Stor förhoppning för Ukraina – nytt land blandar sig i kriget

2024 09 25

Ett nytt land blandar sig i kriget i Ukraina, och från ukrainsk sida finns det en stor förhoppning om att landa ska kunna bana väg för fred.

Ansträngningar för att uppnå fred i Ukraina har hittills inte gett några resultat.

Men nu tror sig Ukraina ha hittat en medlande nation som man verkligen har förtroende för.

Det handlar om Indien, rapporterar Politico.

Och det är en högst oväntad utveckling – med tanke på den indiska premiärministern Narendra Modis varma omfamning av Vladimir Putin så sent som i juli.

Har ändrat uppfattning om Indien

Ukraina har på senare tid dock fått allt större förhoppningar om att Indien ska kunna vara den medlande part som kan bana väg för fred.

Zelenskyj kallade Modis och Putins kram för en ”stor besvikelse”, men sedan dess har förtroendet för Indien vuxit rejält, vilket ukrainska källor bekräftar för tidningen.

Modi har träffat Zelenskyj och gjort klart att Ukraina förvisso kommer att behöva kompromissa med Moskva – men att inget fredsförslag skulle inkludera krav på att Ukraina ska ge upp territorium till Ryssland.

Indien, som är ett av världens största länder, har därför goda möjligheter att få en viktig roll i en fredsförhandling, eftersom även Ryssland har förtroende för landet.

Andra länder utesluts

Indien har å ena sida undvikit att fördöma Rysslands invasion av Ukraina. Å andra sidan har landet talat sig varma om principen att suveränitet och territoriell integritet ska respekteras. Landet har också framhållit vikten av att uppnå fred.

Andra länder som velat mäkla fred har uteslutits ett efter ett.

Neutrala länder som Schweiz och Österrike har i praktiken följt övriga västvärldens hårda linje mot Ryssland, vilket gör det svårt för dessa länder att fungera som fredsmäklare. Schweiz har dessutom haft en fredskonferens där inga representanter från Kreml bjöds in.

Även länder som Kina, Brasilien och Saudiarabien har uteslutits.

Därför står hoppet nu till Indien, enligt tidningen.

”Kan tala öppet med ryssarna”

Indien själva är mycket intresserade av att spela den rollen.

– Vi är ett land som kan tala öppet med ryssarna om det här problemet, säger Indiens utrikesminister Subrahmanyam Jaishankar.

Även Putin har sagt att han har förtroende för Indien.

Jaishankar sade vid ett besök i Tyskland tidigare i månaden att det har föreslagits att Indien ska hålla i en fredskonferens.

Från Indiens sida framhåller man också att även Ryssland måste ta del av en sådan konferens – man kan inte utelämna den ena parten i konflikten, som man har velat göra i Schweiz.

Och Ukraina har alltså stora förhoppningar om att Indien ska kunna bana väg för en acceptabel fred.

– Jag kan säga att Indien är en trovärdig partner för Ukraina, säger Heorhii Tykhyi, talesperson för det ukrainska utrikesministeriet, till Politico.

Foto: Presidential Office of Ukraine

Text: Redaktionen


20mars26

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 mars 2026

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen