Stor framgång för Stefan Löfven

2022 10 13

Sveriges tidigare statsminister kommer att väljas till Europeiska socialdemokratiska partiets (PES) nya ordförande. 

Beslutet kommer att bli officiellt under PES kongress som äger rum 14-15 oktober, meddelar Socialdemokraterna i ett pressmeddelande.

Vi lever i en orolig tid. Det mycket allvarliga säkerhetsläget, klimathotet, de växande klyftorna och hotet mot demokrati är några av de stora utmaningar vi gemensamt står inför. I tider av dessa har Europas socialdemokrater en avgörande roll, säger Stefan Löfven.

"Ljusare framtid för alla" 

Den forne statsministern tillägger: 

– Jag kommer ta mig an uppdraget som ordförande för PES med övertygelsen om Europas betydelse för den globala freden och säkerheten och för att se till att alla människor ska kunna möta en ljusare framtid.

Statsministern deltar 

Även avgående statsminister Magdalena Andersson (S) kommer att delta på den kongress då Stefan Löfven väljs som ny ordförande.

– Äntligen kan det Europeiska socialdemokratiska partiet träffas för kongress igen. Jag ser fram emot att Stefan Löfven väljs till ny ordförande för PES. Vi socialdemokrater är väldigt stolta över nomineringen. Det breda stödet för Stefan Löfven som ny ordförande är ett erkännande för den svensk-nordiska socialdemokratins starka ställning, säger partiordförande Magdalena Andersson enligt partiets pressmeddelande. 

Nominerades av Andersson  

Stefan Löfven är den enda kandidaten som nominerats till ordförandeskapet.

Bakom nomineringen står Socialdemokraterna i Sverige och Löfvens efterträdare på statsministerposten.

Det är med glädje och stolthet som Socialdemokraterna nominerar vår tidigare statsminister och partiordförande Stefan Löfven till ny ordförande för det Europeiska socialdemokratiska partiet, sade Magdalena Andersson i september.

33 S-partier från EU 

I PES ingår 33 socialdemokratiska partier inom EU.

Det ingår även tolv associerade medlemmar och lika många med så kallad observatörsstatus som är hemmahörande i länder som inte är med i unionen.

Statsminister 2014-2021 

Stefan Löfven tillträdde som partiordförande för Socialdemokraterna 2012 och var Sveriges statsminister mellan 2014 och 2021. 

I augusti förra året meddelade han att han hade för avsikt att avgå som både partiledare och statsminister. 

– Jag har snart varit partiordförande under tio år, statsminister under sju. Det har varit fantastiska år. Jag har haft fokus på att oförtrutet göra det bästa för Sverige och alla som lever i vårt fantastiska land, sade han i sitt sommartal enligt SVT. 

– Men allt har ett slut och jag vill ge min efterträdare de allra bästa förutsättningarna. 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


29 november 2025

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen


29nov2025

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen