SVERIGE: Stor räntesmäll väntar i dag

2022 11 24

Riksbanken väntas i dag meddela ytterligare en ny kraftig höjning av styrräntan för att bromsa ekonomin och den stigande inflationen.

Beskedet kommer 09.30.

Det mesta tyder på en rejäl höjning. Det framhåller flera experter.

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, ser framför sig en höjning av styrräntan med 0,75 procentenheter.

– Vi spekulerar kring direktionens enighet. De kan vara oeniga om hur mycket man vill höja med. Vi tror att två personer i direktionen kanske lägger sin röst på 50 punkter, men det spelar ingen roll och det blir 75 ändå, säger han till SvD.

Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, tror även på en höjning med 0.75 procentenheter. Han hänvisar till förra veckans inflationssiffror, som till viss del var högre än väntat.

– Inflationssiffran var riktigt jobbig utifrån ett penningpolitisk perspektiv. Om man exkluderar energi så pekar kurvan fortsatt uppåt. Jag tycker det ser ut som ett fortsatt momentum i inflationstrycket, säger Robert Bergqvist till SvD.

”Man är stressad”

Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, konstaterar att sannolikheten för en större räntehöjning har ökat betydligt.

Han tror att Riksbanken är ”stressad och pressad” eftersom inflationen i Sverige och västvärlden fortfarande inte nått sin topp.

– Jag tror att det blir en höjning med 75 punkter. Man gör det helt enkelt för att man är stressad och pressad av den höga inflation vi har. Man måste ta i för att få bukt med den, säger Jens Magnusson till SR Ekot.

Chefsekonomen flaggar dessutom för att det kan bli en ännu större räntehöjning.

– Det är större sannolikhet att de höjer med 100 punkter än att de går fram med 50, men vi behåller ändå vårt hvudbud på 75 punkter,  säger Jens Magnusson till radiokanalen.

Lån påverkas

Styrräntan i Sverige ligger för närvarande på 1,75 procent.

En högre styrränta leder till att bankerna i sin tur höjer sina räntor. Det innebär bland annat att räntan på rörliga bolån och andra lån stiger.

– När bankräntorna stiger handlar människor och företag inte lika mycket eftersom det blir dyrare att låna pengar. Man får istället högre ränta om man sparar pengarna på bank. Då människor och företag köper färre saker stiger inte priserna - inflationen minskar, framhåller Riksbanken på sin hemsida.

Foto: Riksbanken 

Text: Redaktionen


27 augusti 2026

Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

2026 08 28

Ukraina har slagit ut en dyrbar rysk radarstation.

Ukrainska drönare fortsätter att leta sig in på rysk mark.

På torsdagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina har förstört en rysk radarstation av typen Nebo-U.

Radarstationen är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande drygt 951 miljoner svenska kronor, rapporterar United24Media.

Har förstörts

Ukrainska drönarförband har skickat farkoster mot Rostov oblast – beläget förhållandevis nära Donetsk vid den östra gränsen.

Där har det militära flygfältet Millerovo attackerats.

Ryssland använder bland annat Millerovo för att skicka Shahed-drönare mot ukrainska städer.

Men nu har den viktiga Nebo-U-radarstationen vid flygfältet slagits ut.

Viktig för luftförsvaret

Nebo-U är en långräckviddig rysk radar som är konstruerad för att upptäcka och spåra flygande mål över stora avstånd, vilket gör den till en viktig komponent i Rysslands bredare luftövervakningsnätverk.

Ukraina bekräftar attacken.

– Långdistansanfallskompaniet inom den 429:e Akhilles-brigaden slog till mot en Nebo-U-radar vid flygfältet Millerovo i Rostovregionen. Det beräknade priset för en Nebo-U är 100 miljoner dollar, framhåller brigaden.

Läs mer: Finansministern utlovar 50 miljarder kronor

Mobilisering närmar sig

Samtidigt kommer uppgifter om att en ny rysk mobilisering närmar sig.

Ukrainsk underrättelse pekar på att så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027, rapporterar Kyiv Independent.

Planen är att Kreml ska mobilisera 300 000 i år och ytterligare 300 000 nästa år.

“Som ett svar”

Så här låter det från den ukrainska administrationen:

– Rysslands politiska ledning betraktar en ytterligare mobiliseringsvåg som ett svar på att angripargstaten har förlorat initiativet i kriget, de fortsatta ökningarna av personalförluster vid fronten samt den kraftiga inbromsningen av kontraktsrekryteringen i regionerna, menas det.

Läs mer: Här kan Sverige slås ihop med grannländerna

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


27 augusti 2026

UPPGIFTER: Ny stormakt i Europa – kör om Tyskland och Frankrike

2026 08 27

En ny supermakt är på väg att resa sig i Europa.

Den nya giganten förutspås bli den ledande nationen för hela EU, inte minst militärt.

Så lyder analysen från Katalin Miklóssy, professor vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, som pekar ut Polen som Europas kommande stormakt.

– Jag är övertygad om att vi går in i den polska eran. Denna nya supermakt kommer att framstå som en nyckelfaktor i Europas framtid just på grund av kriget, skriver Miklóssy i en ny bok enligt finländska tidningen Iltalehti.

Kör om jättarna

Enligt Miklóssy är Polen på god väg att köra om både Tyskland och Frankrike militärt. Allt bottnar i vad som hände efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 – ett scenario Polen hade varnat för tidigare.

Efter att ett fullskaligt krig med Ryssland hade inletts förstod Europa äntligen att polska politiker hade haft rätt hela tiden. Växande militär makt, en stark ekonomi och en träffsäker analys av Ryssland förde Polen till Europas hjärta, skriver Miklóssy. 

Försvarar östra flanken

Polen investerade i sin armé i god tid innan kriget bröt ut. Ett avgörande drag för EU, menar den ungerska professorn.

Tillsammans med Finland och de baltiska länderna har Polen snabbt kunnat utveckla ett försvar av EU:s östra flank.

Polen håller därmed snabbt på att bli Europas ledande vapenexportör, och det är mycket goda nyheter för Finland. Medan USA blev en opålitlig Natopartner under Donald Trumps tid, är Polen verkligen nära, framhåller Miklóssy. 

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Väst tar efter

Professorn ser Östeuropas växande makt på fler plan. Exempelvis i invandringspolitiken, där flera västländer anammat mer restriktiva förhållningssätt likt de som funnits i Polen.

– År 2015 sågs dessa länder som både exempel på bristande medkänsla och snålskjutsar på EU-stöd. Deras attityder förklarades bort av deras kommunistiska förflutna. 

– Men på mindre än tio år blev motståndet mot invandring allmänt accepterat i EU, menar Miklóssy.

Andra läser: Land vill uteslutas ur Putins militärallians

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen