SVERIGE: Stora problem hos telekomjätte

2022 12 14

Telekomjätten Telenor har drabbats av omfattande problem.

Mängder med kunder har hört av sig för att rapportera om kraftiga tekniska svårigheter, rapporterar Aftonbladet.

Telenors användare menar nämligen att de varken kan ringa eller skicka sms.

Det går inte heller att surfa på internet och på så sätt ta kontakt med sina vänner eller uppdatera sig på vad som händer i världen.

– Vi har en driftstörning som drabbar webbåtkomst och Telenor Stream, uppger telejättens presstjänst.

– Det dök upp alldeles nyligen, vi är på väg ut med driftinformation.

"Vad händer?!"

Det är många kunder till Telenor som nu upplever enorm frustration över besvären.

– Vad händer hos er? Inget wifi, ingen fungerande hemsida, inget fungerande telefonnummer?! beklagar sig en användare på Twitter.

Hos Telenor vädjar man om förståelse och tålamod.

– Vi har just nu en störning som påverkar flera av våra tjänster. Vi jobbar med att lösa det och ber om ursäkt för det inträffade, framhåller företaget på samma plattform.

Även tv-kunder drabbade

Även abonnenter med Telenors tv har drabbats av problem. För dem handlade det om ett stopp på drygt 30 minuter.

– Vi fick problem klockan 17.24 men strax före 18 var allting igång igen, säger Boel Bengtsson på Telenors pressavdelning till Dagens Nyheter.

Vet inte omfattningen

Man vet ännu inte omfattningen av driftstörningen, men Telenor försäkrar att man arbetar för att lösa problemen så fort möjligt även om ingen prognos finns i nuläget.

– Vi försöker förstå omfattningen, säger Pia Rosin på Telenor till SVT.

Enligt Telenor upptäckte man själva problemet innan kunder började höra av sig.

Över fyra miljoner kunder

Telenor har sitt ursprung i Norge där det ett av landets största börsnoterade bolag med en årsomsättning på över 100 miljarder norska kronor och 35 000 anställda.

I Sverige har företaget funnits sedan 2001 och enligt Telenor själva täcker man 99,9 procent av landets befolkning. 

– Vi har 2,7 miljoner mobilkunder, cirka 700 000 fiber- och bredbandskunder och knappt en halv miljon tv-kunder, framhåller företaget på sin hemsida.

Foto: P. Du Preez

Text: Redaktionen


JUST NU: Enormt eldklot – Putins olja står i lågor

2025 11 14

Under natten till fredagen har Ryssland gått till massiv attack mot Ukraina. 

Hundratals drönare och flera missiler har skickats mot huvudstaden Kyiv.

En person har dött och minst 24 har skadats, enligt Kyiv Independent.

Men Ukraina har slagit tillbaka.

I natt har ukrainska drönarattacker riktats mot den ryska hamnstaden Novorossijsk i Krasnodar. En av de största oljeterminalerna i södra Ryssland har träffats och stått i lågor under natten.

Oberoende The Moscow Times beskriver attacken som “massiv” och på sociala medier sprids videoklipp som visar ett enormt eldklot som stiger mot himlen till följd av attacken.

– Detta är oljeterminalen i Novorssisjk efter attacken. Samtidigt attackerar Ryssland bostadshus och energiinfrastruktur, kommenterar Andrii Kovalenko, chef för Ukrainas centrum för motverkande av desinformation, på Telegram.

Mycket viktig byggnad

Novorossisjk beskrivs som ett viktigt nav för Rysslands logistik och energiinfrasturktur vid Svarta havet.

Oljeterminalen, som kallas för Sheskharis, byggdes 1964 och används för att ta emot, lagra och transportera olja och andra petroleumprodukter som ska exporteras.

Totalt ingår 30 oljetankar i komplexet som ägs av det statligt ägda företaget Transneft.

– Det hanterar en betydande del av Rysslands export av råolja från Uralbergen sjövägen, förklarar The Moscow Times.

LÄS MER: Putin desperat – vänder sig till Rysslands fattigaste

Ryssland: skjutit ned 66 drönare

Enligt ryska statliga nyhetsbyrån RIA Novosti har Rysslands luftförsvar skjutit ned totalt 66 drönare över Krasnodar kraj i natt.

Påståendet har inte kunnat bekräftas av västerländska medier.

Den ryska nyhetsbyrån uppger också att ett civilt fartyg i samma hamn träffades i samband med attacken, vilket ska ha skadat tre personer i besättningen.

LÄS MER: Sjukdom från första världskriget upptäckt i Ukraina

Foto: X

Text: Redaktionen


Nytt förslag: två grupper ska inte ingå i hets mot folkgrupp

2025 11 14

Sverigedemokraterna vill se över och begränsa lagen om hets mot folkgrupp.

Inför partiets landsdagar i november har en rad motioner lämnats in som föreslår att lagen, som funnits i Sverige sedan 1948, skrotas.

Några av argumenten som framförs är att fokus bör ligga på yttrandefriheten och att den nuvarande lagtexten är svårtolkad.

– Vi har haft två fall nyligen där personer blivit dömda för att de uttryckt att “dragqueens är äckligt”. Det är såklart ett märkligt sätt att kommunicera på, men bör det vara olagligt att yttra den sortens åsikter, då är mitt svar såklart nej, säger SD-ledamoten Leonid Yurkovskiy som är en alla som lämnat in en motion om saken, till SR.

Blev anmäld

Det är inte första gången som lagen om hets mot folkgrupp är föremål för diskussion. Frågan var het i samband med de omtalade koranbränningarna i Sverige då SD-profilen Richard Jomshof anmäldes för brottet.

Han hade då delat två islamkritiska teckningar på plattformen X. Utredningen lades sedan ned.

– Man måste kunna göra karikatyrer och dela karikatyrer även i frågor som är känsliga eller kanske till och med framför allt i frågor som är känsliga, för kan man inte göra det vill jag påstå att graden av demokrati minskar radikalt, sade Jomshof till Aftonbladet efter att han delgivits misstanke.

LÄS OCKSÅ: Tog godis med händerna i butik – så mycket tvingas han betala

Partistyrelsen: undanta två grupper

Idag omfattar hets mot folkgrupp följande skyddade grupper: ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, könsöverskridande identitet eller uttryck, trosbekännelse (religion) samt sexuell läggning.

SD:s partistyrelse har svarat på kraven med att hets mot personer i de två sistnämnda grupperna inte ska omfattas av lagen.

När det gäller frågan om sexuelle läggning kommenterar Sverigedemokraternas partisekreterare Mattias Bäckström Johansson saken följande:

– De flesta kan nog förstå att det inte är en folkgrupp och det är ju det som lagstiftningen till sitt namn antyder att den ska vara, ett skydd mot folkgrupper. Sen har ju det breddats och lagts på med olika saker, säger han till SR.

LÄS MER: Akut kris: alla kan tvingas lämna Irans huvudstad

Foto: Niklas Forsström samt Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen