Stor ukrainsk offensiv – vill skicka tydlig signal

2025 02 08

Ukraina har påbörjat en stor offensiv som är tänkt att skicka en tydlig signal.

President Volodymyr Zelenskyj bekräftar att Ukraina har inlett en stor motoffensiv i den ryska Kursk-regionen, rapporterar Reuters.

Enligt den ukrainska presidenten har offensiven avancerat 2,5 kilometer, och man strider mot både ryssar och nordkoreaner.

Ett av Ukrainas syften med offensiven tros vara att skicka en tydlig signal – till väst, Ryssland och inte minst till den egna befolkningen.

Vill skicka tydlig signal

Den ukrainska framryckningen har bland annat ägt rum sydost om staden Sudzha, där man har gått till attack med 30 till 50 pansarfordon, rapporterar TV2, som hänvisar till uppgifter från ISW.

Offensiven ses som ett svar på en viss nederlagsstämning som har spritt sig den senaste tiden, uppger kanalen.

Detta inte minst efter att de ryska styrkorna haft framgångar i Donetsk-regionen.

Nu vill Ukraina visa både väst, Ryssland och den egna befolkningen att man inte har gett upp striden – tvärtom.

– Ryssarna har velat framstå som starka för att försvaga västvärldens stöd till Ukraina, och ukrainarna säger nu att de kan motbevisa det trots de strapatser de varit med om, säger Jacob Kaarsbo, utrikes- och säkerhetspolitisk kommentator, till kanalen.

Sätter press på ryssarna

Den senaste tiden har många ukrainare ändrat sin inställning till kriget.

Allt färre tror att det är möjligt att besegra ryssarna, och istället är allt fler inställda på att få till fredsförhandlingar, enligt flera undersökningar.

I oktober 2024 svarade till exempel 52 procent av ukrainarna att de vill få ett snabbt slut på kriget, uppger kanalen.

Därför vill Zelenskyj skicka en tydlig signal till den egna befolkningen, men också till Trump-administrationen.

– Sedan månader tillbaka har folk fått veta att det var över på grund av utvecklingen i Donetsk. Men det händer mycket politiskt när det gäller Trump-administrationen, och det är därför Zelenskyj säger att "vi är fortfarande där" och vi kan lätt pressa ryssarna, säger TV2:s korrespondent Uffe Dreesen.

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen