Storbankens varning – dubbelsmäll väntar många hushåll

2023 03 22

Så menar Swedbanks seniorekonom Pernilla Johansson i en längre intervju med Dagens Nyheter.

– Det mesta talar för att 2023 blir ett tufft år och svensk ekonomi krymper eller backar, säger hon.

Flera faktorer

Pernilla Johansson pekar ut flera faktorer som pekar på en dyster prognos. 

Arbetslösheten beräknas stiga. Om fler förlorar sin huvudinkomst kan lågkonjunkturen bli värre än väntat.

Hon lyfter även upp de speciella förutsättningarna. Förr har Riksbanken sänkt räntan under lågkonjunkturer för att få upp konsumtionen.

Nu förväntas styrräntan istället att höjas.

En dubbelsmäll, i synnerhet mot alla med rörligt bolån.

– Vi har under väldigt lång tid haft låga räntor vilket har gjort att bostadspriserna stigit kraftigt. Vi har också sett att hushållens skuldsättning ökar. Det har vi såklart med oss in i det här. I den bemärkelsen får vi stå vårt kast, säger Pernilla Johansson till DN.

Rörliga bolån ökar kraftigt

Just andelen hushåll med rörliga bolån har växt kraftigt det senaste året enligt statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

Från november 2021 till november 2022 ökade andelen från 46 procent till 68 procent.

– Än så länge är den totala andelen bundna lån något större än andelen rörliga lån. Men vi ser nu att andelarna närmar sig varandra, säger Ellen Khan, nationalekonom på SCB, i ett pressmeddelande.

Vill inte binda upp sig

Anledningen till att fler väljer rörlig ränta på sina bolån när de tecknar nya avtal bedöms vara de stigande räntorna. 

Man vill helt enkelt inte binda upp sig när räntan är hög.

– Hushåll som äger småhus och äganderätter har traditionellt sett bundit något mer jämfört med hushåll i bostadsrätter. Det kan bero på att bostadsägare i småhus eller äganderätter generellt planerar att bo där längre jämfört med bostadsrättsägare, säger Ellen Khan.

"Inga tendenser på nedgång"

Flera ekonomer har förutspått att inflationstakten och räntorna vänder neråt igen mot slutet av året. 

Till dess lär hushållen dock behöva fortsätta ta sig igenom stigande räntor som pressar ekonomin, framför allt hos ägare av småhus och bostadsrätter.

Det menar Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.

– Vi ser inga tendenser till att den svenska inflationen är på väg ner, snarare tvärtom, och i nuläget tror vi det väger tyngre för Riksbanken än risken för finansiell instabilitet, säger Christian Nyman i ett pressmeddelande.

Hon tillägger att prognosen i nuläget tyder på en rörlig snittränta på bolån över fem procent under året innan den börjar falla igen.

Foto: I. Rafith resp Swedbank

Text: Redaktionen

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 21

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

Massprotest i Sverige – över 100 000 har skrivit på

2025 05 21

Bakom protestlistan står medlemmar ur Pensionärernas riksorganisation, PRO. 

Under tisdagen planeras dessutom en organiserad demonstration mitt på Mynttorget i Stockholm.

Bakgrunden är regeringens förslag om att höja gränserna för det så kallade högkostnadsskyddet för läkemedel.

Ett förslag som möts av skarp kritik och oro från pensionärer och patientorganisationer, enligt PRO som varnar för konsekvenserna.

– Regeringen spelar roulett med folkhälsan. Om pensionärer inte har råd att ta ut sina mediciner är risken överhängande att de blir sämre och i stället tvingas söka vård på akuten, säger Åsa Lindestam, ordförande PRO, i ett uttalande.

Beslut väntas på torsdag

PRO kallar förslaget för en försämring som innebär att en patient som når frikortsgränsen skulle ha betalat 900 kronor mer än idag under ett års tid, om förslaget går igenom.

På torsdag sker omröstningen i riksdagen.

Nu vädjar pensionärerna i ett brev till regeringen och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) att “dra i nödbromsen”.

– Det här är sista chansen innan riksdagen beslutar. Konsekvenserna är inte tillräckligt utredda, säger Åsa Lindestam.

Skarp kritik

Enligt kritikerna riskerar förslaget att strida mot FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Det finns också en sedan tidigare utfärdad rekommendation från Myndigheten från samhällsskydd och beredskap, MSB, om att ha minst en månads förbrukning av receptbelagda läkemedel till förfogande. 

En beredskapsåtgärd som nu äventyras för äldre, enligt PRO.

LÄS MER: Riksbanken varnar svenskarna – “Är helt falskt”

Ministern: krävs för långsiktig finansiering

Regeringen har pekat på att det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel. Skälet är att “säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver", understryker Acko Ankarberg Johansson.

– Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering. Regeringen kommer att följa utvecklingen noggrant utifrån patientens perspektiv eftersom läkemedel är en väsentlig del av hälso- och sjukvården, säger sjukvårdsministern.

Regeringen har också flaggat för att högkostnadsskyddet “är av yttersta vikt för att läkemedel och förbrukningsartiklar ska vara tillgängliga för alla som behöver det”.

– Samtidigt måste systemet för högkostnadsskyddet bidra till en hållbar finansiering av dessa varor. Statens kostnader för läkemedelsförmånen har ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024, utifrån 2024 års penningvärde, medan motsvarande ökning för patientens egenavgift har varit 17 procent under samma period, framhåller regeringskansliet i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen