SVERIGE: Stor räntesmäll väntar i dag

2022 11 24

Riksbanken väntas i dag meddela ytterligare en ny kraftig höjning av styrräntan för att bromsa ekonomin och den stigande inflationen.

Beskedet kommer 09.30.

Det mesta tyder på en rejäl höjning. Det framhåller flera experter.

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, ser framför sig en höjning av styrräntan med 0,75 procentenheter.

– Vi spekulerar kring direktionens enighet. De kan vara oeniga om hur mycket man vill höja med. Vi tror att två personer i direktionen kanske lägger sin röst på 50 punkter, men det spelar ingen roll och det blir 75 ändå, säger han till SvD.

Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, tror även på en höjning med 0.75 procentenheter. Han hänvisar till förra veckans inflationssiffror, som till viss del var högre än väntat.

– Inflationssiffran var riktigt jobbig utifrån ett penningpolitisk perspektiv. Om man exkluderar energi så pekar kurvan fortsatt uppåt. Jag tycker det ser ut som ett fortsatt momentum i inflationstrycket, säger Robert Bergqvist till SvD.

”Man är stressad”

Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, konstaterar att sannolikheten för en större räntehöjning har ökat betydligt.

Han tror att Riksbanken är ”stressad och pressad” eftersom inflationen i Sverige och västvärlden fortfarande inte nått sin topp.

– Jag tror att det blir en höjning med 75 punkter. Man gör det helt enkelt för att man är stressad och pressad av den höga inflation vi har. Man måste ta i för att få bukt med den, säger Jens Magnusson till SR Ekot.

Chefsekonomen flaggar dessutom för att det kan bli en ännu större räntehöjning.

– Det är större sannolikhet att de höjer med 100 punkter än att de går fram med 50, men vi behåller ändå vårt hvudbud på 75 punkter, säger Jens Magnusson till radiokanalen.

Lån påverkas

Styrräntan i Sverige ligger för närvarande på 1,75 procent.

En högre styrränta leder till att bankerna i sin tur höjer sina räntor. Det innebär bland annat att räntan på rörliga bolån och andra lån stiger.

– När bankräntorna stiger handlar människor och företag inte lika mycket eftersom det blir dyrare att låna pengar. Man får istället högre ränta om man sparar pengarna på bank. Då människor och företag köper färre saker stiger inte priserna - inflationen minskar, framhåller Riksbanken på sin hemsida.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen