Stor förhoppning för Ukraina – nytt land blandar sig i kriget

2024 09 25

Ett nytt land blandar sig i kriget i Ukraina, och från ukrainsk sida finns det en stor förhoppning om att landa ska kunna bana väg för fred.

Ansträngningar för att uppnå fred i Ukraina har hittills inte gett några resultat.

Men nu tror sig Ukraina ha hittat en medlande nation som man verkligen har förtroende för.

Det handlar om Indien, rapporterar Politico.

Och det är en högst oväntad utveckling – med tanke på den indiska premiärministern Narendra Modis varma omfamning av Vladimir Putin så sent som i juli.

Har ändrat uppfattning om Indien

Ukraina har på senare tid dock fått allt större förhoppningar om att Indien ska kunna vara den medlande part som kan bana väg för fred.

Zelenskyj kallade Modis och Putins kram för en ”stor besvikelse”, men sedan dess har förtroendet för Indien vuxit rejält, vilket ukrainska källor bekräftar för tidningen.

Modi har träffat Zelenskyj och gjort klart att Ukraina förvisso kommer att behöva kompromissa med Moskva – men att inget fredsförslag skulle inkludera krav på att Ukraina ska ge upp territorium till Ryssland.

Indien, som är ett av världens största länder, har därför goda möjligheter att få en viktig roll i en fredsförhandling, eftersom även Ryssland har förtroende för landet.

Andra länder utesluts

Indien har å ena sida undvikit att fördöma Rysslands invasion av Ukraina. Å andra sidan har landet talat sig varma om principen att suveränitet och territoriell integritet ska respekteras. Landet har också framhållit vikten av att uppnå fred.

Andra länder som velat mäkla fred har uteslutits ett efter ett.

Neutrala länder som Schweiz och Österrike har i praktiken följt övriga västvärldens hårda linje mot Ryssland, vilket gör det svårt för dessa länder att fungera som fredsmäklare. Schweiz har dessutom haft en fredskonferens där inga representanter från Kreml bjöds in.

Även länder som Kina, Brasilien och Saudiarabien har uteslutits.

Därför står hoppet nu till Indien, enligt tidningen.

”Kan tala öppet med ryssarna”

Indien själva är mycket intresserade av att spela den rollen.

– Vi är ett land som kan tala öppet med ryssarna om det här problemet, säger Indiens utrikesminister Subrahmanyam Jaishankar.

Även Putin har sagt att han har förtroende för Indien.

Jaishankar sade vid ett besök i Tyskland tidigare i månaden att det har föreslagits att Indien ska hålla i en fredskonferens.

Från Indiens sida framhåller man också att även Ryssland måste ta del av en sådan konferens – man kan inte utelämna den ena parten i konflikten, som man har velat göra i Schweiz.

Och Ukraina har alltså stora förhoppningar om att Indien ska kunna bana väg för en acceptabel fred.

– Jag kan säga att Indien är en trovärdig partner för Ukraina, säger Heorhii Tykhyi, talesperson för det ukrainska utrikesministeriet, till Politico.

Foto: Presidential Office of Ukraine

Text: Redaktionen


30 okt 2026

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 30

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”. 

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU  för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


29 okt 26

SMHI pekar ut datum – då kommer första snön

2026 10 29

Årets första snö är på ingång.

När den första snön faller skiljer sig rejält mellan olika delar av Sverige.

Men enligt SMHI finns det en specifik period i landet då snön oftast gör entré.

Skillnader i landet

I den svenska fjällen kan vintern statistiskt sett göra entré tidigt. Enligt SMHI kan den första snön falla på högfjället redan i september, medan det första snötäcket i dalgångarna i de nordligaste fjälltrakterna normalt bildas i början av oktober.

– I oktober är det inte direkt ovanligt med snöfall i åtminstone de mellersta och norra delarna av landet. Några av de mer minnesvärda snöfallen i oktober har inträffat på senare år, uppger SMHI.

Längre söderut dröjer det oftast längre. I stora delar av Svealand är november en vanlig månad för säsongens första snötäcke.

Vid Skånes sydkust får invånarna i regel vänta längst. Där bildas det första snötäcket i genomsnitt först en bit in i december eller ännu senare, enligt SMHI:s statistik.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snö i storstäderna

Om man utgår från statistik från de senaste tio vintrarna som SMHI dokumenterat finns det flera datum som sticker ut beroende på vart i landet man bor, som även visar på stora skillnader mellan svenska orter.

I Östersund har det första snötäcket i genomsnitt bildats den 19 oktober, medan Malmö brukar få vänta till den 16 december.

Så här ser genomsnitten ut för några svenska städer:

  • Östersund: 19 oktober
  • Umeå: 27 oktober
  • Luleå: 29 oktober
  • Sundsvall: 5 november
  • Borås: 15 november
  • Göteborg: 30 november
  • Lund: 10 december
  • Malmö: 16 december

Uppgifterna avser när snödjupet först når minst en centimeter under vintersäsongen. Beräkningen bygger på historiska data från vintrarna 2015/2016 till 2024/2025.

Sticker ut i Stockholm

I Stockholm är det framför allt slutet av november som utmärker sig. Under de flesta åren kom första snön mellan 20–30 november. Genomsnittligt är det 26 november där störst chans finns.

Historien visar dock att vädret kan variera kraftigt från år till år. Enligt SMHI har den första snön i Stockholm förekommit redan den 10 oktober 1919 och den 12 oktober 1992.

Andra år har den dröjt ända till januari.

Kan ge tidig vinterkyla

Samtidigt pekar prognoser på en ovanlig utveckling i atmosfären som kan påverka temperaturen i Sverige under november och december.

Klarts meteorolog Lasse Rydqvist uppger att polarvirveln, som finns högt över Arktis, kan försvagas ovanligt kraftigt i början av november.

– Det kan bli en historiskt tidig stratosfärisk uppvärmning med tidig vinterkyla i Sverige, uppger han.

Vid en så kallad Major SSW, en stor stratosfärisk uppvärmning, stiger temperaturen snabbt högt upp i atmosfären samtidigt som polarvirveln försvagas. I vissa fall kan störningen påverka luftströmmarna längre ner och göra det lättare för kall arktisk luft att röra sig söderut.

Enligt Rydqvist har en så kraftig uppvärmning inte inträffat så tidigt i november sedan mätningarna startade 1959.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto: F Nobel

Text: Redaktionen