Stor ilska i Ukraina

2023 09 10

Under helgen hålls möten mellan representanter från medlemmarna i G20-organisationen.

Där finns bland annat EU, USA, Kina, Indien och Ryssland med som medlemmar.

På lördagen har flera globala ämnen diskuterats, och den Afrikanska Unionen har blivit intagna som officiella medlemmar.

Det rapporterar CNN.

Kraftig kritik

Flera viktiga ekonomiska och politiska ämnen har avhandlats, däribland klimathotet.

Man gick även igenom det rådande kriget i Ukraina, men nu riktar ukrainska tjänstemän kraftig kritik mot sättet som det togs upp.

I Ukraina menas det att det gemensamma uttalandet från G20 inte är tillräckligt.

Stor ilska

I det officiella uttalandet, där Ryssland inte specifikt nämns, lyder det att “alla stater måste avstå från att med hot eller med användning av våld försöka erövra land”.

Ukraina menar nu att det är ett otillräckligt utlåtande från organisationen.

En som har uttryckt sig är utrikesdepartementets talesperson Oleh Nikolenko.

– Ukraina tackar de allierade som försökte inkludera starka ordalydelser i texten. Men samtidigt, när det gäller Rysslands aggressioner mot Ukraina, har G20-gruppen ingenting att vara stolt över, menar han via X.

Även spannmålsavtalet

Ett annat ämne som diskuterats är spannmålsavtalet, där Ryssland menar att sanktioner bör hävas innan man skriver på.

– Även det minsta hävandet av sanktioner mot Ryssland eller diskussioner som föreslår ett sådant alternativ får konsekvenser, menar president Zelenskyjs rådgivare Mychajlo Podoljak.

“Borde ha deltagit”

Nikolenko menar vidare att Ukraina borde ha deltagit vid mötet.

– Det är uppenbart att deltagandet från den ukrainska sidan i G20-mötet skulle ha gjort det möjligt för deltagarna att bättre förstå situationen.

Samtidigt säger den ryska förhandlaren Svetlana Lukash att Ryssland välkomnar det “balanserade” uttalandet, rapporterar DW.

Foto:  Presidential Office of Ukraine

Text: Redaktionen

JUST NU: Panikåtgärd i Turkiet – Erdoğan “kan försvinna för gott”

2025 07 11

Den turkiska regeringen ökar motståndet mot landets politiska opposition.

Över 500 personer har under de senaste nio månaderna gripits eller åtalats. Utvecklingen har “accelererat dramatiskt de senaste dagarna”, rapporterar Reuters.

Enligt Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan handlar det intensifierade förtrycket om att slå mot ett korrupt nätverk som är “som en bläckfisk vars armar sträcker sig till andra delar av Turkiet och utomlands”.

Vidtar panikdrag

Nu genomför Erdoğan ett panikdrag för att rädda sin egen plats i regeringen, rapporterar Politico.

Natoledaren kommer att ge plats i politiken för den fängslade ärkefienden Abdullah Öcalan som tillhör det förbjudna partiet PKK och som terrorstämplats av Turkiet, USA och EU.

– Erdoğan gör sin karriärs största chansning för att rädda sitt politiska skinn, skriver den amerikanska tidningen och tillägger:

– Det är ett tecken på Erdoğans sjunkande styrka att han ens överväger ett så radikalt steg för att behålla sitt grepp om Natojätten med 85 miljoner invånare. 

Enligt Politicos skribent skulle Erdoğan annars kunna försvinna från politiken för gott.

– Men den islamistiska populisten vet att det här är hans tillfälle att försöka befästa sin position som president – ​​potentiellt på livstid – eller riskera att bli utplånad från den politiska scenen.

Kan slå bakut

Draget är ett försök att säkra stödet från såväl de egna konservativa som från Turkiets kurder.

Åtgärden är “ett högriskdrag utan någon garanti för framgång", enligt Politco.

– Den turkiska opinionen är mycket försiktig med PKK, och kurderna själva är extremt nervösa inför att lita på de turkiska myndigheterna. Denna affär är långt ifrån lätt att sälja, framhäver tidningen i sin analys.

Stort tillslag i helgen

I helgen valde Erdoğan att slå till mot borgmästare i tre olika städer för att stärka sin makt över landet.

De tre borgmästarna Abdurrahman Tutdere, Zeydan Karalar och Muhittin Böcek greps  på lördagen, vilket beskrivs som ännu ett stort tillslag mot landets opposition.

Alla tre tillhör Turkiets största oppositionsparti, Republikanska folkpartiet (CHP), som beskrivs som socialdemokratiskt och pro-europeiskt. 

Deras gripande kommer fyra månader efter att Istanbuls borgmästare Ekrem Imamoglu fängslades efter anklagelser om korruption, något som utlöste stora protester i Turkiet.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen