Storbank i kraftigt blåsväder

2023 09 18

En av Sveriges största banker har hamnat i blåsväder.

Det handlar om storbanken SEB som anklagats för att ha misskött sitt uppdrag under Allra-härvan 2012.

SEB var under 2012 förvaringsinstitut åt Allras fonder (då Svensk Fondservice).

Pensionsmyndigheten anser att att SEB brustit i sitt ansvar som förvaringsinstitut.

– På grund av SEB:s underlåtenhet att agera och därmed uppfylla sina lagstadgade kontrollskyldigheter, skadades pensionsspararna. Omfattningen av skadan uppgår till totalt ca 471 miljoner kr samt ränta, framhåller myndigheten i ett pressmeddelande.

Stämmer SEB

Nu stämmer Pensionsmyndigheten storbanken.

Myndigheten kräver SEB på cirka 470 miljoner kronor samt ränta.

– Vi stämmer SEB då vi anser att bolaget inte har fullgjort sina skyldigheter som förvaringsinstitut för Allras fonder.

– Vi har valt att gå vidare i den här delen för att ge drabbade pensionssparare och pensionärer ersättning för den skada de har orsakats, säger Pensionsmyndighetens chefsjurist Lena Aronsson.

Fällande domar 2012

För drygt två år sedan föll domarna mot fondbolaget Allras grundare Alexander och tre andra Allra-profiler i Svea Hovrätt. De dömdes till mångåriga fängelsestraff för mutbrott och för att ha berikat sig på bekostnad av pensionssparare.

I kölvattnet av domarna har Pensionsmyndigheten granskat bankernas roll i härvan.

Myndigheten anser att SEB misskött sin roll som förvaringsinstitut när det gäller Svensk Fondservice tre premiepensionsfonder, Balanserad, Maximal och Offensiv, rapporterar Expressen.

– För pensionsspararna betydde det ekonomisk skada, något som kunnat undvikas om banken skött sitt åtagande korrekt, uppger Pensionsmyndigheten enligt tidningen.

Fakta förvaringsinstitut

- I rollen som förvaringsinstitut förvarar banker fondens tillgångar och granskar bolagets rutiner och system för förvaltning och administration.

- Det kan till exempel handla om att bevaka fondens tillgångar och granska bolagets rutiner och system för förvaltning och administration.

- Dessutom genomförs regelbundna kontroller av att placeringarna görs enligt fondens fondbestämmelser.

Källa: Swedbank

Foto: SEB

Text: Redaktionen

Swedbank uppmanar: Dubbelkolla när du swishar

2026 10 25

Många svenskar tror att banken kan komma till undsättning och automatiskt få tillbaka pengarna om man har swishat fel.

Men så är inte fallet, konstaterar Swedbank.

När man för över pengar via swish sker det oftast till redan fördefinierade konton.

Ska man skriva in kontonumret själv för första gången är det lätt hänt att skriva in fel siffra och därmed skicka pengar till fel person.

– Innan du godkänner en Swish-betalning visas mottagarens namn. Ta därför alltid en extra titt på både namn och belopp innan du signerar betalningen, framhåller Swedbank.

Går inte att ångra sig

Många tänker att om något skulle gå fel så finns banken där till hjälp.

Men någon sådan juridisk rättighet har inte banken, varken för banköverföringar eller Swish.

Det innebär att det inte går att ”ångra sig” när man väl signerat en överföring.

Kan bara kontakta

Bankerna har tagit fram en rutin där de via brev kontaktar mottagaren och uppmanar till en återbetalning.

Men om mottagaren inte vill skicka tillbaka pengarna så blir det svårare.

– Om inte mottagaren betalar tillbaka pengarna kan dock inte banken driva fallet vidare, utan det måste du själv göra, förklarar Swedbank.

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Viktigt att meddela

Det är viktigt att man meddelar mottagaren om misstaget så fort som möjligt om man har skickat fel. Annars kan det enligt storbanken vara svårare att få pengarna tillbaka.

– Om personen inte återför pengarna direkt, är det bra att skicka ett skriftligt krav på återbetalning, menas det.

– Ange då noga belopp, valuta och sista datum för återbetalning och spara en kopia. Får du inte betalt innan datumet du angivit i kravet kan du vända dig till Kronofogden för att få hjälp med att driva in skulden.

Kontakta då Kronofogden

Om mottagaren är övertygad om att pengarna hamnat rätt och redan har hunnit använda dem, kan det i vissa undantagsfall bli svårare att få tillbaka pengarna.

Det gäller alltså att dubbelkolla swishöverföringarna för att undvika en potentiellt lång process med en mottagare som inte vill ge tillbaka pengarna.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Swish resp Swedbank

Text: Redaktionen

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det.

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar.

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer.

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen