Stor vaccinationsskillnad mellan kvinnor och män i Sverige

2021 08 17

59 % av Sveriges kvinnor över 18 år har vaccinerat sig med två doser men bara 53 % av männen.

Först trodde man att det berodde på att fler kvinnor jobbade inom sjukvården där många vaccinerades tidigt men nu konstaterar experter att den förklaringen inte längre håller utan att det helt enkelt är så att kvinnor är mer måna om att skydda sig mot det fruktade coronaviruset.

Män struntar oftare i hälsan

– För mig är vaccinationssiffrorna ytterligare ett uttryck för att männen i högre grad struntar i sin hälsa, säger smittskyddsläkare Hans Boman till TT rapporterar Barometern.

58,9 % av Sveriges kvinnor över 18 år har i nuläget fått både dos 1 och dos 2 men bara 52,7 % av männen enligt Folkhälsomyndighetens senaste statistik rapporterar Barometern. Klyftan mellan män och kvinnor framgår i alla åldersgrupper. En delförklaring kan vara att det finns fler kvinnor bland de äldre men den förklaringsgrunden reduceras när allt yngre åldersgrupper vaccineras och totalt utgörs befolkningen av 50,3 % män.

Rakt svar

Myndigheten har inte gjort någon analys kring skillnaden och på TT:s fråga hur man ska göra för att jämna ut könsskillnaden är Folkhälsomyndighetens enhetschef Sara Byfors rak.

– Ja! Hur talar man till männen? Om jag det visste.

Män tenderar enligt studier att begå fler självmord, använda mer droger, äta mindre frukt, använda mindre solskydd och söker vård i ett senare skede uppger TT enligt Aftonbladet.

ANALYS

Att män orsakar fler trafikolyckor, fler slagsmål och mer brottslighet världen över bekräftas i en lång rad studier. Om jag i denna korta text skulle kunna göra en träffsäker analys kring den saken som löser hela problemet så skulle jag inte sitta här! För då hade jag nog fått Nobelpriset i smarthet för länge sedan och suttit på en söderhavsö och druckit läskeblask och tittat på historiska USA-valvakor:)

Bara pinsamt

Men i korthet man kan i alla fall konstatera att här finns förbättringspotential för oss män. Och som min gamla lärare brukade säga om killar som bråkade i klassrummet – det är inte det minsta tufft. Det är bara pinsamt.

Foto: T. Mossholder

[yop_poll id="480"]

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen