Stor ökning på Sveriges sjukhus

2022 01 07

Antalet personer som är så pass sjuka av covid-19 att de har tvingats läggas in på sjukhus runt om i Sverige har ökat rejält det senaste dygnet.

I dag torsdag vårdas drygt 920 personer för covid-19 på Sveriges olika sjukhus.

Kraftig uppgång

Det är en uppgång med över 100 personer sedan igår onsdag enligt statistiken, rapporterar SvD med hänvisning till TT.

Även om omikron rapporteras vara mildare enligt flera studier så ökar ändå belastningen på svensk sjukvård eftersom så många smittas samtidigt.

Män drabbas mer än kvinnor

I går rapporterades 39 nya dödsfall med covid-19 vilket gör att antalet dödsoffer ökar till 15 369 personer enligt Folkhälsomyndighetens statistik. Av de totalt 8 275 personer som vårdats på intensiven för covid-19 har 5 775 varit män.

31 januari 2020

Sammanlagt har 1,38 miljoner svenska smittats sedan pandemin startade och det senast registrerade dygnet var det värsta smittdygnet hittills sedan det första fallet rapporterades i Jönköping den 31 januari 2020. Hela 17 320 nya registrerade smittfall rapporterades av Folkhälsomyndigheten på onsdagen .

Blir ännu värre

Läget på de svenska sjukhusen kommer med stor sannolikhet att bli ännu värre inom kort då det råder eftersläpning och den stora ökningen av smittspridningen väntas leda till att ännu fler drabbade tvingas lägga in på sjukhus och intensivvårdsavdelningar runt om i Sverige.

12 gånger högre risk

För att värna liv och hälsa har Folkhälsomyndigheten om och om igen betonat vikten av att vaccinera sig. Antalet personer som vårdas på intensiven per 100 000 är tolv gånger högre för ovaccinerade än för vaccinerade.

– Vaccinet är det bästa medlet mot svår sjukdom i covid-19, framhåller Folkhälsomyndigheten.

Besked av Regeringen Andersson (S)

I går onsdag beslutade Regeringen Andersson (S) att ge Folkhälsomyndigheten mandat att utöka Sveriges användning av vaccinpass till nya platser i samhället.

Beskedet indikerar att S-regeringen föredrar att hålla Sverige öppet och undvika nya restriktioner och istället väljer att öka pressen på de ovaccinerade genom att öppna upp för ett utökat användande av vaccinpass.

Folkhälsomyndigheten avgör

Regeringen fattar inte själva beslut om en eventuell utökning av vaccinpassen utan S-regeringens besked innebär att Folkhälsomyndigheten ges mandat att fatta beslut i frågan.

Vill ge alla verktyg

– Vi är angelägna om att Folkhälsomyndigheten har alla de verktyg som behövs. Regeringen är positiv till att vaccinbevis kan vara en smittskyddsåtgärd om man slipper andra restriktioner. Men bedömningen om det räcker eller om ytterligare åtgärder krävs är en fråga för myndigheten, sa socialminister Lena Hallengren (S) till DN.

Många möjligheter

Folkhälsomyndigheten har nu möjlighet att införa krav om vaccinationsbevis på bland annat följande platser:

◾Privata sammankomster

◾Viss långväga kollektivtrafik

◾Kulturevent

◾Fritidsverksamhet

◾Restauranger

◾Andra serveringsställen

◾Handelsplatser

Vill värna näringslivet

Regeringen hoppas att ett utökande av vaccinationsbevisen användningsområden kan leda till att man slipper stänga ned Sverige och slipper införa andra kraftiga restriktioner och begränsningar som försvårar för näringslivet, butiker, föreningar och organisationer.

Ovaccinerade smittar mer

– De som är ovaccinerade sprider smittan mer. Och om den som är ovaccinerad utsätts för smitta och blir sjuk så belastar det trycket på vården. Det är den kedjan vi vill undvika. Vaccinbevis är en smittskyddsåtgärd, säger socialministern till DN.

Göra sitt yttersta

– Vi ser en kraftigt ökad smittspridning i samhället så det finns anledning att ta råd och restriktioner på väldigt stort allvar, och att göra sitt yttersta för att minska smittspridningen. Det gäller både att följa restriktioner och att vaccinera sig.

Vaccination väldigt bra

– Det är väldigt bra med vaccination. Om man tittar på hur många som vårdas på sjukhus och på iva – skillnaden är väldigt stor mellan de som är vaccinerade och de som är ovaccinerade. Det har varit mer än tio gånger högre risk att drabbas av svår sjukdom om man är ovaccinerad jämfört med om man är vaccinerad, framhåller Lena Hallengren (S) till tidningen.

Foto: M. Majnun


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen