Stor förhoppning för Ukraina – nytt land blandar sig i kriget

2024 09 25

Ett nytt land blandar sig i kriget i Ukraina, och från ukrainsk sida finns det en stor förhoppning om att landa ska kunna bana väg för fred.

Ansträngningar för att uppnå fred i Ukraina har hittills inte gett några resultat.

Men nu tror sig Ukraina ha hittat en medlande nation som man verkligen har förtroende för.

Det handlar om Indien, rapporterar Politico.

Och det är en högst oväntad utveckling – med tanke på den indiska premiärministern Narendra Modis varma omfamning av Vladimir Putin så sent som i juli.

Har ändrat uppfattning om Indien

Ukraina har på senare tid dock fått allt större förhoppningar om att Indien ska kunna vara den medlande part som kan bana väg för fred.

Zelenskyj kallade Modis och Putins kram för en ”stor besvikelse”, men sedan dess har förtroendet för Indien vuxit rejält, vilket ukrainska källor bekräftar för tidningen.

Modi har träffat Zelenskyj och gjort klart att Ukraina förvisso kommer att behöva kompromissa med Moskva – men att inget fredsförslag skulle inkludera krav på att Ukraina ska ge upp territorium till Ryssland.

Indien, som är ett av världens största länder, har därför goda möjligheter att få en viktig roll i en fredsförhandling, eftersom även Ryssland har förtroende för landet.

Andra länder utesluts

Indien har å ena sida undvikit att fördöma Rysslands invasion av Ukraina. Å andra sidan har landet talat sig varma om principen att suveränitet och territoriell integritet ska respekteras. Landet har också framhållit vikten av att uppnå fred.

Andra länder som velat mäkla fred har uteslutits ett efter ett.

Neutrala länder som Schweiz och Österrike har i praktiken följt övriga västvärldens hårda linje mot Ryssland, vilket gör det svårt för dessa länder att fungera som fredsmäklare. Schweiz har dessutom haft en fredskonferens där inga representanter från Kreml bjöds in.

Även länder som Kina, Brasilien och Saudiarabien har uteslutits.

Därför står hoppet nu till Indien, enligt tidningen.

”Kan tala öppet med ryssarna”

Indien själva är mycket intresserade av att spela den rollen.

– Vi är ett land som kan tala öppet med ryssarna om det här problemet, säger Indiens utrikesminister Subrahmanyam Jaishankar.

Även Putin har sagt att han har förtroende för Indien.

Jaishankar sade vid ett besök i Tyskland tidigare i månaden att det har föreslagits att Indien ska hålla i en fredskonferens.

Från Indiens sida framhåller man också att även Ryssland måste ta del av en sådan konferens – man kan inte utelämna den ena parten i konflikten, som man har velat göra i Schweiz.

Och Ukraina har alltså stora förhoppningar om att Indien ska kunna bana väg för en acceptabel fred.

– Jag kan säga att Indien är en trovärdig partner för Ukraina, säger Heorhii Tykhyi, talesperson för det ukrainska utrikesministeriet, till Politico.

Foto: Presidential Office of Ukraine

Text: Redaktionen


NY MÄTNING: Splittringen total – historiskt scenario närmar sig

2026 10 13

Magdalena Andersson (S) ska idag redogöra utfallet av hennes sonderingsuppdrag för talmannen.

En statsministeromröstning väntas sedan hållas senare i veckan. Det mesta tyder på att riksdagen då inte släpper fram S-ledaren som statsminister till följd av de fortsatta låsningarna på den rödgröna sidan, uppgav S-källor så sent som igår.

Och för varje dag som en ny regering inte är på plats går Sverige även en dag närmare ett extra val, vilket inte skett sedan 1958 och bara en gång sedan allmän rösträtt infördes på 1920-talet. 

Nu har svenska folket sagt sitt om ett sådant scenario.

Väljarna är helt splittrade, enligt en ny mätning från Novus, rapporterar TV4.

Historikern: förändrar ingenting

Medan 39 procent av svenskarna är för ett nyval är 40 procent emot. Ett extremt jämnt utfall. Det är framför allt högerväljare som vill se ett extra val. Rödgröna sympatisörer är betydligt mer skeptiska att gå den vägen.

Övriga svarande, 21 procent, är osäkra.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, tror inte att ett nyval skulle förändra låsningarna i svensk politik.

– Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block, säger han till TV4.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Budgeten vägen framåt

En väg framåt i regeringsbildningen skulle dock kunna gå genom budgetförhandlingarna. Det tror V-profilen Ulla Andersson, Mikael Damberg (S) och Janine Alm Ericson (MP).

– Jag är optimist och tror att vi, under de här veckorna som vi har på oss, kan hitta någon form av samsyn. Tidöregeringen har lämnat efter sig hög arbetslöshet, höga utsläpp, stora revor i välfärden, säger Janine Alm Ericson till Expressen.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU ökar också trycket på att S, MP, C och V i första hand går ihop för att få till en budget.

– Centerpartiet och Vänsterpartiet måste pausa sina röda linjer för att komma överens om en budget. Annars är det väldigt mycket tid som går till spillo, säger SSU:s ordförande Moska Hassas till samma tidning.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Centerpartiet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


13 okt 2026

“Kommer krossa er” – Sverige och Nato ger grönt ljus

2026 10 13

Sverige och övriga 31 Natoländer har sagt ja till att acceptera en ny försvarsplan kallad “segerteori”.

Planen tillkännages av Natos högste befälhavare Alexus G. Grynkewich vid den stora säkerhetskonferensen i Warszawa.

– Om någon är dum nog att attackera oss, kommer vi att slåss, framhäver Natochefen enligt finländska Iltaleheti.

"Förgör er bit för bit"

Segerteorin skulle innebära en omfattande motattack mot det land som potentiellt får för sig att angripa Nato. Det råder inget tvivel om att budskapet är riktat till Vladimir Putin och Kreml, även om Ryssland inte pekas ut vid namn.

Försvarsalliansen skulle attackera från land, i luften, till sjöss, från rymden och i cyberrymden, varnar Grynkewich.

– Vi kommer att krossa fienden och förgöra den bit för bit, säger han.

"Historiskt budskap"

Enligt Grynkewich blev planen färdigställd för tre månader sedan. Målet skulle vara tydligt: alla ryska attacker ska stoppas om Ryssland får för sig att gå till anfall. Långdistansmissiler skulle slå ut ryska kommandoposter och luftförsvarssystem i Kaliningrad, områden kring Sankt Petersburg och i Belarus, skriver RBC Ukraine.

Lauri Nurmi, politisk redaktör på Iltalehti, beskriver Natochefens besked som ett historiskt budskap till Kreml.

– Om motståndaren beslutar sig för att fortsätta attacken eller använder sina reserver till den, kommer vi att bryta det krigföringssystem som används mot oss. Detta inkluderar inte bara den anfallande enheten i sig, utan absolut allt som stöder, upprätthåller eller leder den enheten. För att åstadkomma detta kommer vi att använda ett brett lager av vapen, från toppmoderna precisionsvapen till ett överväldigande antal prisvärda och skalbara system. Vi kommer att tillämpa kontinuerligt och obevekligt tryck, både kinetiskt och icke-kinetiskt, säger Grynkewitch.

Läs mer: Rubio pekar ut nytt favoritland i Europa – ”idealisk inkörsport”

Målet inte slå ut Kreml

Natochefen understryker samtidigt att alliansen inte skulle hota Rysslands existens. Därmed skulle Moskva inte ha någon anledning att eskalera med kärnvapen. Det är inte heller planen att försöka besegra eller undergräva den ryska regeringen.

Målet är istället att stoppa alla ryska attacker.

– Fiendestyrkor och deras stödkapacitet kommer att försvagas och förstöras. Genom att göra detta försöker vi inte tillfoga vår motståndare strategiska nederlag, och det behöver vi inte heller göra, säger befälhavaren.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: UX Gun resp President of Russia Office

Text: Redaktionen