SVERIGE: Storbank går ut med löfte till bolånetagare

2023 09 27

En av Sveriges största banker avskaffar idag en kostnad för bolånetagare.

Sedan Riksbanken höjde räntan förra veckan har bolåneräntorna också höjts en efter en.

Först ut var Swedbank och så sent som idag, onsdag, höjer även SEB två av sina bolåneräntor.

För den senare gäller det den rörliga tremånadersräntan som dras upp 25 punkter till 5,99 procent och för de som binder räntan på två år gäller nu 4,94 procent – en höjning med fem punkter.

Går ut med löfte

Det är rimligt att anta att räntan även kommer att höjas hos en annan av Sveriges fem största banker: Handelsbanken.

Men idag kommer ett annat besked – ett löfte till såväl nya som befintliga bolånetagare.

Banken inför nämligen kostnadsfri ångerrätt på tvååriga bolån.

– Ränteskillnadsersättningen på bolån med två års löptid avskaffas från och med idag, lovar Handelsbanken i ett pressmeddelande.

"Valfrihet och trygghet"

Enligt Handelsbanken har kundernas behov av trygghet ökat i osäkrare tider.

Man pekar på ett tvåårigt bolån med ångerrätt fyller två funktioner – dels att kunden får veta vad bolånet kommer att kosta varje månad men också att man kan lösa bolånet i förtid utan kostnad.

– Vi vill ge kunderna valfrihet och trygghet genom att erbjuda ett bundet alternativ där det inte kostar något att avsluta lånet i förtid, säger Åsa Eriksson Hendesiö, privatmarknadschef på Handelsbanken Sverige, i samma utskick.

"Välkommet besked i hushållen"

Storbankens erfarenhet är att den längre bunden ränta ofta är önskvärt hos kunderna eftersom det innebär relativt stor säkerhet, men att man ändå avstår eftersom man vill ha flexibiliteten hos tremånaderslån.

– Vi har lyssnat på våra kunder. Jag är övertygad om att möjligheten att välja ett lån där banken lovar fast pris, men samtidigt ger möjlighet att ångra sig är ett välkommet besked i många hushåll, säger Åsa Eriksson Hedensiö

Handelsbanken försäkrar att alla bolånekunder omfattas av erbjudande – även de som sedan tidigare har två års bindningstid.

Fördjupad lågkonjunktur

Dagens besked från Handelsbanken kommer samtidigt som Konjunkturinstitutet förutspår en fördjupad lågkonjunktur under nästa år.

Först nästa höst börjar riksbanken sänka räntan och inte förrän 2026 kommer ekonomin hamna i “konjunkturell balans”, enligt myndigheten.

Foto: V. Quadros

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen


07 maj 26

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker? 

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna. 

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

–  När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

–  Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen