JUST NU: Stora förluster för ryska elitsoldater – Ukraina avancerar

2022 04 02

Nu står det klart att en av Rysslands främsta elitstyrkor i kriget mot Ukraina har lidit kraftiga förluster – 40 elitsoldater har dödats.

Den ryska regimens plan var att elitstyrkan 331:a Fallskärmsjägarstyrkan skulle leda anfallet mot Ukrainas huvudstad Kyiv rapporterar BBC News.

Mörda president Zelensky

Men istället har nu den upphöjda ryska elitstyrkan blivit en symbol för den ryska armén misslyckanden i grannlandet Ukraina.

Vladimir Putins mål var att elitstyrkan med utgångspunkt i lydstaten Belarus skulle storma fram mot Kyiv och leda Ryssland till en snabb seger i Ukraina samtidigt som legosoldater skulle spåra upp och mörda president Volodymyr Zelensky.

Stupade i intensiva strider

Men BBC News har med hjälp av diverse tillgängligt och öppet material nu slagit fast att minst 40 soldater ur elitstyrkan har dött i striderna och att styrkan snabbt fick problem när de marscherade mot Kyiv.

Fallskärmsjägarna blev indragna i intensiva strider mot Ukrainas Väpnade Styrkor och en efter en stupade de på slagfältet i utkanterna av huvudstadens förorter.

Beteckningen V

Elitstyrkans fordonsförkortning är V och deras stridsfordon bär samma bokstav. I samband med att ryska armén nu dragit sig tillbaka från delar av norra Ukraina har man även kunnat uppdaga en rad fordon med V-beteckningen målat på fordonsdörrarna.

Tjänstgjorde på Balkan

För Ryssland är 331:a elitstyrkans misslyckande extra allvarlig då styrkan varit upphöjd och hyllad.

– Ni är de bästa av de bästa, säger en general till soldaterna i en hyllningsvideo som postades i maj 2021, uppger BBC News.

Fallskärmsjägarna hade tidigare bland annat tjänstgjort på Balkan, i Tjetjenien och i angreppen i Luhansk och Donetsk i Donbass.

Marscherade på Röda Torget

– De ingick även regelbundet i de pampiga uppvisningarna på Röda Torget i Moskva, enligt BBC News.

Elitstyrkan var också en mönsterstyrka för ryska regimens kampanj för att ersätta värnpliktiga med kontrakterade proffssoldater.

Ukrainas Väpnade Styrkor

Samtidigt kommer nu allt mer bevis på att Ukrainas Väpnade Styrkor faktiskt avancerar i norra delarna av landet.

– Sakta men märkbart, är de ord som president Zelensky använder om ryska arméns tillbakadragande, uppger BBC.

Bucha och Irpin är två av de samhällen som återtagits av Ukraina.

Hårda strider väntar

Men Ukrainas president varnar för att mycket svåra tider fortfarande stundar.

– Hårda strider ligger framför oss, säger Zelensky som varnar för att Ryssland nu kraftsamlar för nya angrepp i östra delarna av landet kring Donbass och Kharkiv.

Foto: General Staff of Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen