Stor vaccinationsskillnad mellan kvinnor och män i Sverige

2021 08 17

59 % av Sveriges kvinnor över 18 år har vaccinerat sig med två doser men bara 53 % av männen.

Först trodde man att det berodde på att fler kvinnor jobbade inom sjukvården där många vaccinerades tidigt men nu konstaterar experter att den förklaringen inte längre håller utan att det helt enkelt är så att kvinnor är mer måna om att skydda sig mot det fruktade coronaviruset.

Män struntar oftare i hälsan

– För mig är vaccinationssiffrorna ytterligare ett uttryck för att männen i högre grad struntar i sin hälsa, säger smittskyddsläkare Hans Boman till TT rapporterar Barometern.

58,9 % av Sveriges kvinnor över 18 år har i nuläget fått både dos 1 och dos 2 men bara 52,7 % av männen enligt Folkhälsomyndighetens senaste statistik rapporterar Barometern. Klyftan mellan män och kvinnor framgår i alla åldersgrupper. En delförklaring kan vara att det finns fler kvinnor bland de äldre men den förklaringsgrunden reduceras när allt yngre åldersgrupper vaccineras och totalt utgörs befolkningen av 50,3 % män.

Rakt svar

Myndigheten har inte gjort någon analys kring skillnaden och på TT:s fråga hur man ska göra för att jämna ut könsskillnaden är Folkhälsomyndighetens enhetschef Sara Byfors rak.

– Ja! Hur talar man till männen? Om jag det visste.

Män tenderar enligt studier att begå fler självmord, använda mer droger, äta mindre frukt, använda mindre solskydd och söker vård i ett senare skede uppger TT enligt Aftonbladet.

ANALYS

Att män orsakar fler trafikolyckor, fler slagsmål och mer brottslighet världen över bekräftas i en lång rad studier. Om jag i denna korta text skulle kunna göra en träffsäker analys kring den saken som löser hela problemet så skulle jag inte sitta här! För då hade jag nog fått Nobelpriset i smarthet för länge sedan och suttit på en söderhavsö och druckit läskeblask och tittat på historiska USA-valvakor:)

Bara pinsamt

Men i korthet man kan i alla fall konstatera att här finns förbättringspotential för oss män. Och som min gamla lärare brukade säga om killar som bråkade i klassrummet – det är inte det minsta tufft. Det är bara pinsamt.

Foto: T. Mossholder

[yop_poll id="480"]

4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen