Stor framgång för Stefan Löfven

2022 10 13

Sveriges tidigare statsminister kommer att väljas till Europeiska socialdemokratiska partiets (PES) nya ordförande. 

Beslutet kommer att bli officiellt under PES kongress som äger rum 14-15 oktober, meddelar Socialdemokraterna i ett pressmeddelande.

Vi lever i en orolig tid. Det mycket allvarliga säkerhetsläget, klimathotet, de växande klyftorna och hotet mot demokrati är några av de stora utmaningar vi gemensamt står inför. I tider av dessa har Europas socialdemokrater en avgörande roll, säger Stefan Löfven.

"Ljusare framtid för alla" 

Den forne statsministern tillägger: 

– Jag kommer ta mig an uppdraget som ordförande för PES med övertygelsen om Europas betydelse för den globala freden och säkerheten och för att se till att alla människor ska kunna möta en ljusare framtid.

Statsministern deltar 

Även avgående statsminister Magdalena Andersson (S) kommer att delta på den kongress då Stefan Löfven väljs som ny ordförande.

– Äntligen kan det Europeiska socialdemokratiska partiet träffas för kongress igen. Jag ser fram emot att Stefan Löfven väljs till ny ordförande för PES. Vi socialdemokrater är väldigt stolta över nomineringen. Det breda stödet för Stefan Löfven som ny ordförande är ett erkännande för den svensk-nordiska socialdemokratins starka ställning, säger partiordförande Magdalena Andersson enligt partiets pressmeddelande. 

Nominerades av Andersson  

Stefan Löfven är den enda kandidaten som nominerats till ordförandeskapet.

Bakom nomineringen står Socialdemokraterna i Sverige och Löfvens efterträdare på statsministerposten.

Det är med glädje och stolthet som Socialdemokraterna nominerar vår tidigare statsminister och partiordförande Stefan Löfven till ny ordförande för det Europeiska socialdemokratiska partiet, sade Magdalena Andersson i september.

33 S-partier från EU 

I PES ingår 33 socialdemokratiska partier inom EU.

Det ingår även tolv associerade medlemmar och lika många med så kallad observatörsstatus som är hemmahörande i länder som inte är med i unionen.

Statsminister 2014-2021 

Stefan Löfven tillträdde som partiordförande för Socialdemokraterna 2012 och var Sveriges statsminister mellan 2014 och 2021. 

I augusti förra året meddelade han att han hade för avsikt att avgå som både partiledare och statsminister. 

– Jag har snart varit partiordförande under tio år, statsminister under sju. Det har varit fantastiska år. Jag har haft fokus på att oförtrutet göra det bästa för Sverige och alla som lever i vårt fantastiska land, sade han i sitt sommartal enligt SVT. 

– Men allt har ett slut och jag vill ge min efterträdare de allra bästa förutsättningarna. 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


23mars26

UPPGIFTER: Putin försvunnen

2026 03 23

Vladimir Putin har försvunnit.

Rysslands diktator har inte setts i offentligheten på minst tio dagar.

Nu kommer uppgifter om att Kreml är oroliga.

Har inte synts till

Putins frånvaro har bland annat uppmärksammats av den ryska oppositionella ex-oligarken Mikhail Khodorkovskij på dennes Youtube-kanal, rapporterar Iltalehti.

Han noterar att Putin inte har deltagit i några offentliga evenemang de senaste tio dagarna, minst. Diktatorns senaste bekräftade offentliga framträdande ägde rum den 9 mars.

Samtidigt har Kreml bara publicerat information om påstådda telefonsamtal och möten, utan att visa några videor på Putin.

De senaste framträdandena som Putin dessförinnan har gjort på video kan dessutom ha varit förinspelade, visar en analys av material som Kreml har lagt upp på sin hemsida.

Den typen av förinspelat material kallas ”konserverad mat”, enligt tidningen.

Det används när man vill hålla Putins position hemlig.

Putins försvinnande från offentligheten tyder på att han själv och Kreml är oroliga, menar experter.

Stor oro i Kreml

Analytiker och experter har kommit med flera teorier om varför Putin har försvunnit från offentligheten.

Många tror att hans försvinnande har med situationen i Mellanöstern att göra.

En rad iranska ledare har dödats av USA och Israel sedan kriget i Iran inleddes, vilket tros ha väckt stor oro i Kreml.

Mikhail Khodorkovskij tror att man har valt att kraftigt stärka säkerheten runt Putin till följd av den allvarliga situationen i världen.

Det noteras också att Putin gärna ”försvinner” i krissituationer, eftersom han är mycket orolig över sin personliga säkerhet.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Kina har "ondskefull plan" för Ryssland

Internt tryck – hot om statskupp?

En annan förklaring kan vara att ett viktigt politiskt beslut är förestående eller att Putin är utsatt för internt tryck.

Under mars månad har det dessutom kommit uppgifter om att Putin fruktar en statskupp, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.
Enligt källor till den ryska nyhetskanalen VChK-OGPU är det personer nära Rysslands tidigare försvarsminister Sergej Sjojgu som planerar en kupp mot den ryska ledningen.

Hotet har sagts ligga bakom nedstängningar av mobilt internet i Moskva, samtidigt som det också har placerats ut soldater på den ryska huvudstadens gator, vilket bland annat har uppmärksammats av den tidigare moderatledaren Carl Bildt (M) i ett inlägg på X nyligen.

LÄS OCKSÅ: Ryska fronten krackelerar - Ukraina slår till

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Alla får pengar – nytt stöd till hushållen

2026 03 23

Regeringen går fram med ett nytt elstöd.

Det meddelar statsminister Ulf Kristersson (M) på en gemensam pressträff med övriga partiledare i Tidösamarbetet.  

Stödet ska betalas ut till hushåll i hela landet för att kompensera för de höga elpriserna i januari och februari.

För en villaägare kan det handla om mellan 1 000 till 2 000 kronor, uppger Kristersson.

– Ersättningar ges till hela landet. De höga elpriserna som har gällt under januari och februari kommer vi att kompensera för, säger han enligt SVT.

2,4 miljarder kronor

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) bekräftar att stödet baseras på elförbrukningen under perioden januari-februari. Hur stor summa som kommer att betalas ut baseras på hushållens månadsförbrukning under perioden. Totalt kommer 2,4 miljarder kronor att fördelas mellan hushållen. 

– Åtgärder införs nu för att ge hushållen bättre förutsättningar att möta höga energipriser. Även om vi går mot sommartider behövs det åtgärder för att hantera den typ av turbulens som pågår nu, säger Ebba Busch enligt SVT. 

Sänker skatten

Utöver det nya elstödet går regeringen fram med en sänkning av bränsleskatten.

Skatten på bensin och diesel ska sänkas till EU:s miniminivå.

Den nya sänkningen kommer i praktiken leda till att bensinpriset sänks med 1 krona. Dieselpriset beräknas i sin tur sjunka med 40 öre.

Reformen kommer att kosta staten 1,5 miljarder kronor.

Sänktes också förra året

Regeringen har sänkt bränsleskatten i flera omgångar, senast den 1 juli 2025 då skatten sänktes med 40 öre per liter.

Förra årets skattesänkning var delvis en kompensation för att reduktionsplikten höjdes till 10 procent.

– Skattesänkningarna kommer mer än kompensera för det prispåslag som höjningen av reduktionsplikten kan leda till. På så sätt kan vi se till att omställningen blir rättvis och vi kan minska utsläppen utan att belasta hushåll och företag, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i samband med beskedet.

Regeringen har också beslutat att de skattesatser som gäller efter sänkningarna 2025 för bensin och diesel även ska gälla under 2026. Det innebär att skatten på drivmedlen inte indexerades inför 2026.

LÄS OCKSÅ:

Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Storbank höjer räntan 

Anders Borg är säker - "två veckor kvar"

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen