Räddningsinsats på havet

2023 09 21

Fartyget driver runt mellan Björkö och Öckerö i Göteborgs skärgård.

Femton passagerare och två besättningsmän är ombord.

Det rapporterar Aftonbladet.

Stor insats

En stor räddningsinsats har inletts.

Sjöräddningen, Kustbevakningen och Sjöfartsverket räddningshelikopter är på plats vid färjan.

Fartyget har sedan 12-tiden drivit omkring cirka 150 meter från Björkö.

”Gick på grund”

– Motorn har lagt av och det blåste, sen gick den på grund, säger Carl-Johan Tylegård, sjöräddningsledare vid Sjöfartsverket, till tidningen.

Planen är att färjan ska bogseras till Öckerö.  

Uppdatering 

Vid 12.40-tiden uppger GP att fartyget kunnat bogserats och förtöjas vid Öckerö. 

Flera båtar från Sjöräddningen, Sjöfartsverket och Kustbevakningen deltog i räddningsinsatsen, rapporterar tidningen. 

En fiskebåt uppges även ha hjälpt till. 

– Vi har inte fått in några rapporter om personskador, säger Carl-Johan Tylegård till tidningen. 

Vad som orsakade motorhaveriet är inte fastställt. 

Sjö- och flygräddningscentralen JRCC

Sjö- och flygräddningscentralens insatser leds och koordineras av räddningsledare och larmen inkommer via 112, telefon, VHF-radio eller via satellit.

– Räddningsledaren är ansvarig för att bedöma larmen och fatta beslut om att inleda räddningsinsats och med lagen som stöd har man tillgång till ett stort kluster av olika resurser.

– Man larmar ut de resurser som anses bäst lämpade både i förhållande till geografisk placering och typ av larm, framhåller JRCC på sin hemsida.

Fakta Sjö- och flygräddningscentralen

- Vid JRCC tjänstgör totalt 36 räddningsledare, enhetschef, driftchefer samt administratör.

- Högsäsongen för sjö-och flygräddningstjänst infaller primärt under perioden april-september.

Källa: Sjö- och flygräddningscentralens (JRCC)

Foto: TS Eriksson

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 23

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen