Stor ökning på Sveriges sjukhus

2022 01 07

Antalet personer som är så pass sjuka av covid-19 att de har tvingats läggas in på sjukhus runt om i Sverige har ökat rejält det senaste dygnet.

I dag torsdag vårdas drygt 920 personer för covid-19 på Sveriges olika sjukhus.

Kraftig uppgång

Det är en uppgång med över 100 personer sedan igår onsdag enligt statistiken, rapporterar SvD med hänvisning till TT.

Även om omikron rapporteras vara mildare enligt flera studier så ökar ändå belastningen på svensk sjukvård eftersom så många smittas samtidigt.

Män drabbas mer än kvinnor

I går rapporterades 39 nya dödsfall med covid-19 vilket gör att antalet dödsoffer ökar till 15 369 personer enligt Folkhälsomyndighetens statistik. Av de totalt 8 275 personer som vårdats på intensiven för covid-19 har 5 775 varit män.

31 januari 2020

Sammanlagt har 1,38 miljoner svenska smittats sedan pandemin startade och det senast registrerade dygnet var det värsta smittdygnet hittills sedan det första fallet rapporterades i Jönköping den 31 januari 2020. Hela 17 320 nya registrerade smittfall rapporterades av Folkhälsomyndigheten på onsdagen .

Blir ännu värre

Läget på de svenska sjukhusen kommer med stor sannolikhet att bli ännu värre inom kort då det råder eftersläpning och den stora ökningen av smittspridningen väntas leda till att ännu fler drabbade tvingas lägga in på sjukhus och intensivvårdsavdelningar runt om i Sverige.

12 gånger högre risk

För att värna liv och hälsa har Folkhälsomyndigheten om och om igen betonat vikten av att vaccinera sig. Antalet personer som vårdas på intensiven per 100 000 är tolv gånger högre för ovaccinerade än för vaccinerade.

– Vaccinet är det bästa medlet mot svår sjukdom i covid-19, framhåller Folkhälsomyndigheten.

Besked av Regeringen Andersson (S)

I går onsdag beslutade Regeringen Andersson (S) att ge Folkhälsomyndigheten mandat att utöka Sveriges användning av vaccinpass till nya platser i samhället.

Beskedet indikerar att S-regeringen föredrar att hålla Sverige öppet och undvika nya restriktioner och istället väljer att öka pressen på de ovaccinerade genom att öppna upp för ett utökat användande av vaccinpass.

Folkhälsomyndigheten avgör

Regeringen fattar inte själva beslut om en eventuell utökning av vaccinpassen utan S-regeringens besked innebär att Folkhälsomyndigheten ges mandat att fatta beslut i frågan.

Vill ge alla verktyg

– Vi är angelägna om att Folkhälsomyndigheten har alla de verktyg som behövs. Regeringen är positiv till att vaccinbevis kan vara en smittskyddsåtgärd om man slipper andra restriktioner. Men bedömningen om det räcker eller om ytterligare åtgärder krävs är en fråga för myndigheten, sa socialminister Lena Hallengren (S) till DN.

Många möjligheter

Folkhälsomyndigheten har nu möjlighet att införa krav om vaccinationsbevis på bland annat följande platser:

Privata sammankomster

Viss långväga kollektivtrafik

Kulturevent

Fritidsverksamhet

Restauranger

Andra serveringsställen

Handelsplatser

Vill värna näringslivet

Regeringen hoppas att ett utökande av vaccinationsbevisen användningsområden kan leda till att man slipper stänga ned Sverige och slipper införa andra kraftiga restriktioner och begränsningar som försvårar för näringslivet, butiker, föreningar och organisationer.

Ovaccinerade smittar mer

– De som är ovaccinerade sprider smittan mer. Och om den som är ovaccinerad utsätts för smitta och blir sjuk så belastar det trycket på vården. Det är den kedjan vi vill undvika. Vaccinbevis är en smittskyddsåtgärd, säger socialministern till DN.

Göra sitt yttersta

– Vi ser en kraftigt ökad smittspridning i samhället så det finns anledning att ta råd och restriktioner på väldigt stort allvar, och att göra sitt yttersta för att minska smittspridningen. Det gäller både att följa restriktioner och att vaccinera sig.

Vaccination väldigt bra

– Det är väldigt bra med vaccination. Om man tittar på hur många som vårdas på sjukhus och på iva – skillnaden är väldigt stor mellan de som är vaccinerade och de som är ovaccinerade. Det har varit mer än tio gånger högre risk att drabbas av svår sjukdom om man är ovaccinerad jämfört med om man är vaccinerad, framhåller Lena Hallengren (S) till tidningen.

Foto: M. Majnun

Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito.

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen

Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv.

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt

Text: Redaktionen