Stora problem för Telenor – tre miljoner drabbade

2023 09 12

Det råder omfattande problem för telekomjätten Telenor.

Under tisdagseftermiddagen har många larmat om problem med att nå fram i sina samtal.

Det är telekomjätten Telenor som har omfattande problem, vilket lett till att omkring tre miljoner människor har drabbats.

Det ska enligt uppgifter röra sig om en driftstörning.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

“Jobbar med problemet”

Samtal har inte kunnat kopplas fram till tre miljoner abonnenter, och problemet har pågått sedan 16-tiden.

Istället för att nå fram till den man försökt ringa har man fått höra en robotröst säga “Det är svårt att komma fram just nu, försök igen senare”.

– Vi jobbar med problemet, säger Boel Bengtsson vid Telenor.

– Jag fick precis meddelande om driftstörning, från och till Telenorabonnemangen.

Det är oklart när problemet kommer att vara löst.

Stor aktör

Telenor är ett av Sveriges största telekommunikationsföretag och en ledande aktör i branschen.

Företaget fortsätter att växa och har miljontals kunder i Sverige.

– Telenor Sverige fortsätter att växa på mobilsidan, drivet av såväl kundtillväxt som intäkt per kund. Under kvartalet har det varit en fortsatt hög investeringsnivå i nätmodernisering och utrullning av 5G, framhåller företaget.

“Börjat bra”

I den senaste kvartalsrapporten understryker Telenor att man rör sig framåt.

– Året har börjat bra för Telenor trots den utmanande ekonomiska situationen med hög inflation, något som såklart påverkar både våra kunder och oss. Samtidigt är vi trygga i att kunna erbjuda ett bra nätverk och attraktiva tjänster, säger Bjørn Ivar Moen, vd för Telenor Sverige.

– Vi ser stora möjligheter inom 5G på företagssidan och ett exempel på det är att vi levererar 5G-nätverk till alla IKEA-varuhus i Sverige.

Uppdatering

Senare under eftermiddagen förklarar Telenor att företagets tekniker nu ska ha löst problemet.

– Vi fortsätter att bevaka så att problemet ska vara helt löst, säger företagets presskommunikatör till Aftonbladet.

Foto: P. Du Preez

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen