Stor insats på Arlanda – flera barn stoppas

2024 12 21

Polisen deltar i en stor insats på Arlanda flygplats.

Insatsen genomförs för att förhindra att barn förs ut ur landet mot sin vilja och utsätts för hedersrelaterade brott i andra länder.

Risken för att barn förs bort är som störst under skolloven.

Därför har polisen stärkt sin närvaro på flygplatsen.

– När ett barn väl befinner sig i ett annat land är det mycket svårare för svenska myndigheter att kunna agera, därför är det oerhört viktigt att vi ingriper innan barnen lämnar landet, säger Åsa Wallinder, verksamhetsutvecklare vid Noa.

Stoppar sällskap 

Under veckan har polisen stoppat flera sällskap som är på väg till tredje land (ett land utanför EU/ESS) med barn och ungdomar.

När det funnits fog för misstanke har polisen genomfört fördjupade kontroller.

– Vi har under veckan talat med ett femtiotal barn och deras resesällskap. Många uppskattar att vi vill ta vara på barns rättigheter och lyssnar på vad barnen har att säga. Vår insats har lett till en polisanmälan om förberedelse till våldsbrott. Exakt vilken typ av våldsbrott det handlar om vill vi i nuläget inte säga av hänsyn till de inblandade, berättar Åsa Wallinder.

Inleds i Sverige

Socialnämnden kopplas in om det finns en påtaglig risk för att ett barn förs utomlands och att barnets hälsa och utveckling kan skadas under utlandsvistelsen.

Vid sådana misstankar kan socialnämnden begära att förvaltningsdomstolen fattar beslut om utreseförbud.

– Därför är det väldigt ovanligt att försöka föra ut barn med utreseförbud. Det är de som ännu inte fått ett förbud, men som ligger i riskzonen som vi vill hitta, säger Åsa Wallinder.

Många av de brott som bortförda barn utsätts för startar på svensk mark.

I vissa fall handlar det om förberedelse till det fullbordade brottet och i vissa fall kan det röra sig om försök till det fullbordade brottet, uppger polisen.

Exempel på brott är tvångsäktenskap, barnäktenskap och könsstympning.

Foto: M. Rosenqvist

Text: Redaktionen


16 november 2025

JUST NU: Putin nekar – “Vi ville bara hjälpa”

2025 12 04

Vladimir Putin nekar till att Ryssland annekterat Krym.

Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022.

Men redan år 2014 annekterade Ryssland Krym.

Nu nekar Vladimir Putin till att det har hänt – och säger att Ryssland bara ville hjälpa invånarna på halvön.

Putin nekar

Ryssland bröt mot internationell lag och skapade geopolitiska spänningar i och med annekteringen av Krym.

Något sådant vill inte Vladimir Putin påminnas om.

– Vi annekterade inte Krym. Jag vill vara tydlig med detta, hävdar den ryska ledaren enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

– Vi kom helt enkelt för att bistå människor som inte ville se sina liv och framtider lämnas åt nåderna hos dem som iscensatte kuppen i Ukraina.

Fortsatt krig

Rysslands brutala anfallskrig i Ukraina fortsätter utan tydligt slut i sikte – om än fredsförhandlingar pågår.

Intensiva strider pågår längs med frontlinjen i öst – samtidigt som Ukraina återkommande riktar drönaranfall mot militära mål och energiinfrastruktur på den rysk-ockuperade halvön.

Läs mer: Ukrainska barn kidnappade – skickas till annat land än Ryssland

Natos ord

För sex år sedan påminde Nato omvärlden om Rysslands olagliga annektering av Krym.

– Ryssland använde våld mot Ukraina för att illegalt annektera Krym, framhöll Nato då.

– Denna kränkning av Ukrainas suveränitet och territoriella integritet är ett allvarligt brott mot internationell lag och en stor utmaning för den euroatlantiska säkerheten. Vi fördömer starkt denna handling, som vi inte erkänner och inte kommer att erkänna.

Putins mål

Vladimir Putin har gjort tydligt att han inte har för avsikt att sluta kriga förrän hela Donbass är ryskt.

Samtidigt pågår amerikansk medling där intensivt arbete just nu pågår för att försöka hitta ett slut på kriget.

Än så länge har dock inga konkreta framsteg gjorts.

Läs mer: En av Rysslands största producenter under attack

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


4dec2025

Ny jättesatsning på elbilarna – gäller från 1 februari

2025 12 04

Regeringen fattar beslut om en ny satsning på elektrifieringen av den svenska bilflottan.

Beslutet, som presenterades under eftermiddagen, syftar till att påskynda utbyggnaden av infrastruktur för laddning av elbilar runt om i Sverige.

– Utbyggd laddinfrastruktur är helt avgörande för en fortsatt elektrifiering av fordonsflottan. Klimatklivet är ett av regeringens viktigaste stöd för att påskynda utbyggnaden av laddinfrastruktur i hela vårt avlånga land, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, i ett uttalande.

Ändrar stödet

Dagens beslut innebär att det ekonomiska stödet för utbyggnad av laddinfrastruktur breddas och innefattar fler, vilket kommer både personbilstrafiken och lätta lastbilar till dels.

Ändringen gäller från och med den 1 februari.

– Det handlar om att bredda det så kallade Ladda bilen-stödet till fler sökande och användarområden, framhåller regeringen.

– Ändringarna innebär bland annat att stora aktörer som fastighetsbolag ska kunna söka stödet. Det blir också möjligt att söka stödet för laddinfrastruktur vid gästparkeringar, som vid hotell och campingar.

LÄS OCKSÅ: Kraftigt ras på bilmarknaden

”Största satsningarna någonsin”

Stödet för utbyggnad av elbilsladdstationer är en del av stödet Klimatklivet och administreras av Naturvårdsverket.

Bostadsrättsföreningar, företag och andra organisationer kan söka stödet för att bygga laddstationer vid bostäder och arbetsplatser.

Under 2024 beviljades stöd till runt 43 000 laddplatser och en total summa på omkring en halv miljard kronor.

– Under den här mandatperioden gör vi de största satsningarna någonsin. Nu breddar vi stödet så fler stora aktörer får incitament att installera den laddinfrastruktur som omställningen kräver, säger Romina Pourmokhtari.  

Gör ytterligare satsningar

Samtidigt som regeringen breddar stödet till utbyggnaden av laddinfrastrukturen så görs också ytterligare satsningar på Klimatklivet.

– I budgetpropositionen för 2026 föreslås anslaget att öka med 1,5 miljarder kronor till totalt cirka 4,5 miljarder kronor, uppger regeringen.

LÄS OCKSÅ: EBBA BUSCH: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Elima Mwinyipembe Regeringskansliet resp K. Media

Text: Redaktionen