Stor ukrainsk offensiv – vill skicka tydlig signal

2025 02 08

Ukraina har påbörjat en stor offensiv som är tänkt att skicka en tydlig signal.

President Volodymyr Zelenskyj bekräftar att Ukraina har inlett en stor motoffensiv i den ryska Kursk-regionen, rapporterar Reuters.

Enligt den ukrainska presidenten har offensiven avancerat 2,5 kilometer, och man strider mot både ryssar och nordkoreaner.

Ett av Ukrainas syften med offensiven tros vara att skicka en tydlig signal – till väst, Ryssland och inte minst till den egna befolkningen.

Vill skicka tydlig signal

Den ukrainska framryckningen har bland annat ägt rum sydost om staden Sudzha, där man har gått till attack med 30 till 50 pansarfordon, rapporterar TV2, som hänvisar till uppgifter från ISW.

Offensiven ses som ett svar på en viss nederlagsstämning som har spritt sig den senaste tiden, uppger kanalen.

Detta inte minst efter att de ryska styrkorna haft framgångar i Donetsk-regionen.

Nu vill Ukraina visa både väst, Ryssland och den egna befolkningen att man inte har gett upp striden – tvärtom.

– Ryssarna har velat framstå som starka för att försvaga västvärldens stöd till Ukraina, och ukrainarna säger nu att de kan motbevisa det trots de strapatser de varit med om, säger Jacob Kaarsbo, utrikes- och säkerhetspolitisk kommentator, till kanalen.

Sätter press på ryssarna

Den senaste tiden har många ukrainare ändrat sin inställning till kriget.

Allt färre tror att det är möjligt att besegra ryssarna, och istället är allt fler inställda på att få till fredsförhandlingar, enligt flera undersökningar.

I oktober 2024 svarade till exempel 52 procent av ukrainarna att de vill få ett snabbt slut på kriget, uppger kanalen.

Därför vill Zelenskyj skicka en tydlig signal till den egna befolkningen, men också till Trump-administrationen.

– Sedan månader tillbaka har folk fått veta att det var över på grund av utvecklingen i Donetsk. Men det händer mycket politiskt när det gäller Trump-administrationen, och det är därför Zelenskyj säger att "vi är fortfarande där" och vi kan lätt pressa ryssarna, säger TV2:s korrespondent Uffe Dreesen.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland desperat – går ihop med tidigare fienden

2026 02 02

Ryssland har stora utmaningar på den egna arbetsmarknaden.

Mängder av män i arbetsför ålder har skickats till fronten i Ukraina, där de ryska styrkorna har lidit stora förluster.

För att täcka upp förlusterna har soldater importerats från andra länder.

Men också arbetskraft har importerats från flera olika delar av världen.

– Nyligen har de ryska myndigheterna satsat på migranter från Indien. 2025 utfärdades över 56 000 arbetstillstånd till medborgare i Indien vilket är ett rekordantal, uppger oberoende The Moscow Times.

– Vice premiärminister Denis Manturov har meddelat att han är beredd att ta emot ett obegränsat antal migranter från Indien för att kompensera för den akuta bristen på arbetskraft.

Vänder sig till tidigare fienden

Nu kommer uppgifter om att Ryssland är på väg att sluta ett avtal med sina tidigare fienden, talibanregimen i Afghanistan.

– Ryssland förhandlar med Afghanistan för att locka arbetsmigranter från landet, säger Islamiska emiratets ambassadör i Ryssland, Gul Hassan, till den ryska statliga nyhetsbyrån Tass, rapporterar tidningen.

– Det finns skäl att förvänta sig positiva resultat. Afghanistan är redo att erbjuda ung, kvalificerad och professionell arbetskraft.

LÄS MER: Stora explosioner i Ryssland

Utökar flygtrafiken

Förra året tog Ryssland bort de styrande talibanerna i Afghanistan från sin lista över terroristorganisationer.

Som en del i det kommande avtalet kommer också flygtrafiken utökas mellan länderna.

– Vi talar om lanseringen av direktflyg med Kam Air mellan Kabul och Moskva, uppger tidningen.

Satsar på fler länder

Det ryska styret kommer också fortsättningsvis arbeta för att attrahera mer arbetskraft från andra länder.

– Regeringen satsar på att importera mer arbetskraft från Kina, Malaysia, Bangladesh och flera afrikanska länder, uppger tidningen.

– Fram till nyligen ansågs Afghanistan inte som en möjlig samarbetspartner i detta sammanhang.

LÄS MER: Trump rasar mot skämt – ”Patetisk förlorare”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas.

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt”

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen