Räddningsinsats på havet

2023 09 21

Motorn på en passagerarfärja har havererat.

Fartyget driver runt mellan Björkö och Öckerö i Göteborgs skärgård.

Femton passagerare och två besättningsmän är ombord.

Det rapporterar Aftonbladet.

Stor insats

En stor räddningsinsats har inletts.

Sjöräddningen, Kustbevakningen och Sjöfartsverket räddningshelikopter är på plats vid färjan.

Fartyget har sedan 12-tiden drivit omkring cirka 150 meter från Björkö.

”Gick på grund”

– Motorn har lagt av och det blåste, sen gick den på grund, säger Carl-Johan Tylegård, sjöräddningsledare vid Sjöfartsverket, till tidningen.

Planen är att färjan ska bogseras till Öckerö.  

Uppdatering 

Vid 12.40-tiden uppger GP att fartyget kunnat bogserats och förtöjas vid Öckerö. 

Flera båtar från Sjöräddningen, Sjöfartsverket och Kustbevakningen deltog i räddningsinsatsen, rapporterar tidningen. 

En fiskebåt uppges även ha hjälpt till. 

– Vi har inte fått in några rapporter om personskador, säger Carl-Johan Tylegård till tidningen. 

Vad som orsakade motorhaveriet är inte fastställt. 

Sjö- och flygräddningscentralen JRCC

Sjö- och flygräddningscentralens insatser leds och koordineras av räddningsledare och larmen inkommer via 112, telefon, VHF-radio eller via satellit.

– Räddningsledaren är ansvarig för att bedöma larmen och fatta beslut om att inleda räddningsinsats och med lagen som stöd har man tillgång till ett stort kluster av olika resurser.

– Man larmar ut de resurser som anses bäst lämpade både i förhållande till geografisk placering och typ av larm, framhåller JRCC på sin hemsida.

Fakta Sjö- och flygräddningscentralen

- Vid JRCC tjänstgör totalt 36 räddningsledare, enhetschef, driftchefer samt administratör.

- Högsäsongen för sjö-och flygräddningstjänst infaller primärt under perioden april-september.

Källa: Sjö- och flygräddningscentralens (JRCC)

Foto: TS Eriksson

Text: Redaktionen


02dec25

JUST NU: Katastroflarm från Ryssland

2025 12 02

Den ryska flygbranschen befinner sig i en historisk kris.

Katastroflarmen fortsätter avlöser varandra, och utvecklingen pekar stadigt nedåt. Under 2025 har antalet flygolyckor och upptäckta funktionsfel fyrdubblats jämfört med fjolåret, rapporterar den oberoende ryska nyhetssajten Novaja Gazeta Europe.

Mellan januari och november har omkring 800 incidenter registrerats som lett till inställda eller avbrutna flygningar, uppger sajten med hänvisning till statistik från Aviaincident – en rysk Telegramkanal som kartlägger flygincidenter i landet.

En av årets mest allvarligaste händelser inträffade i mitten av november. Passagerare på ett ryskt passagerarflygplan av typen Superjet filmade hur ena motorns ytterskal slets av i luften. 

Planet tvingades nödlanda och delar av motorkåpan hittades utspridda på både start- och landningsbanan.

– Det är den tredje liknande incidenten på två år med ett Superjet, rapporterar Novaja Gazeta Europe.

Under hård press

Den ryska flygsektorn är hårt pressad. Västvärldens sanktioner har gjort det svårt för ryska flygbolag att få tag på reservdelar till sina plan, något som har direkt påverkan på både säkerheten och tillgängligheten. 

Kreml har vädjat till FN:s luftfartsorgan om att lätta på sanktionerna mot bland annat reservdelar.

– Ryska myndigheter försöker nu förhandla om lättnader från sanktioner, särskilt mot reservdelar, som de säger är avgörande för flygsäkerheten, har en källa inom den ryska flygsektorn sagt till Reuters.

LÄS MER: Ukraina väntar sig amerikanska vapen – för över 100 miljarder 

En tredjedel försvinner

Dmitrij Yadrov, chef för den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsiya, har uppgett att cirka  309 ryska flygplan kommer att tas ur tjänst 2030.

Beksedet innebär att en tredjedel av Rysslands flygplansflotta kan vara förlorad 2030, eftersom tillverkningen av nya flygplan i princip står helt still. Under 2025 har endast ett av 15 utlovade passagerarflygplan nått marknaden.

LÄS OCKSÅ: Massiv brand i Ryssland – lågorna syns över trädtopparna

Foto: F. Halim

Text: Redaktionen


Fiasko för USA – 100 miljarder dollar saknas

2025 12 02

I april lanserade USA:s president Donald Trump nya handelstullar mot världens länder.

Några månader senare presenterade Vita huset en optimistisk prognos.

I augusti uppgav finansminister Scott Bessent att intäkterna från tullarna skulle uppgå till omkring 500 miljarder dollar på årsbasis.

Nu sågas Vita husets prognos.

Tullarna förväntas generera omkring 400 miljarder dollar i intäkter på årsbasis, enligt Pantheon Macroeconomics – ett oberoende forskningsinstitut specialiserat på makroekonomiska analyser.

Sifran innebär att Vita husets prognos ligger omkring 100 miljarder dollar fel. 

– Tullintäkterna ligger dramatiskt under Vita husets ursprungliga förväntningar och genererar ungefär 100 miljarder dollar mindre än beräknat, fastslår analysen.  

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa 

Trump har tvingats backa

Den kraftiga minskningen förklaras framför allt av president Trumps omsvängning kring vissa tullsatser.

Sedan lanseringen av tullarna i april har presidenten gått med på att sänka flera tullavgifter. Justeringarna innebär att den genomsnittliga aktiva tullsatsen (AETR) ligger på 12 procent – hela 8 procentenheter lägre än den förväntade genomsnittsnivån på 20 procent som beräknades i våras.

Den amerikanska tidskriften Fortune pekar dessutom ut ytterligare tre förklaringar:

1, Importen från Kina har rasat med 30 procent jämfört med 2024.  

2, Mexiko och Kanada följer frihandelsavtalet NAFTA i högre grad än väntat.  Exporten till USA håller sig oftare än väntat inom avtalets ramar och blir därmed tullbefriad. Samtidigt har både Kanada och Mexiko minskat exporten av tullbelagda varor till USA.

3, USA:s import av tullbefriade varor har ökat kraftigt, exempelvis mikrochip till AI. Dessa varor utgör nu 9 procent av landets totala import – en markant ökning från 4 procent förra året. 

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen