Stor insats på Arlanda – flera barn stoppas

2024 12 21

Polisen deltar i en stor insats på Arlanda flygplats.

Insatsen genomförs för att förhindra att barn förs ut ur landet mot sin vilja och utsätts för hedersrelaterade brott i andra länder.

Risken för att barn förs bort är som störst under skolloven.

Därför har polisen stärkt sin närvaro på flygplatsen.

– När ett barn väl befinner sig i ett annat land är det mycket svårare för svenska myndigheter att kunna agera, därför är det oerhört viktigt att vi ingriper innan barnen lämnar landet, säger Åsa Wallinder, verksamhetsutvecklare vid Noa.

Stoppar sällskap 

Under veckan har polisen stoppat flera sällskap som är på väg till tredje land (ett land utanför EU/ESS) med barn och ungdomar.

När det funnits fog för misstanke har polisen genomfört fördjupade kontroller.

– Vi har under veckan talat med ett femtiotal barn och deras resesällskap. Många uppskattar att vi vill ta vara på barns rättigheter och lyssnar på vad barnen har att säga. Vår insats har lett till en polisanmälan om förberedelse till våldsbrott. Exakt vilken typ av våldsbrott det handlar om vill vi i nuläget inte säga av hänsyn till de inblandade, berättar Åsa Wallinder.

Inleds i Sverige

Socialnämnden kopplas in om det finns en påtaglig risk för att ett barn förs utomlands och att barnets hälsa och utveckling kan skadas under utlandsvistelsen.

Vid sådana misstankar kan socialnämnden begära att förvaltningsdomstolen fattar beslut om utreseförbud.

– Därför är det väldigt ovanligt att försöka föra ut barn med utreseförbud. Det är de som ännu inte fått ett förbud, men som ligger i riskzonen som vi vill hitta, säger Åsa Wallinder.

Många av de brott som bortförda barn utsätts för startar på svensk mark.

I vissa fall handlar det om förberedelse till det fullbordade brottet och i vissa fall kan det röra sig om försök till det fullbordade brottet, uppger polisen.

Exempel på brott är tvångsäktenskap, barnäktenskap och könsstympning.

Foto: M. Rosenqvist

Text: Redaktionen

Pensionärer missar viktigt bidrag – kan få flera tusen mer i månaden

2026 01 17

Svenska pensionärer riskerar att gå miste om tusentals kronor i tillägg.

Många svenska pensionärer som har rätt till tillägg missar det helt – trots enkla möjligheter att söka.

Det är ett stöd som kan ge flera tusen kronor mer i månaden, rapporterar Senioren.

Stort bidrag står outnyttjat

Bostadstillägget ska stödja pensionärer med stram ekonomi.

– Bostadstillägg är ett skattefritt tillägg för dig som har låg pension. Du kan få upp till 7 290 kronor per månad, beroende på din ekonomi, bostadskostnad, dina tillgångar och din familjesituation, meddelar Pensionsmyndigheten.

Det högsta beloppet som ensamstående kan få är upp till 7 290 kronor per månad, medan makar eller sambor kan få upp till 3 645 kronor.

LÄS MER: Moskva hånar hela Europa

Missar bidraget

Men många pensionärer tror felaktigt att de inte är berättigade till stödet och väljer därför att inte ansöka.

Enligt Pensionsmyndigheten bedömdes omkring 123 000 personer som hade rätt till bostadstillägg 2020 – ändå inte sökte det.

– Ett beslut om bostadstillägg gäller oftast tills vidare, men om din ekonomiska situation förändras ska bostadstillägget räknas om, uppger myndigheten.

Krav för tillägg

För att kunna ansöka om bostadstillägg finns några grundläggande krav – du måste bo i Sverige, ta ut hela din allmänna pension och vara minst 67 år.

I vissa situationer kan även den som får änkepension eller utländsk pension ha rätt till bostadstillägg.

Storleken på tillägget beror på din ekonomiska situation, inklusive inkomster, bostadskostnad och tillgångar.

– Det är viktigt att anmäla ändringar så fort som möjligt för att inte gå miste om bostadstillägg. Du kan även bli återbetalningsskyldig om du inte anmäler rätt uppgifter, meddelar Pensionsmyndigheten.

Att ta reda på om man är berättigad är enkelt:

  1. Gör en preliminär beräkning på Pensionsmyndighetens hemsida för att se om det är värt att ansöka.
  2. Fyll i ansökan digitalt med BankID om du har det, eller via blankett om du behöver hjälp.

LÄS MER: Riksbanken övertygade om 2026: Efterlängtat besked för hushållen

Foto: E Ann

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen