Stor ukrainsk offensiv – vill skicka tydlig signal

2025 02 08

Ukraina har påbörjat en stor offensiv som är tänkt att skicka en tydlig signal.

President Volodymyr Zelenskyj bekräftar att Ukraina har inlett en stor motoffensiv i den ryska Kursk-regionen, rapporterar Reuters.

Enligt den ukrainska presidenten har offensiven avancerat 2,5 kilometer, och man strider mot både ryssar och nordkoreaner.

Ett av Ukrainas syften med offensiven tros vara att skicka en tydlig signal – till väst, Ryssland och inte minst till den egna befolkningen.

Vill skicka tydlig signal

Den ukrainska framryckningen har bland annat ägt rum sydost om staden Sudzha, där man har gått till attack med 30 till 50 pansarfordon, rapporterar TV2, som hänvisar till uppgifter från ISW.

Offensiven ses som ett svar på en viss nederlagsstämning som har spritt sig den senaste tiden, uppger kanalen.

Detta inte minst efter att de ryska styrkorna haft framgångar i Donetsk-regionen.

Nu vill Ukraina visa både väst, Ryssland och den egna befolkningen att man inte har gett upp striden – tvärtom.

– Ryssarna har velat framstå som starka för att försvaga västvärldens stöd till Ukraina, och ukrainarna säger nu att de kan motbevisa det trots de strapatser de varit med om, säger Jacob Kaarsbo, utrikes- och säkerhetspolitisk kommentator, till kanalen.

Sätter press på ryssarna

Den senaste tiden har många ukrainare ändrat sin inställning till kriget.

Allt färre tror att det är möjligt att besegra ryssarna, och istället är allt fler inställda på att få till fredsförhandlingar, enligt flera undersökningar.

I oktober 2024 svarade till exempel 52 procent av ukrainarna att de vill få ett snabbt slut på kriget, uppger kanalen.

Därför vill Zelenskyj skicka en tydlig signal till den egna befolkningen, men också till Trump-administrationen.

– Sedan månader tillbaka har folk fått veta att det var över på grund av utvecklingen i Donetsk. Men det händer mycket politiskt när det gäller Trump-administrationen, och det är därför Zelenskyj säger att "vi är fortfarande där" och vi kan lätt pressa ryssarna, säger TV2:s korrespondent Uffe Dreesen.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen