Storbank reviderar prognos – då nås räntetoppen

2023 04 25

Två tuffa år väntar för svenska hushåll.

Den bedömningen gör Swedbank i sin nya konjunkturrapport.

Storbankens ekonomer flaggar för att räntetoppen kommer att nås i juni i år.

Då beräknas Riksbanken höja styrräntan till hela 4 procent, enligt Swedbanks färska prognos.

–  De svenska hushållens köpkraft pressas av den höga inflationen. Förra året minskade köpkraften med nästan 190 miljarder kronor enbart på grund av prisökningarna, och vi räknar med att den kommer fortsätta minska med ungefär lika mycket till.

– Hushållens räntekostnader har fördubblats och vi räknar med att de kommer göra så ytterligare en gång i år. Detta gör att köpkraften kommer urholkas ytterligare, vilket gör tydliga avtryck på svensk ekonomi, säger Swedbanks chefekonom Mattias Persson. 

Tillväxtprognosen justeras

Swedbank lämnar prognosen för den svenska tillväxten 2023 oförändrad. Tillväxten väntas krympa med 1,1 procent.

Tillväxtprognosen för 2024 revideras ner, från 0,9 till 0,3 procent.

Swedbank flaggar även för att arbetslösheten väntas stiga under nästa år.

Banken bedömer att den stiger till 8,6 procent under 2024.

– Svenskarna är högt belånade. Ungefär 60 procent har rörlig ränta på sina bolån och ytterligare cirka 15 procent har bolån som ska omförhandlas inom ett år, och därför räknar vi med en svagare utveckling i Sverige jämfört med andra länder. Det innebär att köpkraften och tillväxten kommer försvagas ytterligare under året, säger Mattias Persson. 

Då sänks räntan igen

Swedbanks analytiker räknar således med två tuffa år.  Den höga inflationen pekas ut som den bidragande orsaken. 

–  Företagens ökade kostnader, och därmed fallande marginaler, innebär att priserna fortsätter att stiga för konsumenterna. Kronförsvagningen är ytterligare en faktor som driver på inflationen, särskilt för livsmedel, skriver banken.

Chefekonom Mats Persson bedömer att svenska folket kan få se räntesänkningar först under 2024.

– Med en hög inflation, som faller långsamt kommer Riksbanken fortsätta att höja räntan i närtid. Vi räknar med att styrräntan når sin topp på 4 procent i juni. Nästa år väntas Riksbanken genomföra en rad räntesänkningar om sammanlagt 125 punkter vilket slutligen ger en styrränta på 2,75 procent mot slutet av 2024.

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen

Vägrar skaka hand – bråk i Sveriges riksdag

2025 05 23

Vänsterpartiets riksdagsledamot Nadja Awad hamnade i ordbråk med arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) under en debatt i riksdagen.

Efter debatten vägrade Awad att ta ministern i hand.

Detta efter att Persson riktat hård kritik mot Vänsterpartiet i slutet av debatten.

Hårda orden 

Ordbråket startade med att Awad gick till angrepp mot regeringens politik och hävdade att ”Sverige inte är något föredöme” i dag.

– Uppenbarligen så har inte den här regeringen någon som helst övergripande plan. Det finns ingen långsiktighet i hur man ska bereda för ett samhälle med välfärdssatsningar och satsningar på infrastruktur.

– Alla satsningar som den här regeringen pekar på genomförs ju inte. Arbetsmarknadsinsatserna plockas bort, folkhögskolorna genomgår nedskärningar, lönebidraget urholkas och SFI-undervisningen minskas runt om i landet. Det finns en rad olika saker som inte fungerar.

"Borde skämmas" 

Mats Persson gick genast till motangrepp.

– Jag noterar att ledamoten säger att Sverige inte är något föredöme. Jag delar den uppfattningen för det vi har sett i Sverige och i Vänsterpartiet de senaste åren är en utbredd antisemitism och ett judehat som skämmer ut Sverige och skapar oro för många personer i vårt land. 

– Vänsterpartiet har en ledamot som sprider och har spridit antisemitiska budskap och som fortfarande sitter kvar i partistyrelsen. Detta är något som gör att Sverige inte är något föredöme. Vänsterpartiet borde skämmas.

Vägrade skaka hand

Efter sitt slutanförande sträckte Person ut handen till Awad.

Men vänsterpartisten vägrade att ta den.

– Jag skakar inte hans hand, sade hon till talmannen och återvände till sin stol i riksdagen.

Uppmanas att lämna

Ledamoten som Mats Persson syftar på är Vänsterpartiets Lorena Delgado Varas.

Delgado Varas  anklagas för antisemitism – bland annat efter att hon delat en bild i sociala medier som anses ha antisemitisk innebörd. 

Vänsterpartiets partistyrelse har krävd att Delgado Varas ska lämna sina uppdrag.

Men V-toppen vägrar.

Delgado Varas har meddelat att hon inte tänker lämna vare sig sin riksdagsplats eller partiet. Hon kallar bilddelningen för ett misstag och förnekar att hon haft några antisemitiska avsikter. 

Foto: Sveriges riksdag

Text: Redaktionen

Chockräkning väntar hushållen – inte hänt på 30 år

2025 05 21

Den största höjningen av elnätsavgiften på 30 år är ett faktum.

Under 2025 höjs avgiften i snitt med omkring elva procent sett över hela landet.

På flera håll ökar summan på fakturan betydligt mer än så.

Hela fem elnätsbolag höjer med cirka 30 procent vilket slår mot ett antal kommuner runtom i Sverige, visar en ny rapport från Nils Holgersson-gruppen.

– Det är tydligt att 2025 blir ett nytt rekordår för elnätsavgifterna. Även tidigare lågprisområden genomför nu omfattande höjningar. Det tyder på en bred trend att justera upp avgifterna oavsett lokala förutsättningar. Det är en mycket allvarlig utveckling, säger gruppens ordförande Rikard Silverfur i en kommentar.

Här blir det som högst

Årets höjning är den högsta som noterats sedan Nils Holgersson-gruppen började rapportera om elnätsavgifternas utveckling på årsbasis.

Rekord slogs även 2023, med en snittökning på 9,6 procent. I år är motsvarande siffra 10,6 procent.

Värst är höjningen i Mölndal. Kommunens invånare kan se fram emot en höjning på 35,5 procent.

Ronneby, Helsingborg, Bjuv och Ängelholm är andra kommuner där det höjs med omkring 30 procent.

"Är det rimligt?"

Vad som också framgår i rapporten är att jämtländska kommuner betalar de högsta elnätspriserna under året, med pris på 191 öre per kilowattimme. Det är över 50 procent mer än snittet i hela Sverige.

Nils Holgersson-gruppen uppmärksammar också att de stora elnätsjättarna, exempelvis Vattenfall, Eon och Ellevio, sätter samma pris över stora geografiska områden där alla får betala samma oavsett var man bor.

– Elnätsbolagen behöver svara på frågan om det är rimligt att elnätspriset är detsamma i till exempel Malmö som i Ydre, en av de mest glesbefolkade kommunerna i södra Sverige, utan att kunderna får veta varför, säger Rikard Silverfur.

LÄS MER: Så kan du sänka elräkningen med 40 procent

Nya intäktsramar har införts

Det som möjliggör ökningen är att Energimarknadsinspektionen, EI, höjt intäktsramen för elnätsföretagen fram till och med 2027. 

– Elnätsföretagens intäktsramar ska inte vara större än vad som behövs för att täcka kostnader för en ändamålsenlig och effektiv drift, förklarar myndigheten och tillägger:

– Intäktsramarna ska täcka avskrivningar och ge en sådan avkastning på kapitalbasen som behövs för att få tillgång till kapital för investeringar. Det innebär att intäktsramarna ska göra det möjligt för företagen att investera och utveckla elnäten, men samtidigt ge incitament för att det görs på ett kostnadseffektivt sätt.

"Ingen överraskning"

Rikard Silverfur köper inte den förklaringen fullt ut.

– Det är uppenbart att elnätsföretagen försöker använda det ökade utrymmet till fullo. Det är ingen överraskning – vi har länge varnat för att detta skulle ske. Samtidigt visar utvecklingen tydligt att den nuvarande regleringsmodellen inte är hållbar.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen