Stor upptäckt i Östersjön – efter trasiga kablarna

2024 12 30

Finsk polis har gjort en anmärkningsvärd upptäckt.

Under den senaste tiden har flera kablar gått sönder i Östersjön.

Bland annat gäller det Estlink 2 som går mellan Estland och Finland.

Nu har finsk polis gjort en stor upptäckt i Östersjön.

Det rapporterar Svenska Yle.

Kilometerlångt spår

Det rör sig om ett kilometerlångt släpspår.

– Genom submarina undersökningar har vi hittills lyckats kartlägga släpspåret på havsbottnen från början till slut. Spåret är flera tiotals kilometer långt, framhåller utredningens allmänna ledare Sami Paila från Centralkriminalpolisen.

Misstänks ligga bakom

Det är fartyget Eagle S som misstänks ligga bakom sabotaget som ledde till de trasiga kablarna.

Enligt SVT saknas ett av fartygets ankare, som enligt uppgifter har lossnat och nu ligger på havsbotten.

Den finska polisen utreder för närvarande exakt vad det är som har skett, detta genom att bland annat befinna sig på tankfartyget Eagle S för inspektion.

Presidenten uttalat sig

Det är flera kablar i Östersjön som har skadats.

Finlands president Alexander Stubb har tidigare uttalat sig om situationen.

– Jag fick en genomgång av kabelbrottet i Finska viken av polischefen Ilkka Koskimäki, chefen för Centralkriminalpolisen Robert Lardot och biträdande chefen för Gränsbevakningsväsendet Markku Hassinen, har han kommenterat via X.

– Våra myndigheter har samarbetat effektivt för att utreda händelserna. Riskerna som utgörs av den ryska skuggflottans fartyg måste avvärjas.

Flera incidenter

Under de senaste åren har flera liknande incidenter inträffat i Östersjön där olika typer av kablar har förstörts.

Samtidigt upprepar experter riskerna med den ryska skuggflottan, inte minst utifrån perspektivet att riskerna med rysk hybridkrigföring mot europeiska länder har ökat på senare år.

Hybridkrigföring kan se ut på olika sätt, och förstörelse av infrastruktur till havs kan räknas till den typen av taktisk vinning för Ryssland.

Vladimir Putin är alltjämt mycket missnöjd med de västerländska ländernas fortsatta ekonomiska, militära och humanitära stöd till Ukraina.

Foto: P. Kuzovkova

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen

Kommer vara gratis efter årsskiftet – storsatsning från regeringen

2026 08 05

En stor satsning från regeringen fortsätter även 2027.

I våras beslutade regeringen att göra en satsning för att erbjuda fler svenskar möjligheten att få barn genom provrörsbefruktning, även kallat IVF.

– Regeringen och Sverigedemokraterna satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa, framhöll sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M) och jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i samband med beslutet.

– I den kommande vårändringsbudgeten avsätts 327 miljoner kronor för att möjliggöra tre extra IVF-försök. Det är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna för många att få barn, i synnerhet då forskning visar att chanserna till en lyckad graviditet ökar med fler IVF-försök.

Bara 2026

De extra pengarna avsattes för 2026.

Men flera läkare och patienter har ifrågasatt satsningen, då det är svårt att hinna göra tre försök innan årsskiftet, rapporterar SR.

Som svar går nu sjukvårdsministern ut med besked inför framtiden. Satsningen på de tre extra kostnadsfria IVF-försöken kommer fortsätta också under 2027, vilket gör att möjligheten kommer finnas kvar.

– Den här satsningen ligger permanent och ska fortsätta framåt och tanken är ju att det här ska ge fler par möjligheten att förverkliga drömmen om barn, säger Elisabet Lann, till radion.

LÄS MER: Svenskt rymdbolag i konkurs

Kan tas bort

Regeringens besked är tydligt. Men om en ny regeringen tillträder efter valet kan det bli en ändring.

– Ska man plocka bort det här måste man aktivt besluta att avbryta och det kan ju en regering alltid göra, men från den här regeringens sida så ligger beslutet fast, säger Elisabet Lann.

Många drabbas

Omkring vart sjätte par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet, enligt regeringen.

Det kan föra med sig både medicinska och psykosociala svårigheter.

– För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret upp emot 50 000 kronor. Längtan efter barn kan till sist bli en fråga om storleken på plånboken, framhåller regeringen.

LÄS MER: Konkurserna ökar i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen