SVERIGE: Stor räntesmäll väntar i dag

2022 11 24

Beskedet kommer 09.30.

Det mesta tyder på en rejäl höjning. Det framhåller flera experter.

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, ser framför sig en höjning av styrräntan med 0,75 procentenheter.

– Vi spekulerar kring direktionens enighet. De kan vara oeniga om hur mycket man vill höja med. Vi tror att två personer i direktionen kanske lägger sin röst på 50 punkter, men det spelar ingen roll och det blir 75 ändå, säger han till SvD.

Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, tror även på en höjning med 0.75 procentenheter. Han hänvisar till förra veckans inflationssiffror, som till viss del var högre än väntat.

– Inflationssiffran var riktigt jobbig utifrån ett penningpolitisk perspektiv. Om man exkluderar energi så pekar kurvan fortsatt uppåt. Jag tycker det ser ut som ett fortsatt momentum i inflationstrycket, säger Robert Bergqvist till SvD.

”Man är stressad”

Jens Magnusson, chefsekonom på SEB, konstaterar att sannolikheten för en större räntehöjning har ökat betydligt.

Han tror att Riksbanken är ”stressad och pressad” eftersom inflationen i Sverige och västvärlden fortfarande inte nått sin topp.

– Jag tror att det blir en höjning med 75 punkter. Man gör det helt enkelt för att man är stressad och pressad av den höga inflation vi har. Man måste ta i för att få bukt med den, säger Jens Magnusson till SR Ekot.

Chefsekonomen flaggar dessutom för att det kan bli en ännu större räntehöjning.

– Det är större sannolikhet att de höjer med 100 punkter än att de går fram med 50, men vi behåller ändå vårt hvudbud på 75 punkter,  säger Jens Magnusson till radiokanalen.

Lån påverkas

Styrräntan i Sverige ligger för närvarande på 1,75 procent.

En högre styrränta leder till att bankerna i sin tur höjer sina räntor. Det innebär bland annat att räntan på rörliga bolån och andra lån stiger.

– När bankräntorna stiger handlar människor och företag inte lika mycket eftersom det blir dyrare att låna pengar. Man får istället högre ränta om man sparar pengarna på bank. Då människor och företag köper färre saker stiger inte priserna - inflationen minskar, framhåller Riksbanken på sin hemsida.

Foto: Riksbanken 

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen