SVERIGE: Stora problem hos telekomjätte

2022 12 14

Telekomjätten Telenor har drabbats av omfattande problem.

Mängder med kunder har hört av sig för att rapportera om kraftiga tekniska svårigheter, rapporterar Aftonbladet.

Telenors användare menar nämligen att de varken kan ringa eller skicka sms.

Det går inte heller att surfa på internet och på så sätt ta kontakt med sina vänner eller uppdatera sig på vad som händer i världen.

– Vi har en driftstörning som drabbar webbåtkomst och Telenor Stream, uppger telejättens presstjänst.

– Det dök upp alldeles nyligen, vi är på väg ut med driftinformation.

"Vad händer?!"

Det är många kunder till Telenor som nu upplever enorm frustration över besvären.

– Vad händer hos er? Inget wifi, ingen fungerande hemsida, inget fungerande telefonnummer?! beklagar sig en användare på Twitter.

Hos Telenor vädjar man om förståelse och tålamod.

– Vi har just nu en störning som påverkar flera av våra tjänster. Vi jobbar med att lösa det och ber om ursäkt för det inträffade, framhåller företaget på samma plattform.

Även tv-kunder drabbade

Även abonnenter med Telenors tv har drabbats av problem. För dem handlade det om ett stopp på drygt 30 minuter.

– Vi fick problem klockan 17.24 men strax före 18 var allting igång igen, säger Boel Bengtsson på Telenors pressavdelning till Dagens Nyheter.

Vet inte omfattningen

Man vet ännu inte omfattningen av driftstörningen, men Telenor försäkrar att man arbetar för att lösa problemen så fort möjligt även om ingen prognos finns i nuläget.

– Vi försöker förstå omfattningen, säger Pia Rosin på Telenor till SVT.

Enligt Telenor upptäckte man själva problemet innan kunder började höra av sig.

Över fyra miljoner kunder

Telenor har sitt ursprung i Norge där det ett av landets största börsnoterade bolag med en årsomsättning på över 100 miljarder norska kronor och 35 000 anställda.

I Sverige har företaget funnits sedan 2001 och enligt Telenor själva täcker man 99,9 procent av landets befolkning.

– Vi har 2,7 miljoner mobilkunder, cirka 700 000 fiber- och bredbandskunder och knappt en halv miljon tv-kunder, framhåller företaget på sin hemsida.

Foto: P. Du Preez

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen