Stor ökning på Sveriges sjukhus

2022 01 07

Antalet personer som är så pass sjuka av covid-19 att de har tvingats läggas in på sjukhus runt om i Sverige har ökat rejält det senaste dygnet.

I dag torsdag vårdas drygt 920 personer för covid-19 på Sveriges olika sjukhus.

Kraftig uppgång

Det är en uppgång med över 100 personer sedan igår onsdag enligt statistiken, rapporterar SvD med hänvisning till TT.

Även om omikron rapporteras vara mildare enligt flera studier så ökar ändå belastningen på svensk sjukvård eftersom så många smittas samtidigt.

Män drabbas mer än kvinnor

I går rapporterades 39 nya dödsfall med covid-19 vilket gör att antalet dödsoffer ökar till 15 369 personer enligt Folkhälsomyndighetens statistik. Av de totalt 8 275 personer som vårdats på intensiven för covid-19 har 5 775 varit män.

31 januari 2020

Sammanlagt har 1,38 miljoner svenska smittats sedan pandemin startade och det senast registrerade dygnet var det värsta smittdygnet hittills sedan det första fallet rapporterades i Jönköping den 31 januari 2020. Hela 17 320 nya registrerade smittfall rapporterades av Folkhälsomyndigheten på onsdagen .

Blir ännu värre

Läget på de svenska sjukhusen kommer med stor sannolikhet att bli ännu värre inom kort då det råder eftersläpning och den stora ökningen av smittspridningen väntas leda till att ännu fler drabbade tvingas lägga in på sjukhus och intensivvårdsavdelningar runt om i Sverige.

12 gånger högre risk

För att värna liv och hälsa har Folkhälsomyndigheten om och om igen betonat vikten av att vaccinera sig. Antalet personer som vårdas på intensiven per 100 000 är tolv gånger högre för ovaccinerade än för vaccinerade.

– Vaccinet är det bästa medlet mot svår sjukdom i covid-19, framhåller Folkhälsomyndigheten.

Besked av Regeringen Andersson (S)

I går onsdag beslutade Regeringen Andersson (S) att ge Folkhälsomyndigheten mandat att utöka Sveriges användning av vaccinpass till nya platser i samhället.

Beskedet indikerar att S-regeringen föredrar att hålla Sverige öppet och undvika nya restriktioner och istället väljer att öka pressen på de ovaccinerade genom att öppna upp för ett utökat användande av vaccinpass.

Folkhälsomyndigheten avgör

Regeringen fattar inte själva beslut om en eventuell utökning av vaccinpassen utan S-regeringens besked innebär att Folkhälsomyndigheten ges mandat att fatta beslut i frågan.

Vill ge alla verktyg

– Vi är angelägna om att Folkhälsomyndigheten har alla de verktyg som behövs. Regeringen är positiv till att vaccinbevis kan vara en smittskyddsåtgärd om man slipper andra restriktioner. Men bedömningen om det räcker eller om ytterligare åtgärder krävs är en fråga för myndigheten, sa socialminister Lena Hallengren (S) till DN.

Många möjligheter

Folkhälsomyndigheten har nu möjlighet att införa krav om vaccinationsbevis på bland annat följande platser:

Privata sammankomster

Viss långväga kollektivtrafik

Kulturevent

Fritidsverksamhet

Restauranger

Andra serveringsställen

Handelsplatser

Vill värna näringslivet

Regeringen hoppas att ett utökande av vaccinationsbevisen användningsområden kan leda till att man slipper stänga ned Sverige och slipper införa andra kraftiga restriktioner och begränsningar som försvårar för näringslivet, butiker, föreningar och organisationer.

Ovaccinerade smittar mer

– De som är ovaccinerade sprider smittan mer. Och om den som är ovaccinerad utsätts för smitta och blir sjuk så belastar det trycket på vården. Det är den kedjan vi vill undvika. Vaccinbevis är en smittskyddsåtgärd, säger socialministern till DN.

Göra sitt yttersta

– Vi ser en kraftigt ökad smittspridning i samhället så det finns anledning att ta råd och restriktioner på väldigt stort allvar, och att göra sitt yttersta för att minska smittspridningen. Det gäller både att följa restriktioner och att vaccinera sig.

Vaccination väldigt bra

– Det är väldigt bra med vaccination. Om man tittar på hur många som vårdas på sjukhus och på iva – skillnaden är väldigt stor mellan de som är vaccinerade och de som är ovaccinerade. Det har varit mer än tio gånger högre risk att drabbas av svår sjukdom om man är ovaccinerad jämfört med om man är vaccinerad, framhåller Lena Hallengren (S) till tidningen.

Foto: M. Majnun

Ny regel införs för sjukpenning

2026 02 21

Nu ändras reglerna för de som har sjukpenning.

Från och med den 1 mars kan anställda som får hel sjukpenning prova att jobba utan risken att sjukpenningen dras in.

Detta meddelar Försäkringskassan.

Nytt regelverk

Försäkringskassan har meddelat att reglerna för sjukpenning kommer att förändras, med målet att sänka tröskeln för att komma tillbaka i arbete.

Tidigare har många som varit helt sjukskrivna tvekat inför att testa sin arbetsförmåga av rädsla för att Försäkringskassan ska dra in sjukpenningen om försöket inte skulle fungera.

Nu ska detta bli lättare.

– Att tillsammans med sin arbetsgivare kunna hitta sätt att bryta en sjukskrivning är viktigt. Jag tror att arbetsprövning kommer vara en viktig pusselbit för att underlätta återgång i arbete, säger Ulrika Havossar, avdelningschef på Försäkringskassan.

LÄS MER: Enorma summan USA kan tvingas betala tillbaka

Så fungerar arbetsprövning

De nya reglerna innebär att en anställd som är beviljad sjukpenning kan arbetspröva på heltid för att testa hur mycket och hur länge man faktiskt klarar av att arbeta, utan att sjukpenningen påverkas.

Detta görs i samråd med arbetsgivaren och Försäkringskassan måste informeras innan arbetsprövningen börjar.

– Du kan prova att jobba när du är beviljad hel sjukpenning. Det är helt frivilligt – du och din arbetsgivare kommer överens om när du ska arbetspröva och vad du ska göra, meddelar Försäkringskassan.

För att vara godkänd för arbetsprövning måste personen vara helt sjukskriven och ha hel sjukpenning beviljad för den period som prövningen planeras att pågå.

En sådan period räknas som 14 kalenderdagar, och det går att göra två sådana perioder under ett år.

Viktigt att följa reglerna

Den som börjar jobba utan att ha meddelat Försäkringskassan i förväg riskerar att förlora försäkringsskyddet som gäller under arbetsprövningen.

Försäkringskassan varnar också att den faktiska arbetsinsatsen kan påverka rätten till sjukpenning om villkoren inte är uppfyllda.

Reglerna är utformade för att ge personer som är långtids‑ eller helt sjukskrivna större trygghet när de gradvis testar sin arbetsförmåga, utan att behöva vara rädda för att förlora sin sjukpenning direkt.

LÄS MER: 21 procent dyrare på en månad – käftsmäll för hushållen

Foto: Försäkringskassan

Text: Redaktionen

Ryskt flaggskepp krossat – kostar 800 miljoner

2026 02 20

En rysk pärla har totalförstörts.

Ukrainska styrkor har under natten förstört tre enheter av det ryska Tor-M1-luftförsvarssystemet i Zaporizhzhia.

Systemen är värda totalt cirka 75 miljoner dollar tillsammans, motsvarande över 800 miljoner kronor, rapporterar Kyiv Post.

Tre Tor-M1-system förstörda

Enligt Robert “Madyar” Brovdi, chef för de obemannade styrkorna, genomfördes operationen samtidigt av Birds från 1:a Separata Centret för Obemannade System.

– Alla tre Tor-systemen finns i den ockuperade delen av Zaporizhzhia-regionen. Operationen genomfördes samtidigt av Birds från 1:a Separata Centret för Obemannade System, uppger Brovdi på Telegram, och hänvisar till en Telegramvideo som publicerats på plattformen av operationen som varade i över 90 sekunder.

Tor-M1 är ett kortdistans luftförsvarssystem som kan slå mot flera mål samtidigt och kostar cirka 25 miljoner dollar per enhet – ett heligt flaggskepp för den ryska militären.

Brovdi betonar att det är en prioritet att systematiskt identifiera och slå ut delar av Rysslands luftförsvar.

– Under natten försvann ungefär 75 miljoner dollar, men framför allt var det ett slag mot det närmaste ledet i fiendens luftförsvar, som alltid ställer till stora problem. Någon gång kommer de här kostsamma besvären att ta slut, uppger han.

LÄS MER: Trump stoppas av högsta domstolen

Flera ryska positioner träffade

Utöver luftförsvarssystemen har ukrainska styrkor slagit mot flera ryska positioner, inklusive kommandoposter, förråd och truppkoncentrationer.

En drönarkommandopost i Zlatopil, ett förråd i Bohdanivka och en reparationsbas i Rozivka träffades även under natten som en del av attacken.

Rapporten från de ukrainska försvarsstyrkorna noterar att de ryska förlusterna och omfattningen av skadorna fortfarande specificeras.

Territoriella framgångar

Ukrainska styrkor återtog totalt 63 kvadratkilometer från ryska styrkor förra veckan, främst i Zaporizhzhia.

Totalt har Ukraina återtagit 91 kvadratkilometer, inklusive 86 kvadratkilometer cirka 80 kilometer öster om Zaporizhzhia stad, där ryska styrkor gjort framsteg sedan sommaren 2025.

Analytiker menar att de ukrainska motattackerna sannolikt har lyckats utnyttja en nyligen genomförd Starlink-nedstängning som stört ryska styrkors kommunikationer och ledning.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ryskt jätteerbjudande till Donald Trump

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen