Storbank höjer räntan

2025 01 10

Under 2024 sänkte Riksbanken styrräntan och bankernas bolåneräntor följde som väntat efter.

Nu sker plötsligt motsatsen.

På fredagsmorgonen går en av Sveriges största banker för bolån ut med att man istället höjer räntan.

"Behöver justera upp"

Det är SBAB, flera gånger utsedd till banken med flest nöjda kunder, som meddelar höjningen.

– Långa räntor har rört sig uppåt den senaste tiden vilket gör att vi behöver justera upp bolåneräntor med längre bindningstider.

– Samtidigt höjer vi sparräntan för de som binder pengarna på lite längre tid, säger Mikael Inglander, vd på SBAB, i ett uttalande.

Förändringen gäller bundna bolån med bindningstid 1-10 år som höjd med 0,05-0,20 procentenheter.

Ökade upplåningskostnader

SBAB:s förklaring är att marknadsräntor med längre löptider har ökat.

Det har orsakat ökade upplåningskostnader för banken.

– SBAB:s ambition är att agera transparent i räntesättningen och ha en följsamhet mellan bolåneräntor och upplåningskostnader och samtidigt ta hänsyn till konkurrenssituationen på marknaden, framhåller banken.

En lämnas oförändrad

Den enda räntan som lämnas oförändrad är den som gäller bindningstiden på tre månader.

Där ligger listräntan kvar på 3,62 procent.

SBAB framhäver att räntesättningsmodellen för bolån gentemot kund är enkel – kundens bolåneränta utgår från listräntan där bostadens belåningsgrad och storleken på lånet avgör hur stort ränteavdrag som görs från listräntan.

Här är alla nya räntor

SBAB:s nya räntor gäller från och med idag, fredag 10 januari.

Samtliga listräntor för bolån syns i tabellen nedan.

Bindningstid	Förändring (procentenheter)	Ny listränta (%)
3 månader	Oförändrad	3,62
1 år	+ 0,05	3,52
2 år	+0,10	3,51
3 år	+0,15	3,58
4 år	+0,20	3,65
5 år	+0,20	3,71
7 år	+0,20	3,81
10 år	+0,20	3,91

Källa: SBAB

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

Sverige och USA inleder stort samarbete

2026 03 18

Sverige blir en del av ett storskaligt amerikanskt samarbete.

Det bekräftar utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M).

Under tisdagen har hon undertecknat en deklaration om det amerikanska samarbetsinitiativet Pax Silica i samband ett besök i Houston, Texas.

Samarbetet omfattar ledande tekniknationer och syftar till att stärka samarbetet för att säkra leveranskedjor för framväxande teknik. Utöver Sverige har ett tiotal länder anslutit sig till initiativet – bland annat Australien, Förenade arabemiraten, Indien, Japan och Storbritannien.

– Sverige är ett ledande innovationsland med stark forskningsbas och världsledande företag. Detta samarbete bidrar till att stärka vår konkurrenskraft och vässa vår tekniska spjutspetskompetens, säger Malmer Stenergard.

”Centralt för Sverige”

Länderna kommer bland annat att samarbeta inom områden för AI-utveckling.

– Samarbete med USA och andra ledande länder inom AI och framväxande teknik är centralt för Sverige som exportinriktat innovationsland. Sveriges säkerhet och välstånd gynnas av nära samarbete med andra länder, säger Maria Malmer Stenergard.

Europas mest innovativa land

Sverige har utsetts till Europas mest innovativa land av EU-kommissionen. I kommissionens årliga rapport om innovation i EU knep Sverige förstaplatsen, tätt följt av Belgien, Nederländerna, Danmark och Finland.

– Det här är ett styrkebesked från det svenska innovationssystemet, både på nationell och regional nivå. Det är också ett kvitto på att långsiktiga satsningar lönar sig, kommenterade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

LÄS MER: Solcellsjätte i konkurs

FAKTA: Pax Silicia-samarbetet

- Pax Silica innebär ett närmare samarbete mellan länder som har kompletterande resurser och förmågor.

- Det handlar exempelvis om konnektivitet, kritiska mineral, halvledare och energi, vilka är avgörande för fortsatt utveckling av bland annat AI-teknik och säker digital infrastruktur.

- Genom initiativet kan kapital och investeringar mobiliseras för att stärka den industriella kapaciteten och säkra leveranskedjor med likasinnade länder.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: C. Robert resp Caisa Rasmussen Utrikesdepartementet

Text: Redaktionen

Unik syn på natthimlen i veckan – chansen kommer aldrig igen

2026 03 17

En komet från solsystemets yttersta regioner kommer nära jorden.

I mars 2024 upptäcktes en ny komet av den polske astronomen Kacper Wierzchoś.

Upptäckten bekräftades senare av observationer från James Webb-teleskopet.

Kometen kommer från det så kallade Oortmolnet – som är längre bort från solen än solsystemets yttersta planet, Neptunus.

I veckan kan den skådas med bara en kikare, rapporterar Illustrerad Vetenskap.

Unik syn

Som närmast kommer kometen att vara 150 miljoner kilometer från jorden.

Förmodligen kommer den därmed att vara synlig med kikare.

Illustrerad Vetenskap har några tips för den som vill ta chansen och skåda kometen.

– Nätterna runt den 19 mars är de bästa tiderna att se kometen. Det är nymåne här, så månens ljus inte stör. Hitta en mörk plats med fri sikt i västsydvästlig riktning.

Dit ska du titta

En bra kikare eller ett litet teleskop kan användas för att bevittna kometen.

– Gå ut när himlen har blivit mörk, strax efter skymningen. Rikta blicken mot sydväst, cirka fem grader under och 25 grader till höger om de tre stjärnorna i Orions bälte.

Kometen – som fått namnet C/2024 E1 – kommer enligt tidningen aldrig att kunna skådas igen.

Läs mer: Ryssland med ”massiv” plan – hela Europa kan tvingas tänka om

Även Lyriderna

Den kommande tiden kommer himlaobservatörer även att kunna skåda meteorregnet Lyriderna.

– Lyriderna är ett meteorskur med medelstyrka som vanligtvis ger bra observationstal under tre nätter kring maximum, förklarar American Meteor Society.

– Dessa meteorer saknar ofta långvariga spår, men kan producera eldklot. Meteorerna ses bäst från norra halvklotet, där radiantens position är högt på himlen vid gryning.

Om en månad

Om lite drygt en månad är chansen störst att få se Lyriderna.

– Lyriderna kommer nästa gång att nå sitt maximum under natten mellan 21–22 april 2026.

Läs mer: UPPGIFTER: “Trump befinner sig på bristningsgränsen”

Foto: L. Marconnet

Text: Redaktionen