Stor förhoppning för Ukraina – nytt land blandar sig i kriget

2024 09 25

Ett nytt land blandar sig i kriget i Ukraina, och från ukrainsk sida finns det en stor förhoppning om att landa ska kunna bana väg för fred.

Ansträngningar för att uppnå fred i Ukraina har hittills inte gett några resultat.

Men nu tror sig Ukraina ha hittat en medlande nation som man verkligen har förtroende för.

Det handlar om Indien, rapporterar Politico.

Och det är en högst oväntad utveckling – med tanke på den indiska premiärministern Narendra Modis varma omfamning av Vladimir Putin så sent som i juli.

Har ändrat uppfattning om Indien

Ukraina har på senare tid dock fått allt större förhoppningar om att Indien ska kunna vara den medlande part som kan bana väg för fred.

Zelenskyj kallade Modis och Putins kram för en ”stor besvikelse”, men sedan dess har förtroendet för Indien vuxit rejält, vilket ukrainska källor bekräftar för tidningen.

Modi har träffat Zelenskyj och gjort klart att Ukraina förvisso kommer att behöva kompromissa med Moskva – men att inget fredsförslag skulle inkludera krav på att Ukraina ska ge upp territorium till Ryssland.

Indien, som är ett av världens största länder, har därför goda möjligheter att få en viktig roll i en fredsförhandling, eftersom även Ryssland har förtroende för landet.

Andra länder utesluts

Indien har å ena sida undvikit att fördöma Rysslands invasion av Ukraina. Å andra sidan har landet talat sig varma om principen att suveränitet och territoriell integritet ska respekteras. Landet har också framhållit vikten av att uppnå fred.

Andra länder som velat mäkla fred har uteslutits ett efter ett.

Neutrala länder som Schweiz och Österrike har i praktiken följt övriga västvärldens hårda linje mot Ryssland, vilket gör det svårt för dessa länder att fungera som fredsmäklare. Schweiz har dessutom haft en fredskonferens där inga representanter från Kreml bjöds in.

Även länder som Kina, Brasilien och Saudiarabien har uteslutits.

Därför står hoppet nu till Indien, enligt tidningen.

”Kan tala öppet med ryssarna”

Indien själva är mycket intresserade av att spela den rollen.

– Vi är ett land som kan tala öppet med ryssarna om det här problemet, säger Indiens utrikesminister Subrahmanyam Jaishankar.

Även Putin har sagt att han har förtroende för Indien.

Jaishankar sade vid ett besök i Tyskland tidigare i månaden att det har föreslagits att Indien ska hålla i en fredskonferens.

Från Indiens sida framhåller man också att även Ryssland måste ta del av en sådan konferens – man kan inte utelämna den ena parten i konflikten, som man har velat göra i Schweiz.

Och Ukraina har alltså stora förhoppningar om att Indien ska kunna bana väg för en acceptabel fred.

– Jag kan säga att Indien är en trovärdig partner för Ukraina, säger Heorhii Tykhyi, talesperson för det ukrainska utrikesministeriet, till Politico.

Foto: Presidential Office of Ukraine

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen