Stor förhoppning för Ukraina – nytt land blandar sig i kriget

2024 09 25

Ett nytt land blandar sig i kriget i Ukraina, och från ukrainsk sida finns det en stor förhoppning om att landa ska kunna bana väg för fred.

Ansträngningar för att uppnå fred i Ukraina har hittills inte gett några resultat.

Men nu tror sig Ukraina ha hittat en medlande nation som man verkligen har förtroende för.

Det handlar om Indien, rapporterar Politico.

Och det är en högst oväntad utveckling – med tanke på den indiska premiärministern Narendra Modis varma omfamning av Vladimir Putin så sent som i juli.

Har ändrat uppfattning om Indien

Ukraina har på senare tid dock fått allt större förhoppningar om att Indien ska kunna vara den medlande part som kan bana väg för fred.

Zelenskyj kallade Modis och Putins kram för en ”stor besvikelse”, men sedan dess har förtroendet för Indien vuxit rejält, vilket ukrainska källor bekräftar för tidningen.

Modi har träffat Zelenskyj och gjort klart att Ukraina förvisso kommer att behöva kompromissa med Moskva – men att inget fredsförslag skulle inkludera krav på att Ukraina ska ge upp territorium till Ryssland.

Indien, som är ett av världens största länder, har därför goda möjligheter att få en viktig roll i en fredsförhandling, eftersom även Ryssland har förtroende för landet.

Andra länder utesluts

Indien har å ena sida undvikit att fördöma Rysslands invasion av Ukraina. Å andra sidan har landet talat sig varma om principen att suveränitet och territoriell integritet ska respekteras. Landet har också framhållit vikten av att uppnå fred.

Andra länder som velat mäkla fred har uteslutits ett efter ett.

Neutrala länder som Schweiz och Österrike har i praktiken följt övriga västvärldens hårda linje mot Ryssland, vilket gör det svårt för dessa länder att fungera som fredsmäklare. Schweiz har dessutom haft en fredskonferens där inga representanter från Kreml bjöds in.

Även länder som Kina, Brasilien och Saudiarabien har uteslutits.

Därför står hoppet nu till Indien, enligt tidningen.

”Kan tala öppet med ryssarna”

Indien själva är mycket intresserade av att spela den rollen.

– Vi är ett land som kan tala öppet med ryssarna om det här problemet, säger Indiens utrikesminister Subrahmanyam Jaishankar.

Även Putin har sagt att han har förtroende för Indien.

Jaishankar sade vid ett besök i Tyskland tidigare i månaden att det har föreslagits att Indien ska hålla i en fredskonferens.

Från Indiens sida framhåller man också att även Ryssland måste ta del av en sådan konferens – man kan inte utelämna den ena parten i konflikten, som man har velat göra i Schweiz.

Och Ukraina har alltså stora förhoppningar om att Indien ska kunna bana väg för en acceptabel fred.

– Jag kan säga att Indien är en trovärdig partner för Ukraina, säger Heorhii Tykhyi, talesperson för det ukrainska utrikesministeriet, till Politico.

Foto: Presidential Office of Ukraine

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


04 maj 26

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen