Stora problem för Telenor – tre miljoner drabbade

2023 09 12

Under tisdagseftermiddagen har många larmat om problem med att nå fram i sina samtal.

Det är telekomjätten Telenor som har omfattande problem, vilket lett till att omkring tre miljoner människor har drabbats.

Det ska enligt uppgifter röra sig om en driftstörning.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

“Jobbar med problemet”

Samtal har inte kunnat kopplas fram till tre miljoner abonnenter, och problemet har pågått sedan 16-tiden.

Istället för att nå fram till den man försökt ringa har man fått höra en robotröst säga “Det är svårt att komma fram just nu, försök igen senare”.

– Vi jobbar med problemet, säger Boel Bengtsson vid Telenor.

– Jag fick precis meddelande om driftstörning, från och till Telenorabonnemangen.

Det är oklart när problemet kommer att vara löst.

Stor aktör

Telenor är ett av Sveriges största telekommunikationsföretag och en ledande aktör i branschen.

Företaget fortsätter att växa och har miljontals kunder i Sverige.

– Telenor Sverige fortsätter att växa på mobilsidan, drivet av såväl kundtillväxt som intäkt per kund. Under kvartalet har det varit en fortsatt hög investeringsnivå i nätmodernisering och utrullning av 5G, framhåller företaget.

“Börjat bra”

I den senaste kvartalsrapporten understryker Telenor att man rör sig framåt.

– Året har börjat bra för Telenor trots den utmanande ekonomiska situationen med hög inflation, något som såklart påverkar både våra kunder och oss. Samtidigt är vi trygga i att kunna erbjuda ett bra nätverk och attraktiva tjänster, säger Bjørn Ivar Moen, vd för Telenor Sverige.

– Vi ser stora möjligheter inom 5G på företagssidan och ett exempel på det är att vi levererar 5G-nätverk till alla IKEA-varuhus i Sverige.

Uppdatering

Senare under eftermiddagen förklarar Telenor att företagets tekniker nu ska ha löst problemet.

– Vi fortsätter att bevaka så att problemet ska vara helt löst, säger företagets presskommunikatör till Aftonbladet.

Foto: P. Du Preez

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Sverige och USA inleder stort samarbete

2026 03 18

Det bekräftar utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M).

Under tisdagen har hon undertecknat en deklaration om det amerikanska samarbetsinitiativet Pax Silica i samband ett besök i Houston, Texas.

Samarbetet omfattar ledande tekniknationer och syftar till att stärka samarbetet för att säkra leveranskedjor för framväxande teknik. Utöver Sverige har ett tiotal länder anslutit sig till initiativet – bland annat Australien, Förenade arabemiraten, Indien, Japan och Storbritannien.

– Sverige är ett ledande innovationsland med stark forskningsbas och världsledande företag. Detta samarbete bidrar till att stärka vår konkurrenskraft och vässa vår tekniska spjutspetskompetens, säger Malmer Stenergard.

”Centralt för Sverige”

Länderna kommer bland annat att samarbeta inom områden för AI-utveckling.

– Samarbete med USA och andra ledande länder inom AI och framväxande teknik är centralt för Sverige som exportinriktat innovationsland. Sveriges säkerhet och välstånd gynnas av nära samarbete med andra länder, säger Maria Malmer Stenergard.

Europas mest innovativa land

Sverige har utsetts till Europas mest innovativa land av EU-kommissionen. I kommissionens årliga rapport om innovation i EU knep Sverige förstaplatsen, tätt följt av Belgien, Nederländerna, Danmark och Finland.

– Det här är ett styrkebesked från det svenska innovationssystemet, både på nationell och regional nivå. Det är också ett kvitto på att långsiktiga satsningar lönar sig, kommenterade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

LÄS MER: Solcellsjätte i konkurs

FAKTA: Pax Silicia-samarbetet

- Pax Silica innebär ett närmare samarbete mellan länder som har kompletterande resurser och förmågor.

- Det handlar exempelvis om konnektivitet, kritiska mineral, halvledare och energi, vilka är avgörande för fortsatt utveckling av bland annat AI-teknik och säker digital infrastruktur.

- Genom initiativet kan kapital och investeringar mobiliseras för att stärka den industriella kapaciteten och säkra leveranskedjor med likasinnade länder.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak 

Foto: C. Robert resp Caisa Rasmussen Utrikesdepartementet

Text: Redaktionen