Stor ökning på Sveriges sjukhus

2022 01 07

Antalet personer som är så pass sjuka av covid-19 att de har tvingats läggas in på sjukhus runt om i Sverige har ökat rejält det senaste dygnet.

I dag torsdag vårdas drygt 920 personer för covid-19 på Sveriges olika sjukhus.

Kraftig uppgång

Det är en uppgång med över 100 personer sedan igår onsdag enligt statistiken, rapporterar SvD med hänvisning till TT.

Även om omikron rapporteras vara mildare enligt flera studier så ökar ändå belastningen på svensk sjukvård eftersom så många smittas samtidigt.

Män drabbas mer än kvinnor

I går rapporterades 39 nya dödsfall med covid-19 vilket gör att antalet dödsoffer ökar till 15 369 personer enligt Folkhälsomyndighetens statistik. Av de totalt 8 275 personer som vårdats på intensiven för covid-19 har 5 775 varit män.

31 januari 2020

Sammanlagt har 1,38 miljoner svenska smittats sedan pandemin startade och det senast registrerade dygnet var det värsta smittdygnet hittills sedan det första fallet rapporterades i Jönköping den 31 januari 2020. Hela 17 320 nya registrerade smittfall rapporterades av Folkhälsomyndigheten på onsdagen .

Blir ännu värre

Läget på de svenska sjukhusen kommer med stor sannolikhet att bli ännu värre inom kort då det råder eftersläpning och den stora ökningen av smittspridningen väntas leda till att ännu fler drabbade tvingas lägga in på sjukhus och intensivvårdsavdelningar runt om i Sverige.

12 gånger högre risk

För att värna liv och hälsa har Folkhälsomyndigheten om och om igen betonat vikten av att vaccinera sig. Antalet personer som vårdas på intensiven per 100 000 är tolv gånger högre för ovaccinerade än för vaccinerade.

– Vaccinet är det bästa medlet mot svår sjukdom i covid-19, framhåller Folkhälsomyndigheten.

Besked av Regeringen Andersson (S)

I går onsdag beslutade Regeringen Andersson (S) att ge Folkhälsomyndigheten mandat att utöka Sveriges användning av vaccinpass till nya platser i samhället.

Beskedet indikerar att S-regeringen föredrar att hålla Sverige öppet och undvika nya restriktioner och istället väljer att öka pressen på de ovaccinerade genom att öppna upp för ett utökat användande av vaccinpass.

Folkhälsomyndigheten avgör

Regeringen fattar inte själva beslut om en eventuell utökning av vaccinpassen utan S-regeringens besked innebär att Folkhälsomyndigheten ges mandat att fatta beslut i frågan.

Vill ge alla verktyg

– Vi är angelägna om att Folkhälsomyndigheten har alla de verktyg som behövs. Regeringen är positiv till att vaccinbevis kan vara en smittskyddsåtgärd om man slipper andra restriktioner. Men bedömningen om det räcker eller om ytterligare åtgärder krävs är en fråga för myndigheten, sa socialminister Lena Hallengren (S) till DN.

Många möjligheter

Folkhälsomyndigheten har nu möjlighet att införa krav om vaccinationsbevis på bland annat följande platser:

◾Privata sammankomster

◾Viss långväga kollektivtrafik

◾Kulturevent

◾Fritidsverksamhet

◾Restauranger

◾Andra serveringsställen

◾Handelsplatser

Vill värna näringslivet

Regeringen hoppas att ett utökande av vaccinationsbevisen användningsområden kan leda till att man slipper stänga ned Sverige och slipper införa andra kraftiga restriktioner och begränsningar som försvårar för näringslivet, butiker, föreningar och organisationer.

Ovaccinerade smittar mer

– De som är ovaccinerade sprider smittan mer. Och om den som är ovaccinerad utsätts för smitta och blir sjuk så belastar det trycket på vården. Det är den kedjan vi vill undvika. Vaccinbevis är en smittskyddsåtgärd, säger socialministern till DN.

Göra sitt yttersta

– Vi ser en kraftigt ökad smittspridning i samhället så det finns anledning att ta råd och restriktioner på väldigt stort allvar, och att göra sitt yttersta för att minska smittspridningen. Det gäller både att följa restriktioner och att vaccinera sig.

Vaccination väldigt bra

– Det är väldigt bra med vaccination. Om man tittar på hur många som vårdas på sjukhus och på iva – skillnaden är väldigt stor mellan de som är vaccinerade och de som är ovaccinerade. Det har varit mer än tio gånger högre risk att drabbas av svår sjukdom om man är ovaccinerad jämfört med om man är vaccinerad, framhåller Lena Hallengren (S) till tidningen.

Foto: M. Majnun


20mars26

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 mars 2026

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen