SVERIGE: Stor räntesmäll väntar i dag

2022 11 24

Riksbanken väntas i dag meddela ytterligare en ny kraftig höjning av styrräntan för att bromsa ekonomin och den stigande inflationen.

Beskedet kommer 09.30.

Det mesta tyder på en rejäl höjning. Det framhåller flera experter.

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, ser framför sig en höjning av styrräntan med 0,75 procentenheter.

– Vi spekulerar kring direktionens enighet. De kan vara oeniga om hur mycket man vill höja med. Vi tror att två personer i direktionen kanske lägger sin röst på 50 punkter, men det spelar ingen roll och det blir 75 ändå, säger han till SvD.

Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, tror även på en höjning med 0.75 procentenheter. Han hänvisar till förra veckans inflationssiffror, som till viss del var högre än väntat.

– Inflationssiffran var riktigt jobbig utifrån ett penningpolitisk perspektiv. Om man exkluderar energi så pekar kurvan fortsatt uppåt. Jag tycker det ser ut som ett fortsatt momentum i inflationstrycket, säger Robert Bergqvist till SvD.

”Man är stressad”

Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, konstaterar att sannolikheten för en större räntehöjning har ökat betydligt.

Han tror att Riksbanken är ”stressad och pressad” eftersom inflationen i Sverige och västvärlden fortfarande inte nått sin topp.

– Jag tror att det blir en höjning med 75 punkter. Man gör det helt enkelt för att man är stressad och pressad av den höga inflation vi har. Man måste ta i för att få bukt med den, säger Jens Magnusson till SR Ekot.

Chefsekonomen flaggar dessutom för att det kan bli en ännu större räntehöjning.

– Det är större sannolikhet att de höjer med 100 punkter än att de går fram med 50, men vi behåller ändå vårt hvudbud på 75 punkter,  säger Jens Magnusson till radiokanalen.

Lån påverkas

Styrräntan i Sverige ligger för närvarande på 1,75 procent.

En högre styrränta leder till att bankerna i sin tur höjer sina räntor. Det innebär bland annat att räntan på rörliga bolån och andra lån stiger.

– När bankräntorna stiger handlar människor och företag inte lika mycket eftersom det blir dyrare att låna pengar. Man får istället högre ränta om man sparar pengarna på bank. Då människor och företag köper färre saker stiger inte priserna - inflationen minskar, framhåller Riksbanken på sin hemsida.

Foto: Riksbanken 

Text: Redaktionen


17 april 2026

Natoländer sätter in militären – Trump rasande

2026 04 17

Vita huset har riktat svidande kritik mot Nato för att inte ha backat upp USA i kriget mot Iran.

Nu agerar medlemsjättarna Storbritannien och Frankrike, efter beskedet om att Iran kommer att öppna Hormuzsundet.

De två länderna kommer att inleda ett defensivt militärt uppdrag för att skydda sjöfarten, meddelar den brittiska premiärministern Keir Starmer.

– Så snart förhållandena tillåter, säger han enligt Sky News.

Trump: "HÅLL ER BORTA"

Beskedet har fått Donald Trump, som flera gånger bett Nato om hjälp för att öppna Hormuzsundet, att slå bakut.

– Nu när situationen i Hormuzsundet är över fick jag ett samtal från Nato där de undrade om vi behöver behöver hjälp. JAG SADE ÅT DEM ATT HÅLLA SIG BORTA, OM DE INTE BARA VILL LASTA SINA SKEPP MED OLJA, dundrar presidenten i versaler på Truth Social.

– De var värdelösa när vi behövde dem, en papperstiger! tillägger Trump.

"Globalt ansvar"

Enligt Keir Starmer kommer den brittiska och franska militären bland annat att arbeta med att röja minor för att säkra sjöfarten i det omtalade sundet.

– Hela världen behöver se en lösning här, säger premiärministern.

– Att åter öppna sundet är en global nödvändighet och ett globalt ansvar. Vi måste agera för att få den globala energi- och handeln att flyta fritt igen, för att sänka priserna för arbetande människor. Våra människor behöver se en återgång till fred och stabilitet och vi kommer att fylla vårt fulla uppdrag.

LÄS MER: Oljepriset störtdyker plötsligt – hela börsen lyfter

Kristersson: "Sverige stå redo"

Flera Natoallierade kommer att ingå i det uppdrag som Storbritannien och Frankrike ska leda. Norge är ett av dem.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) har också uttalat sig om eftermiddagens besked om Hormuszundet.

Viktiga diskussioner idag om den allvarliga situationen vid Hormuzsundet på inbjudan av Emmanuel Macron och Keir Starmer. Fri sjöfart är en global angelägenhet som berör oss alla. Sverige står redo att bidra, efter en permanent vapenvila, för att säkra fri passage genom sundet, uttrycker Kristersson på X.

LÄS MER: Rysslands meddelande till Finland – ”Vi väntar på er”

Foto: Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0 resp Defense Imagery, Flickr, Open Government License 

Text: Redaktionen


16 april 2026

Kan bli iskallt i Sverige – värsta i modern tid

2026 04 17

Det är betydligt mer sannolikt än tidigare trott att extrem iskyla kommer att slå mot bland annat Sverige.

Amoc, det stora systemet av havsströmmar i Atlanten, är närmare en kollaps än vad som tidigare befarats.

Det visar helt nya studier som får forskarna att hissa illröd varningsflagg, rapporterar The Guardian.

– Jag är nu alltmer orolig för att vi mycket väl kan passera den där brytpunkten för Amoc-nedstängningen, där den blir oundviklig, i mitten av detta århundrade, vilket är ganska nära, säger den tyska klimatprofessorn Stefan Rahmstorf till tidningen.

Modern istid

Amoc för med sig varmt vatten  från tropikerna norrut mot Arktis. Flödet av det varma vattnet bidrar till mildra vintrar i Europa. Men när den globala uppvärmningen påskyndar upptiningen av den arktiska isen leder det till att smältvatten från Grönlands inlandsis rinner ut i havet.

Det kalla sötvattnet kan då störa strömmens flöde – och i värsta fall få den att kollapsa helt.

Ett sådant scenario skulle kunna utlösa en modern istid, varnar forskarna. Extrem kyla med 20 grader kallare temperaturer över hela Nordeuropa, inklusive Sverige, kan då bli följden.

"Mer än 50 procents risk"

Systemet har kollapsat förr. Senast var för 12 000 år sedan, i samband med den senaste istiden.

Enligt den nya studien kan alltså brytpunkten passeras igen om ungefär 25 år. Ett scenario som måste undvikas till “varje pris”, enligt Rahmstorf som studerat Amoc i 35 år.

Jag argumenterade för detta när vi trodde att risken för en nedstängning av Amoc var kanske 5 procent, och även då sa vi att risken är för hög, med tanke på de massiva effekterna. Nu ser det ut som att den är mer än 50 procent. De mest dramatiska och drastiska klimatförändringarna vi ser under de senaste 100 000 åren av jordens historia har varit när Amoc ändrade tillstånd.

ANDRA LÄSER: ”JD Vance har misslyckats – han hade chansen”

"Mycket oroande"

Den nya studien publicerades i tidskriften Science Advances. I studien bedöms den största avmattningen av strömsystemet vara den mest realistiska. 

– Detta är ett viktigt och mycket oroande resultat. Det visar att de “pessimistiska” modellerna, som visar en stark försvagning av Amoc till 2100, tyvärr är de realistiska, eftersom de stämmer bättre överens med observationsdata, säger Stefan Rahmstorf.

ANDRA LÄSER: Svenskt miljardbolag i konkurs

Foto: E. Mclean resp K. Juskaite

Text: Redaktionen