Storbank varnar: Plötslig smäll kan drabba hushållen

2025 01 22

Inflationen fortsätter att sjunka i Sverige.

I december sjönk inflationstakten enligt KPIF – där räntekostnaderna är borträknade – från 1,8 procent i november till 1,5 procent i december.

– Fortsätter det på det här sättet, att inflationssiffran ligger under Riksbankens mål på två procent, så ökar sannolikheten för att det blir en till räntesänkning under det första halvåret, sade SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén i en kommentar till tv-kanalen.

Risk för ny inflationsvåg

Inflationen har stabiliserats och räntorna tickar nedåt.

Men snart kan trenden vända.

Det varnar Handelsbanken för i sin senaste konjunkturprognos.

Enligt storbankens analytiker kan Donald Trumps inträde i Vita huset leda till en plötslig smäll för svenska hushåll.

Handelsbanken varnar för att Trumps handelstullar mot omvärlden kan hota återhämtningen i ekonomin och ”blåsa liv i inflationen”.

Oklart läge

Donald Trump har tidigare hotat att införa en tull på 10 procent på import från europeiska länder. Grannländerna Mexiko och Kanada har hotats med ännu högre tullar och för Kina föreslås tullimporten uppgå till 60 procent.

Det råder dock oklara omständigheter kring Trumps planer.

Handelsbankens analytiker bedömer att det mest sannolika utfallet är att USA höjer tullarna mot Kina och att Trumps administration genomför en begränsad höjning mot andra länder, med begränsade mothöjningar som svar.

– Men det finns många alternativa utfall och vi antar att flera är negativa än positiva, säger storbankens chefsekonom Christina Nyman.

”Mest oroande förslaget”

Ekonomer har tidigare varnat för att Trumps tullar kan slå mot leveranskedjor över hela världen, vilket sannolikt skulle utlösa repressalier och höja kostnader.

Sverige är ett av flera länder som kommer att påverkas.

– Det kanske mest oroande förslaget är att införa importtullar om 10 procent på alla importerade varor och ännu högre på import från Kina, sade Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg i höstas.

– Om förslaget skulle bli verklighet skulle Sveriges ekonomi och svenska företag påverkas negativt. Här finns en uppenbar risk att svenska jobb kan försvinna om företagens produktion flyttas till USA.

Foto: Svenska Handelsbanken

Text: Redaktionen

“Kan tvingas avsluta kriget” – bomb i rysk tv

2026 03 31

Tonläget har skiftat i rysk tv.

Rysslands fullskaliga anfallskrig är nu inne på sitt femte år.

Sedan årsskiftet har Ukraina gjort framsteg på fronten – och skickar samtidigt drönare mot rysk energiinfrastruktur över hela landet.

Nu säger en militäranalytiker att Ryssland kan tvingas avsluta kriget, rapporterar TV2.

Bomb i rysk tv

Den ryska militäranalytikern Konstantin Sivkov säger i en intervju i rysk tv att den västliga ekonomiska kapaciteten och stödet just nu ger Ukraina ett avgörande övertag.

Enligt Sivkov blir den ekonomiska skillnaden militärt tydlig då de ”väststödda” ukrainska drönarattackerna nu involverar hundratals drönare.

“Kan tvingas avsluta”

Han varnar för att attackerna bara kommer att öka och att Ryssland inte kan producera tillräckligt med luftvärnsrobotar för att matcha dem, vilket gör landet ”dömt till nederlag” och tvunget att avsluta kriget.

För Sivkov kan Ryssland avsluta kriget på två sätt: antingen genom en ”skamfull fred, som väst insisterar på”, eller genom att besegra Ukraina genom en ”strategisk offensiv operation”.

Läs mer: Lagret nästan tömt – guldläge för Iran

Senaste nytt

Samtidigt kommer uppgifter om oro i ryska kretsar.

– Ukrainas operativa och strategiska förmåga att åsamka Ryssland allt högre kostnader skapar en växande oro inom det ryska ultranationalistiska informationsutrymmet, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

“Börjar erkänna”

ISW fortsätter.

– Röster inom det ryska krigsvänliga informationsutrymmet börjar nu erkänna Ukrainas framgångar vid fronten, deras BAI-kampanj (flygbekämpning av mål bakom frontlinjen) på medeldistans och deras anpassningar av drönarkrigföringen, uppger tankesmedjan.

– En framstående rysk ultranationalistisk militärbloggare beklagade sig den 26 mars över att ryska styrkor kommer att vara oförmögna att vända en ogynnsam situation på slagfältet under de kommande månaderna, samt att ”ganska framgångsrika” ukrainska motanfall har avbrutit Rysslands möjligheter att fortsätta med offensiva insatser under 2026.

Läs mer: Putin fast i ”återvändsgränd”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

”Sista dagen idag” – Skatteverket uppmanar svenskarna

2026 03 31

Idag är det många svenskar som lär vilja deklarera.

Det är nämligen sista chansen för den som vill ha återbäring i april.

Den som inte väljer att deklarera senast idag – den 31 mars – kommer att få vänta längre innan återbäringen kommer in på kontot.

Sista dagen idag

Skatteverket meddelar att den som vill ha återbäring i april har en sista chans att deklarera idag.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration digitalt, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att ha möjlighet att få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, meddelar myndigheten.

– Det räknas som en ändring att till exempel lämna in eller ta bort en bilaga till deklarationen.

Detta gäller

Den som senast 31 mars har godkänt sin deklaration i e-tjänsten eller genom att sms:a eller ringa, och som inte har ändrat eller lagt till någon uppgift, kan få sin skatteåterbäring 7-10 april.

Den som har deklarerat senast den 4 maj kan få skatteåterbäringen 9-12 juni om Skatteverket har godkänt uppgifterna.

Läs mer: Jättefynd i Sverige: ”En av Europas största”

Senare datum

Om man inte har fått skatteåterbäringen i april eller juni, till exempel för att man har haft anstånd med att deklarera eller för att Skatteverket har kontrollerat deklarationen, kan man få skatteåterbäringen 4-7 augusti om Skatteverket har godkänt uppgifterna i deklarationen.

– Du som inte tidigare har fått besked om din slutliga skatt eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får din skatteåterbäring 8-11 december om Skatteverket har godkänt uppgifterna i din deklaration, förklarar myndigheten.

49 miljarder kronor

Totalt beräknas 4,9 miljoner svenskar få dela på 49 miljarder kronor, enligt preliminära beräkningar.

Summan väntas dock sjunka efter att bland annat bostads- och värdepappersförsäljningar har deklarerats, rapporterar Dagens industri.

Läs mer: Swedbank har smyghöjt – kunder vet inte om det

Foto: Fialotta Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen