JUST NU: Stora förluster för ryska elitsoldater – Ukraina avancerar

2022 04 02

Nu står det klart att en av Rysslands främsta elitstyrkor i kriget mot Ukraina har lidit kraftiga förluster – 40 elitsoldater har dödats.

Den ryska regimens plan var att elitstyrkan 331:a Fallskärmsjägarstyrkan skulle leda anfallet mot Ukrainas huvudstad Kyiv rapporterar BBC News.

Mörda president Zelensky

Men istället har nu den upphöjda ryska elitstyrkan blivit en symbol för den ryska armén misslyckanden i grannlandet Ukraina.

Vladimir Putins mål var att elitstyrkan med utgångspunkt i lydstaten Belarus skulle storma fram mot Kyiv och leda Ryssland till en snabb seger i Ukraina samtidigt som legosoldater skulle spåra upp och mörda president Volodymyr Zelensky.

Stupade i intensiva strider

Men BBC News har med hjälp av diverse tillgängligt och öppet material nu slagit fast att minst 40 soldater ur elitstyrkan har dött i striderna och att styrkan snabbt fick problem när de marscherade mot Kyiv.

Fallskärmsjägarna blev indragna i intensiva strider mot Ukrainas Väpnade Styrkor och en efter en stupade de på slagfältet i utkanterna av huvudstadens förorter.

Beteckningen V

Elitstyrkans fordonsförkortning är V och deras stridsfordon bär samma bokstav. I samband med att ryska armén nu dragit sig tillbaka från delar av norra Ukraina har man även kunnat uppdaga en rad fordon med V-beteckningen målat på fordonsdörrarna.

Tjänstgjorde på Balkan

För Ryssland är 331:a elitstyrkans misslyckande extra allvarlig då styrkan varit upphöjd och hyllad.

– Ni är de bästa av de bästa, säger en general till soldaterna i en hyllningsvideo som postades i maj 2021, uppger BBC News.

Fallskärmsjägarna hade tidigare bland annat tjänstgjort på Balkan, i Tjetjenien och i angreppen i Luhansk och Donetsk i Donbass.

Marscherade på Röda Torget

– De ingick även regelbundet i de pampiga uppvisningarna på Röda Torget i Moskva, enligt BBC News.

Elitstyrkan var också en mönsterstyrka för ryska regimens kampanj för att ersätta värnpliktiga med kontrakterade proffssoldater.

Ukrainas Väpnade Styrkor

Samtidigt kommer nu allt mer bevis på att Ukrainas Väpnade Styrkor faktiskt avancerar i norra delarna av landet.

– Sakta men märkbart, är de ord som president Zelensky använder om ryska arméns tillbakadragande, uppger BBC.

Bucha och Irpin är två av de samhällen som återtagits av Ukraina.

Hårda strider väntar

Men Ukrainas president varnar för att mycket svåra tider fortfarande stundar.

– Hårda strider ligger framför oss, säger Zelensky som varnar för att Ryssland nu kraftsamlar för nya angrepp i östra delarna av landet kring Donbass och Kharkiv.

Foto: General Staff of Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

1999: Tjeckien, Ungern och Polen
2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
2009: Albanien och Kroatien
2017: Montenegro
2020: Nordmakedonien
2023: Finland
2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren.

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

– Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Text: Redaktionen