Stor ökning på Sveriges sjukhus

2022 01 07

I dag torsdag vårdas drygt 920 personer för covid-19 på Sveriges olika sjukhus.

Kraftig uppgång

Det är en uppgång med över 100 personer sedan igår onsdag enligt statistiken, rapporterar SvD med hänvisning till TT.

Även om omikron rapporteras vara mildare enligt flera studier så ökar ändå belastningen på svensk sjukvård eftersom så många smittas samtidigt.

Män drabbas mer än kvinnor

I går rapporterades 39 nya dödsfall med covid-19 vilket gör att antalet dödsoffer ökar till 15 369 personer enligt Folkhälsomyndighetens statistik. Av de totalt 8 275 personer som vårdats på intensiven för covid-19 har 5 775 varit män.

31 januari 2020

Sammanlagt har 1,38 miljoner svenska smittats sedan pandemin startade och det senast registrerade dygnet var det värsta smittdygnet hittills sedan det första fallet rapporterades i Jönköping den 31 januari 2020. Hela 17 320 nya registrerade smittfall rapporterades av Folkhälsomyndigheten på onsdagen .

Blir ännu värre

Läget på de svenska sjukhusen kommer med stor sannolikhet att bli ännu värre inom kort då det råder eftersläpning och den stora ökningen av smittspridningen väntas leda till att ännu fler drabbade tvingas lägga in på sjukhus och intensivvårdsavdelningar runt om i Sverige.

12 gånger högre risk

För att värna liv och hälsa har Folkhälsomyndigheten om och om igen betonat vikten av att vaccinera sig. Antalet personer som vårdas på intensiven per 100 000 är tolv gånger högre för ovaccinerade än för vaccinerade.

– Vaccinet är det bästa medlet mot svår sjukdom i covid-19, framhåller Folkhälsomyndigheten.

Besked av Regeringen Andersson (S)

I går onsdag beslutade Regeringen Andersson (S) att ge Folkhälsomyndigheten mandat att utöka Sveriges användning av vaccinpass till nya platser i samhället.

Beskedet indikerar att S-regeringen föredrar att hålla Sverige öppet och undvika nya restriktioner och istället väljer att öka pressen på de ovaccinerade genom att öppna upp för ett utökat användande av vaccinpass.

Folkhälsomyndigheten avgör

Regeringen fattar inte själva beslut om en eventuell utökning av vaccinpassen utan S-regeringens besked innebär att Folkhälsomyndigheten ges mandat att fatta beslut i frågan.

Vill ge alla verktyg

– Vi är angelägna om att Folkhälsomyndigheten har alla de verktyg som behövs. Regeringen är positiv till att vaccinbevis kan vara en smittskyddsåtgärd om man slipper andra restriktioner. Men bedömningen om det räcker eller om ytterligare åtgärder krävs är en fråga för myndigheten, sa socialminister Lena Hallengren (S) till DN.

Många möjligheter

Folkhälsomyndigheten har nu möjlighet att införa krav om vaccinationsbevis på bland annat följande platser:

Privata sammankomster

Viss långväga kollektivtrafik

Kulturevent

Fritidsverksamhet

Restauranger

Andra serveringsställen

Handelsplatser

Vill värna näringslivet

Regeringen hoppas att ett utökande av vaccinationsbevisen användningsområden kan leda till att man slipper stänga ned Sverige och slipper införa andra kraftiga restriktioner och begränsningar som försvårar för näringslivet, butiker, föreningar och organisationer.

Ovaccinerade smittar mer

– De som är ovaccinerade sprider smittan mer. Och om den som är ovaccinerad utsätts för smitta och blir sjuk så belastar det trycket på vården. Det är den kedjan vi vill undvika. Vaccinbevis är en smittskyddsåtgärd, säger socialministern till DN.

Göra sitt yttersta

– Vi ser en kraftigt ökad smittspridning i samhället så det finns anledning att ta råd och restriktioner på väldigt stort allvar, och att göra sitt yttersta för att minska smittspridningen. Det gäller både att följa restriktioner och att vaccinera sig.

Vaccination väldigt bra

– Det är väldigt bra med vaccination. Om man tittar på hur många som vårdas på sjukhus och på iva – skillnaden är väldigt stor mellan de som är vaccinerade och de som är ovaccinerade. Det har varit mer än tio gånger högre risk att drabbas av svår sjukdom om man är ovaccinerad jämfört med om man är vaccinerad, framhåller Lena Hallengren (S) till tidningen.

Foto: M. Majnun

Kundrusning till Icas nya satsning på lösgodis

2026 05 14

Ett nytt, färgstarkt upplägg för godisavdelningen testas nu på Ica Maxi.

Resultaten pekar redan uppåt i försäljningen, rapporterar Dagligvarunytt.

Ska locka kunder

Ica Maxi Arninge är först ut med att testa kedjans nya godiskoncept, där fokus ligger på att göra avdelningen mer visuell och inbjudande för kunder.

Med rosa godisnappar, karameller och tydlig avskärmning för avdelningen i härliga pastellfärger, blir godissektionen mer lockande och lättare att hitta vid för kunderna.

Butikens handlare, Andreas Paulsson, beskriver förändringen som främst estetisk.

Istället för att bygga om hela ytor handlar det om att addera färg, form och tydligare avgränsning för att skapa en mer attraktiv upplevelse för kunden.

LÄS MER: Bokningarna rusar – svenska folket har ny favoritstad

Försäljningen ökar

Efter bara ett par veckor i test har butiken redan sett tydliga effekter i sina nyckeltal.

– Om vi gör en uppskattning kan vi säga att försäljningsandelen för godis har ökat med 0,5 procentenheter, vilket är cirka 5 procent mer än ökningen för övriga butiken, säger Paulsson, till Dagligvarunytt.

Även om Ica Maxi Arninge är den första butiken som fått prova konceptet, hoppas Ica Maxi att fler butiker kan ta efter.

– De följer siffrorna nu, och om det fortsätter så här kommer de att rulla ut lösningen till fler, säger han.

Nya godisprodukter rullar in

Förutom att utseendet i butikerna ändras så har en hel del nyheter inom godisväg precis landat i Icas butiker.

Godisjätten Cloetta har lanserat flera nya produkter, något som Marcusoscarsson.se, nyligen rapporterat om.

Bland nyheterna finns att en succé från lösgodishyllan, Malaco Foamy Monkeys, nu paketeras om och lanseras i påse inom Malaco-sortimentet.

– Produkten blev snabbt en succé bland konsumenter som söker nya varianter av välkända smaker, och nu breddas tillgängligheten ytterligare när Foamy Monkeys även lanseras i påse inom Malaco‑sortimentet, uppgav Cloetta, vid lanseringen.

Samtidigt introduceras nya samarbeten, bland annat en mixpåse i samarbete med Trocadero med smaker som cola, jordgubb och Trocadero.

Även nya varianter inom Gott & Blandat lanseras, där Fruity Bites sticker ut som ett veganskt alternativ med fruktsmaker.

LÄS MER: Bolånekunder lurade av banker

Foto: V. Amano 

Text: Redaktionen

Klassisk svensk tradition stoppas

2026 05 14

Men i Göteborg kommer köttalternativen stoppas.

Från och med 2026 kommer anställda i Göteborgs stad endast serveras vegetariska julbord. Det meddelar det rödgröna styret i staden, rapporterar GP.

Beslutet är en del av stadens miljö- och klimatmål.

– Om man tänker att man vill verka för Göteborgs stads övergripande mål då hoppas jag från vårt håll att man väljer ett vegetariskt alternativ. Det vi pratar om är ändå kost i tjänsten som i förlängningen blir gratis för medarbetaren, säger Marcus Rudholm, enhetschef på inköps- och upphandlingsförvaltningen, till GP.

Kritiken: ”Blev inte mätt

Det kommer gå att efterfråga kött- och fiskalternativ, men det blir upp till den som serverar julbordet att besluta om motiveringen betraktas som godtagbar eller inte, uppger tidningen.

Mattias Tykesson (M), andre vice ordförande i stadsfastighetsnämnden, riktar kritik mot beslutet.

Han uppger att endast vegansk mat har serverats vid andra evenemang i staden och att hans begäran om ”specialkost” har avslagits.

– Förra gången jag var med serverades vegansk lunch. Jag personligen tycker inte det är jättegott och framförallt så blev jag inte mätt på det, säger Tykesson till GP.

LÄS MER: Bokningarna rusar – svenska folket har ny favoritstad

FAKTA: Julbordet

- Att äta julbord är en tradition som följt oss ända sedan vikingatiden då uttrycket ”dricka jul” myntades. Under medeltiden kom det kristna julfirandet till Sverige, och i och med att det var en romersk-katolsk sed fastade man under advent. Det innebar ett förbud mot att äta kött, och middagen bestod i stället av lutfisk och gröt. Under dagen serverades ofta dopp i grytan mellan alla sysslor på gården och i hemmet. 

- Genom åren har det diskuterats vilka maträtter som ansetts höra till julbordet och en rad maträtter har tillkommit. Julskinka, kalvsylta och julkorv är exempel på rätter som förekommit längst på julbordet. Prinskorv, gravlax, rödkålssallad och sillar med olika smak dök upp senare och den nu så populära köttbullen hamnade inte på julbordet förrän 1970. 

- Dagens julbord består av rätter som dels har anknytning till medeltidens fasteregler, dels är förknippade med den traditionella slakten av julgrisen före jul och dels är en kvarleva från dåtidens konserveringsmetoder som till exempel inlagd sill.

Källa: Julbordsguiden

LÄS OCKSÅ: Trump säger nej: Kalldusch för Putin

Foto: P. Marco

Text: Redaktionen