JUST NU: Stora framgångar för Ukraina

2022 12 03

Den ukrainska armen är på frammarsch och gör stora framsteg.

Ukrainas väpnade styrkor har återtagit 13 bosättningar i Luhansk. Artilleri avfyras ännu av ryska styrkor. Läkare ska besöka området nästa vecka, och man håller på att se till att invånarna får ved som de an elda med, uppger Serhiy Haidai, chef för den regionala administrationen, till Telegram.

Stora framgångar

Ukrainas armé har de senaste dagarna haft stora framgångar. Armén ska ha skadat över 230 ryska soldater och även förstört ammunition och utrustning.

– Framöver kan de ukrainska styrkorna inleda nästa motoffensiv söderut i hopp om att befria den ockuperade staden Melitopol, uppger CNN.

Ryska styrkor ämnar försvara sina positioner i östra Luhansk med hjälp av stridsvagnar och artilleri.

Ukrainska militärexperter menar att Ryssland kan ha utarmat sin arsenal av missiler under de senaste veckorna.

Detta efter att ha riktat återkommande vågor av missiler mot viktig infrastruktur i Ukraina, rapporterar BBC.

Kämpar – trots framgångar

Ryssland drog sig i november tillbaka från den ukrainska staden Kherson, efter en åtta månader lång ockupation, rapporterar Al Jazeera.

Khersonregionen är strategiskt viktig för Ukraina eftersom regionen ger Ryssland kontroll över Ukrainas södra kust.

Trots framgångarna är svårigheterna för stadens invånare dock långt ifrån över.

Invånarna lever nästan dagligen med strömavbrott, vattenbrist och beskjutning, som har blivit en ny verklighet.

– På grund av strömavbrott står det ofta köer av människor som laddar sina telefoner vid gemensamma elplatser i stadsparkerna. På natten rotar invånare med ficklampor i spillrorna från sina bombade hem, skriver Al Jazeera.

Putin ska besöka Ukraina

President Vladimir Putin kommer även inom det snaraste att besöka Donbass, uppger Kremls talesman Dmitrij Peskov, rapporterar TASS.

– Det kommer säkerhet hända inom sinom tid, ska han ha sagt som svår på en fråga.

Donbass är en av de regioner som Putin har annekterat.

I slutet av september höll Donetsk People's Republic (DPR) och Lugansk People's Republic (LPR), samt Kherson-regionen och Zaporozhye-regionen folkomröstningar då majoriteten av väljarna röstade för att ansluta flera områden till Ryssland, uppger TASS.

Putin undertecknade lagar om att göra regionerna ryska den 5 oktober.

Foto: Presidential Office of Ukraine

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


04 maj 26

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen