ningen, föreslår en ny lag som uttöm­mande reglerar när polisen har rätt att använda skjutvapen, förklarar justitiedepartementet i ett pressmeddelande.

– De nya reglerna ska vara lätt att över­blicka och enkla att förstå. Förslaget inne­bär att polisen kan ha rätt att använda skjut­vapen i något fler situa­tioner än vad som är fallet i dag.

Kommer ta ställning

Förslaget kommer att skickas på remiss till de myndigheter och organisationer som berörs och därefter kommer regeringen att ta ställning.

– Den nuvarande regleringen, som i dag finns i en kun­görelse från 1960-talet, har beskrivits som föråld­rad och svår­tillämpad i flera avseenden. Polis­myndig­heten har därför begärt att den ska ses över.

Skyddar sig själva och andra

I dagsläget får polisen skjuta när de själva eller andra utsätts för hot eller svårt våld som kan orsaka allvarliga skador.

– Poliser får i vissa situationer också använda skjutvapen för att gripa en person som är misstänkt eller dömd för särskilt grova brott och kan vara farlig för andra, till exempel om personen är på väg att rymma, framhåller polismyndigheten via sin webbsida.

Ska ha kontroll

Det finns krav på att polisen alltid ska ha kontroll över skottfältet när de skjuter.

De ska i första hand sträva efter att oskadliggöra personen, och skotten bör riktas mot benen.

Foto: J. Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen


23 jun 2026

Nytt ID-kort på väg – andra blir ogiltiga

2026 06 24

Ett enda ID-kort kan införas i Sverige.

Sverige kan snart få ett helt nytt och gemensamt ID-kort.

Kortet är tänkt att ersätta alla dagens legitimationer.

Förslag om nytt kort

I dag finns flera olika ID-handlingar i Sverige, till exempel nationellt ID-kort, Skatteverkets ID-kort och bankernas SIS-märkta kort.

Det gör att systemet kan upplevas som rörigt och olika kort gäller i olika situationer.

Nu vill Justitiedepartementet ändra på det och införa ett enda statligt ID-kort som alla ska använda.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen, uppger Justitiedepartementet.

LÄS MER: Stor kedja höjer priset – dyrare för elbilsägare från 1 juli

Mer kontroll och mindre fusk

En av anledningarna till förslaget är att minska ID-bedrägerier och identitetsstöld.

Myndigheterna vill göra det svårare att använda falska ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar departementet.

Polisen ska också få bättre verktyg för att kontrollera identiteter, bland annat genom ansiktsbilder och register.

Ändring i praktiken

För de flesta skulle det här innebära att det blir enklare att hålla koll på sin legitimation.

Istället för flera olika kort kommer man bara ha ett enda som gäller överallt, men som håller en högre säkerhetsnivå.

Det nya kortet ska också fungera som e-legitimation, alltså det som används för BankID-liknande tjänster.

Det kan göra det smidigare att logga in på myndigheter och göra ärenden digitalt.

Det nya kortet är planerat att införas den 1 september 2029.

LÄS MER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen


24 jun 26

Skatteverket får ny metod: Alla svenskar ska kontrolleras

2026 06 24

Skatteverket vill få större befogenhet att använda biometri för att kontrollera folkbokförda och personer med samordningsnummer.

– Skatteverket bör få öka sin användning av biometri, få lagra uppgifter så länge personen lever och dela uppgifter med samarbetsmyndigheter. Biometri behövs både för folkbokförda och för personer med samordningsnummer, framhåller myndigheten i ett uttalande.

Förslag på bordet

Regeringen har uppmärksammat kravet.

Nu föreslås både Skatteverket och Migrationsverket få större möjligheter att använda biometriska uppgifter vid identitetskontroller. Det handlar bland annat om fingeravtryck och ansiktsbilder vid identifiering.

Skatteverket föreslås få befogenhet att samla in och lagra fingeravtryck och ansiktsbilder. Uppgifterna ska kunna användas vid framtida kontroller för att säkerställa att en person inte registreras under flera identiteter.

– Felaktig folkbokföring och identitetsmissbruk används systematiskt inom organiserad brottslighet. För att stoppa detta måste myndigheterna ha kontroll över vilka som finns i landet och deras verkliga identitet. Nu stärker regeringen myndigheternas möjligheter att stoppa detta fusk, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2026.

ANDRA LÄSER: Lägre ersättning för 300 000 svenskar

2–3 procent

Skatteverket har nyligen presenterat en ny lägesbild av befolkningen. Enligt kartläggningen var 10 605 529 personer folkbokförda i Sverige vid årsskiftet.

Mellan två till tre procent bedöms vara felaktigt folkbokförda.

– De allra flesta är rätt folkbokförda. Men de fel som finns kan orsaka stor skada, exempelvis felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, fel beskattning, och utnyttjande av identiteter. Vi behöver fortsatt vässa vårt arbete, säger Michael Högback, avdelningschef för folkbokföringen på Skatteverket.

LÄS OCKSÅ: Kryms största stad har slocknat |'

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket 

Text: Redaktionen