JUST NU: Stora förluster för ryska elitsoldater – Ukraina avancerar

2022 04 02

Nu står det klart att en av Rysslands främsta elitstyrkor i kriget mot Ukraina har lidit kraftiga förluster – 40 elitsoldater har dödats.

Den ryska regimens plan var att elitstyrkan 331:a Fallskärmsjägarstyrkan skulle leda anfallet mot Ukrainas huvudstad Kyiv rapporterar BBC News.

Mörda president Zelensky

Men istället har nu den upphöjda ryska elitstyrkan blivit en symbol för den ryska armén misslyckanden i grannlandet Ukraina.

Vladimir Putins mål var att elitstyrkan med utgångspunkt i lydstaten Belarus skulle storma fram mot Kyiv och leda Ryssland till en snabb seger i Ukraina samtidigt som legosoldater skulle spåra upp och mörda president Volodymyr Zelensky.

Stupade i intensiva strider

Men BBC News har med hjälp av diverse tillgängligt och öppet material nu slagit fast att minst 40 soldater ur elitstyrkan har dött i striderna och att styrkan snabbt fick problem när de marscherade mot Kyiv.

Fallskärmsjägarna blev indragna i intensiva strider mot Ukrainas Väpnade Styrkor och en efter en stupade de på slagfältet i utkanterna av huvudstadens förorter.

Beteckningen V

Elitstyrkans fordonsförkortning är V och deras stridsfordon bär samma bokstav. I samband med att ryska armén nu dragit sig tillbaka från delar av norra Ukraina har man även kunnat uppdaga en rad fordon med V-beteckningen målat på fordonsdörrarna.

Tjänstgjorde på Balkan

För Ryssland är 331:a elitstyrkans misslyckande extra allvarlig då styrkan varit upphöjd och hyllad.

– Ni är de bästa av de bästa, säger en general till soldaterna i en hyllningsvideo som postades i maj 2021, uppger BBC News.

Fallskärmsjägarna hade tidigare bland annat tjänstgjort på Balkan, i Tjetjenien och i angreppen i Luhansk och Donetsk i Donbass.

Marscherade på Röda Torget

– De ingick även regelbundet i de pampiga uppvisningarna på Röda Torget i Moskva, enligt BBC News.

Elitstyrkan var också en mönsterstyrka för ryska regimens kampanj för att ersätta värnpliktiga med kontrakterade proffssoldater.

Ukrainas Väpnade Styrkor

Samtidigt kommer nu allt mer bevis på att Ukrainas Väpnade Styrkor faktiskt avancerar i norra delarna av landet.

– Sakta men märkbart, är de ord som president Zelensky använder om ryska arméns tillbakadragande, uppger BBC.

Bucha och Irpin är två av de samhällen som återtagits av Ukraina.

Hårda strider väntar

Men Ukrainas president varnar för att mycket svåra tider fortfarande stundar.

– Hårda strider ligger framför oss, säger Zelensky som varnar för att Ryssland nu kraftsamlar för nya angrepp i östra delarna av landet kring Donbass och Kharkiv.

Foto: General Staff of Armed Forces of Ukraine

Text: Redaktionen

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen