Stor framgång för Stefan Löfven

2022 10 13

Beslutet kommer att bli officiellt under PES kongress som äger rum 14-15 oktober, meddelar Socialdemokraterna i ett pressmeddelande.

– Vi lever i en orolig tid. Det mycket allvarliga säkerhetsläget, klimathotet, de växande klyftorna och hotet mot demokrati är några av de stora utmaningar vi gemensamt står inför. I tider av dessa har Europas socialdemokrater en avgörande roll, säger Stefan Löfven.

"Ljusare framtid för alla" 

Den forne statsministern tillägger: 

– Jag kommer ta mig an uppdraget som ordförande för PES med övertygelsen om Europas betydelse för den globala freden och säkerheten och för att se till att alla människor ska kunna möta en ljusare framtid.

Statsministern deltar 

Även avgående statsminister Magdalena Andersson (S) kommer att delta på den kongress då Stefan Löfven väljs som ny ordförande.

– Äntligen kan det Europeiska socialdemokratiska partiet träffas för kongress igen. Jag ser fram emot att Stefan Löfven väljs till ny ordförande för PES. Vi socialdemokrater är väldigt stolta över nomineringen. Det breda stödet för Stefan Löfven som ny ordförande är ett erkännande för den svensk-nordiska socialdemokratins starka ställning, säger partiordförande Magdalena Andersson enligt partiets pressmeddelande. 

Nominerades av Andersson  

Stefan Löfven är den enda kandidaten som nominerats till ordförandeskapet.

Bakom nomineringen står Socialdemokraterna i Sverige och Löfvens efterträdare på statsministerposten.

– Det är med glädje och stolthet som Socialdemokraterna nominerar vår tidigare statsminister och partiordförande Stefan Löfven till ny ordförande för det Europeiska socialdemokratiska partiet, sade Magdalena Andersson i september.

33 S-partier från EU 

I PES ingår 33 socialdemokratiska partier inom EU.

Det ingår även tolv associerade medlemmar och lika många med så kallad observatörsstatus som är hemmahörande i länder som inte är med i unionen.

Statsminister 2014-2021 

Stefan Löfven tillträdde som partiordförande för Socialdemokraterna 2012 och var Sveriges statsminister mellan 2014 och 2021. 

I augusti förra året meddelade han att han hade för avsikt att avgå som både partiledare och statsminister. 

– Jag har snart varit partiordförande under tio år, statsminister under sju. Det har varit fantastiska år. Jag har haft fokus på att oförtrutet göra det bästa för Sverige och alla som lever i vårt fantastiska land, sade han i sitt sommartal enligt SVT. 

– Men allt har ett slut och jag vill ge min efterträdare de allra bästa förutsättningarna. 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 22

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen